Hoppa till innehållet

”Lär er av Stampen – digitaliseras eller dö”

Sverige måste lära av alla som har stannat kvar för länge i en gammal sanning. Tyvärr skickar företag och politiker alldeles för få signaler som tyder på att man tar den digitala omställningen på allvar, skriver Arash Gilan och Jonas Hammarberg.

Debattörerna Jonas Hammarberg och Arash Gilan har skrivit boken ”Get digital or die trying”.
Debattörerna Jonas Hammarberg och Arash Gilan har skrivit boken ”Get digital or die trying”.Foto: Magnus Liam Karlsson

Sommaren har passerat och många svenska företag är just nu stressade av frågan på allas läppar – digitaliseringen. Dessvärre ser vi att varken styrelser och ledningsgrupper hos svenska företag eller landets politiker är tillräckligt förberedda för att kunna utnyttja alla möjligheter som uppstår.

Vi befinner oss nu mitt uppe i den fjärde industrirevolutionen. Branscher som medier, bank och finans och detaljhandeln befinner sig i crescendot och allt fler branscher känner redan pressen att agera. Digitaliseringen kommer utan tvekan att påverka allt vi vet och det gäller att följa med, utvecklas och återuppfinna både sig själv och sin affärsidé för att ha en chans att överleva.

Lär av Nokia, lär av Stampen, lär av alla som stannat kvar för länge i en gammal sanning

En grundläggande förutsättning för den utvecklingen är rätt sorts kompetens, och i Sverige är situationen minst sagt oroväckande.

I dag saknar 2 miljoner människor som är äldre än 12 år i Sverige så kallad digital kompetens, vilket motsvarar cirka 25 procent av landets befolkning. Detta enligt Internetstiftelsen i Sveriges rapport Svenskarna och Internet 2015. Om det bara vore så enkelt att det är pensionärer som utgör denna andel så hade detta inte varit fullt så alarmerande för näringslivet. Men faktum är att även 25 procent i åldersgruppen 46–55 år uppger sig sakna denna ”nya” kompetens – en åldersgrupp som själv har den högsta representationen av ledare.

Bristen på digital kompetens tenderar också att segmentera arbetsplatser i grupperingar som får allt svårare att förstå varandra och därefter driva utvecklingen framåt:

  1. De digitalt infödda (som är födda in i världen som vi känner den i dag)
  2. De digitala immigranter (som föddes och därefter utvecklades med det digitala landskapet)
  3. De digitala dinosaurierna (som inte kan eller vill adoptera det digitala)

Kulturkrocken är ett faktum. Och styrelserummen domineras än så länge av digitala dinosaurier. 

När den ideella föreningen Styrelseakademin tillfrågade 300 styrelsemedlemmar ansåg 70 procent att deras företag saknar en digital vision. Samma andel ansåg att deras företag ”inte främjar nya affärsexperiment för att kunna ta tillvara digitala affärsmöjligheter”, men mest oroväckande är att drygt hälften av de tillfrågade dessutom anser att samhällets digitalisering inte påverkar deras bransch. Det är häpnadsväckande, enligt oss.

Kompetensluckan märks också hos våra politiker, som knappt verkar förstå att vi lever i en digital ekonomi, där man måste förhålla sig till globala villkor. Den digitala ekonomin innebär en övergång från industrisamhällets hierarkiskt styrda processer med fokus på produkter för en massmarknad, till användarfokuserade och individualiserade digitala tjänster.

Skiftet är stort för de flesta. Att förstå detta skifte är avgörande. Som arbetsgivare konkurrerar Sverige med hela världen på globala villkor och med en kraftigt ökad konkurrens för de svenska företagen.

Vi vill rikta tre öppna frågor till näringslivsminister Mikael Damberg:

  • Vilken är Sveriges digitala vision?
  • Vad ska du göra för att se till att Sverige blir ledande på det digitala området?
  • Vilka konkreta åtgärder tar regeringen för att lösa den digitala kompetensluckan?

För att Sverige på allvar ska kunna konkurrera och inta en position i den digitala ekonomin måste alla krafter förenas i en gemensam vision. Och baserat på våra förutsättningar bör vi inte acceptera att denna är någon annan än att Sverige ska vara världsledande. Och vi bör alla ta med oss Nokias CEO:s sista ord ifrån september 2013:

We didn't do anything wrong, but somehow we lost…

Lär av Nokia, lär av Stampen, lär av alla som stannat kvar för länge i en gammal sanning. Med storlek, framgång och marknadsandel kommer rädslan för att göra fel. Just detta som entreprenören till sin natur saknar. Vi vågar pröva, vi lär av misstagen och utvecklas.

Det handlar inte om att inte göra fel, det handlar om att förändras snabbare än omvärlden. För att göra det måste vi välja att vilja agera. Om hälften av landets styrelser väljer att inte se, inte förstå och inte agera och politikerna fortsätter ducka för utmaningen, så spelar man gemensamt ett högt spel om de svenska arbetstillfällena.

För en sak är säker – de digitala dinosauriernas tid är snart förbi.

Arash Gilan och Jonas Hammarberg

Entreprenörer och författare till boken ”Get digital or die trying”


Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera