Hoppa till innehållet

Kommentar: Politikerna missar en guldchans

"Det krävs inte mycket för att locka förmögna investerare på upptäcksresa ut i landet. Det är en guldchans för framsynta lokalpolitiker", skriver Daniel Goldberg. 

Daniel Goldberg, Di Digital
Daniel Goldberg, Di DigitalFoto: Jesper Frisk

Å ena sidan är det inte alls konstigt. Att svenska startupföretag som vill växa styr mot Stockholm är lika naturligt som att de med blicken på USA slår upp kontor i Silicon Valley.

Å andra sidan visar Di Digitals granskning på en häpnadsväckande skev fördelning av de stora riskkapitalbolagens investeringar. Även borträknat fjolårets jätteinvestering i Spotify går 82 procent av pengarna till bolag i Stockholmsregionen. Utan statliga Almi som motvikt hade balansen tippat ännu mer till huvudstadens fördel.

Klart är att det inte saknas bolag att investera i. Flera av de senaste årens största svenska techsuccéer har vuxit fram på andra håll än i Stockholm. Nasdaqnoterade Qliktech, idag med ett börsvärde på nära 20 miljarder kronor, har sina rötter i Lund. Miljardvärderade Neo Technology, med kunder som Cisco, Walmart och Ebay, föddes i Malmö.

Självklart blir affärerna fler när du kan träffa din motpart över lunch istället för efter en fyra timmar lång tågresa.

 

Det vore fel att kräva riskkapitalisterna på en förändring. Deras jobb är att skapa tillväxt och tjäna pengar, inte att bedriva fördelningspolitik. Självklart blir affärerna fler och lättare när du kan träffa din motpart över lunch istället för efter en fyra timmar lång tågresa.

Däremot finns här en guldchans för politikerna. För det krävs inte mycket för att locka investerarna ut på upptäcksresa i landet.

Ett aktuellt exempel är företagsacceleratorn Think, som finansieras av Helsingborgs stad. Think knöt nyligen till sig de tunga, Stockholmsbaserade riskkapitalbolagen EQT Ventures, Northzone och Creandum som samarbetspartner. Det ska leda till mer regelbundna möten mellan lokala startupföretag och huvudstadens investerare. Förhoppningsvis med fler och större affärer som resultat.

Det är ett utmärkt initiativ. Och ett som borde studeras noga av andra lokalpolitiker som vill få det svenska internetundrets stjärnglans att skina även över sina hemstäder.

Läs även: Stockholm slukar techinvesteringarna

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera