Hoppa till innehållet

Kommentar: Techbolagen som (än så länge) står stadigt i stormen

Nedskrivna värderingar av techbolag är ett faktum, men en del av dem bara ökar i värde. Di Digitals Silicon Valley-korrespondent Miriam Olsson Jeffery skriver om de onåbara startupjättarna.

(Di Digital/Silicon Valley) I tech-Sverige är det ofta Spotify och Klarna vi lyfter fram som framgångsrika startups. I Silicon Valley är motsvarande bolag Uber och Airbnb.

De är alla fyra del av enhörningslistan, bolagen som är värderade till över en miljard dollar. Men flera av enhörningarna har hamnat i en nedåtgående spiral. Vi hör varje vecka om nedskrivningar av värderingar och så kallade nedåtrundor, där startups tar in riskkapital till en lägre värdering än tidigare.

På analysföretaget CB Insights ”Downround Tracker”-lista finns i skrivande stund 56 bolag vars värderingar har gått ner. 

Vissa bolag står dock än så länge starka i stormen. Tre exempel på sådana är Uber, Airbnb och Wework. De verkar i det närmaste onåbara, lite som Facebooks framfart på börsen trots att de flesta andra stora techbolagen tappar i börsvärde. 

Men tillbaka till den privata marknaden.

I förra veckan skrev vi till exempel om att coworking-bolaget Wework, som driver delade kontorslokaler runtom i världen, tog in en investering på runt 430 miljoner dollar, cirka 3,6 miljarder kronor. Det till en värdering på hela 16 miljarder, motsvarande 133 miljarder kronor. En ökning med 60 procent, jämfört med när Wework värderades till 10 miljarder dollar så sent som i juni förra året.

Varför är det så att vissa bolag inte påverkas av den nedåtgående trenden?

Ubers värdering går också bara uppåt. Enligt uppgifter till flera medier i december förra året, ska bolaget vara på gång med att resa ytterligare 2,1 miljarder dollar i riskkapital, cirka 18 miljarder kronor, till en värdering av runt 62,5 miljarder dollar, cirka 521 miljarder kronor. Det jämfört med 51 miljarder dollar i slutet av juli förra året.

Uber är en av två riskkapitalfinanserade startups som någonsin har nått över 50 miljarder dollar i värdering. Den andra är Facebook innan bolaget gick publikt, men Uber gjorde det två år snabbare.

Men varför är det så att vissa bolag inte påverkas av den nedåtgående trenden? I alla fall inte än. Om Malik, riskkapitalisten och Silicon Valley-veteranen, som jag intervjuade i förra veckan har sin förklaring.

”Titta på företag som Uber, Slack och Fitbit, vars omsättningar växer snabbt. Och Airbnb som inte fanns för åtta år sedan och snabbt blev ett miljardföretag. Flera av de här bolagen har en solid långsiktig affär. Företag kan växa snabbare i dag och bara för att de växer så snabbt och får höga värderingar snabbt, så börjar folk tänka att det är en bubbla”, säger Om Malik  i intervjun.

Läs mer: Superinvesteraren: "Startups ska leverera värde, inte höga värderingar"

Enligt honom handlar det alltså om det faktiska värdet de här bolagen levererar. Det går inte minst att se här i Silicon Valley, där Uber sysselsätter många som annars hade varit arbetslösa och där Airbnb kan vara avgörande för att folk ska ha råd att bo kvar i sina lägenheter. Även om båda bolagen ofta är i blåsväder när det gäller avgifter, lagar och regler.

Läs också: 21 Uber-förare dömda i Sverige

Samtidigt är 521 miljarder kronor en svindlande summa och frågan är hur länge de här bolagen kommer att kunna upprätthålla sina positioner. Och om de kommer att ge sig ut på den också just nu obehagliga publika marknaden. Till exempel har investerarprofilen Fred Wilson gått ut och satt press på Uber att börsnoteras, men vd:n Travis Kalanick verkar inte ha några sådana planer för tillfället. Han väntar väl på bättre tider.

Ett som är säkert är att om luften även går ur bolag Uber, Airbnb och Wework kommer det att gå höga svallvågor i techvärlden.

Läs mer: Är vi nära en techpokalyps?

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera