Jag hade precis hämtat min dotter på förskolan då meddelandena började dyka upp på min display. ”Är ni säkra?”, ”Mår ni bra?”
På huvudstadens gator stod människorna frusna mitt i steget och följde händelseutvecklingen på Drottninggatan via sina smartphones. En dryg timme efter det första larmet om den misstänkta terrorattacken i fredags slog Facebook på sin säkerhetsfunktion där användare kan markera att de är oskadda vid en katastrofhändelse.
Läs mer: Facebook slår på säkerhetsfunktion i Stockholm
Kort därefter exploderade Facebook och Twitter av erbjudanden om skjuts, mat och sovplats för de som inte kunde ta sig hem då kollektivtrafiken stängts ned. Hjälpen till de strandsatta koordinerades blixtsnabbt under #openstockholm. Bakom den välanvända hashtaggen stod juriststudenten och aktivisten Jenny Nguyen, inspirerad av initiativet #PorteOuverte som användes i samma syfte under terrordåden i Paris i november 2015, berättar hon för Metro.
Läs mer: Stockholmare öppnade upp sina hem i sociala medier
Sociala medier spelar en allt mer central samhällsroll vid krissituationer och just terrorattackerna i Paris 2015 utgjorde ett paradigmskifte.
Facebooks safety-funktion lanserades för närmare tre år sedan och aktiverades för första gången våren 2015 vid den omfattande jordbävningskatastrofen i Nepal. Det var dock först i samband med dåden i Paris den användes vid något annat än en naturkatastrof. Sedan dess har funktionen aktiverats vid en rad tillbud runt om i världen, senast vid vårens bombdåd mot Sankt Petersburgs tunnelbana samt vid lastbilsattacken på Londons Westminster Bridge.
Funktionen är mycket populär och även om det ännu saknas siffror över hur många personer som använde funktionen i Stockholm under helgen kan man dra slutsatsen att det handlade om en stor andel.
Facebooks användande av den relativt nya trygghetsknappen har dock inte varit problemfritt. Vid bombattacken mot Bryssels flygplats förra året aktiverades Safety Check först tre timmar efter explosionerna, vilket upprörde många. Nätverket har också kritiserats för ett godtyckligt användande av funktionen, då den använts vid vissa dåd men inte andra samt för att sprida onödig panik vid krishändelser.
Läs mer: Facebook slår på katastrofknapp timmar efter bomberna i Bryssel
Det senare problemet aktualiserades bland annat för ett drygt år sedan då nätverket efter en självmordsbombattack i Pakistan av misstag skickade ut uppmaningar till användare i såväl USA som Storbritannien om att göra en säkerhetsuppdatering. Samt i Bangkok julen 2016 då Safety Check aktiverades efter att felaktig information spridits om ett icke-existerande bombdåd.
När utländska medier i fredags rapporterade om attentatet i Stockholm användes faktumet att Safety Check aktiverats för att understryka allvaret i händelsen. Facebooks val att slå på och inte slå på funktionen har tyngd och inte minst därför skulle jag själv gärna se en ökad transparens kring var och hur den används.
Sällan har jag varit så tacksam över sociala mediers existens som under detta veckoslut. Samtidigt är jag smärtsamt medveten om att det är ett stort ansvar vi lägger i händerna på nätverksjättarna.