Hoppa till innehållet

”Likställ inte fattiga startups med Spotify”

Svenska startups är inte lika med jättar som Spotify och Facebook. De flesta av oss är fattiga som kyrkråttor, går utan lön och kämpar mot tuffa villkor. Det skriver Annika Lidne, entreprenör och rådgivare till SUP46, i ett svar till Fredrik Wass.

Annika Lidne, vd och medgrundare Dramatify, senior advisory board member SUP46, huvudförfattare till svenska startupmanifestet.
Annika Lidne, vd och medgrundare Dramatify, senior advisory board member SUP46, huvudförfattare till svenska startupmanifestet.Foto: Tobias Björkgren Photography

Fredrik Wass skriver att den svenska startupsektorn har ett pr-problem. Sektorn består, enligt honom av startups med “miljarder i riskvilligt kapital, näringslivets starkaste aktörer samt hela det politiska etablissemanget i ryggen”. Det är lätt att tolka det som att han hävdar att alla startups är i samma sits som fenomen som Spotify eller Klarna.

Det är intressant att det kallas ett pr-problem när svenska startups uppmärksammar politiker och allmänhet på att vi har sämre villkor än i andra länder. När fackföreningar eller storföretag gör detsamma så kallas det för kamp för rättvisa, näringspolitik eller möjligen politisk lobbying.

De flesta grundare tjänar betydligt sämre än om de haft ett vanligt jobb

Spotifys grundare skrev i april ett uppmärksammat öppet brev med ett antal viktiga förutsättningar för att kunna stanna och utveckla sitt företag i Sverige. Brevet skapade uppmärksamhet och många i media och i sociala medier tyckte att rika entreprenörer inte borde uttala sig.

Spotify är inte lika med svenska startups. De flesta svenska startups kämpar med sämre villkor än i konkurrerande länder – betydligt sämre tillgång på tidigt såddkapital, sämre möjligheter att låta tidiga medarbetare bli en del av företaget, sämre möjligheter till boende till rimliga kostnader (eller boende överhuvudtaget) och en mycket liten inhemsk marknad.

De flesta grundare och tidiga anställda tjänar betydligt sämre (eller inget alls) än om de haft ett vanligt jobb. Att starta ett nytt företag innebär mycket långa arbetsveckor, ingen semester och ingen garanti att lyckas. Tvärtom visar statistiken att man oftast misslyckas.

Den insikten, om risktagandet, finns sällan hos tjänstemän, politiker och allmänhet.

Fredrik Wass har helt rätt i att politiker gärna solar sig i glansen av framgångsrika startups som lyckats trots att politikerna lägger hinder i vägen, inte tack vare en framgångsrik företagspolitik. Historiskt har Sverige varit uselt på att få små företag att växa sig stora. Sedan slutet på andra världskriget är H&M det enda svenska exemplet på ett nytt, globalt företag.

Insikter om risktagandet finns sällan hos tjänstemän, politiker och allmänhet

Det normala idag är istället att startups, liksom kommersiellt gångbar forskning, säljs till utlandet redan på ett mycket tidigt stadium.

Om Spotify skulle flytta utomlands på grund av det som grundarna publikt redovisat som stora problem: bristen på bostäder, bristen på talang och bristen på vettiga personaloptioner; så sänder det en tydlig signal till både svenska startups, inhemska och utländska investerare liksom utländsk talang som idag kommer till Sverige för att få jobba i våra fantastiska startupsektor: Små företag kan inte växa upp och bli stora i Sverige.

Sverige är inte San Francisco och svenska startups i framförallt Stockholm och Malmö kan inte jämföras med Silicon Valley-jättar som Google, Apple, Facebook, Twitter, Uber, Airbnb och andra. Svenska startups kan inte heller hållas ansvariga för vad våra amerikanska kollegor gör, eller hur de framställs i skruvade TV-serier.

Svenska entreprenörer är inte några top dogs. Vi är i allmänhet fattiga som kyrkråttor och väldigt många som jobbar i sektorn med att skapa uppmärksamhet, lyfta frågor, göra lobbying mot politiker, vara mentorer eller stötta startupentreprenörer, gör det gratis.

Vi vill gärna stanna. Vi vill bo här.

Svenska entreprenörer kommer att fortsätta att innovera och bygga företag. Den fråga som allmänhet och politiker ska ställa sig är om vi ska göra det här i Sverige, eller göra det någon annanstans.

Vi vill gärna stanna. Vi vill bo här. Det vi drömmer om är att Sverige blir världens mest startupvänliga land där alla som vill också vågar ta steget att starta sitt eget företag och förverkliga just sin dröm. Där det finns ett ekosystem av ängelinvesterare som som återinvesterar sin vinst, sin kunskap och sin erfarenhet i nya företag. Oavsett om resultatet blir en internationell enhörning eller ett litet, innovativt företag som ger andra människor jobb.

Fredrik, hjälper du oss att uppfylla den drömmen?

Annika Lidne

@annika

Vd och medgrundare Dramatify, senior advisory board member SUP46, huvudförfattare till det svenska startupmanifestet.


Detta är en debattartikel. Vill du också skriva för Di Digital? Hör av dig på digital@di.se!

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera