Hoppa till innehållet

Malmöbolaget Brisk går i graven

Storkunder i USA, riskkapitalbolag som Creandum i ryggen och uppköpsdiskussioner. Ändå ser entreprenören Hampus Jakobsson ingen annan utväg än att lägga ner sitt bolag Brisk. ”Vi har inte lyckats få till kommersialiseringen”, säger han.

Hampus Jakobsson grundade Brisk 2012. Nu har bolaget beslutat att lägga ner.
Hampus Jakobsson grundade Brisk 2012. Nu har bolaget beslutat att lägga ner.Foto: Tomaz Lundstedt

Beslutet att lägga ner bolaget fattades tillsammans med investerare och anställda runt påsk. Då hade arbetet med att kommersialisera produkten pågått under delar av 2014 och hela 2015. Bolaget hade tagit in omkring 16 miljoner kronor i kapital.

Vi har varit på insidan av i princip alla stora bolag utom Apple

Att hitta kunder och ta betalt har enligt Hampus Jakobsson gått bra, men inte bra nog.

”Inte tillräckligt bra när det kommer till ett riskkapitalägt bolag”, säger han.

Under ett två timmar långt telefonmöte diskuterade grundarna Hampus Jakobsson, Andreas Pålsson och Alfred Beckman tillsammans med personalen i Malmö, San Francisco, Toronto och Amsterdam vilken väg bolaget skulle ta. De fattade sedan ett gemensamt beslut att lägga ner verksamheten.

”Mellan december och mars var det en jobbig tid och stundtals var jag nog inte speciellt rolig att ha att göra med. När vi kämpade för att lista ut hur vi skulle få det att fungera var det som att försöka få liv i en livlös patient – det gick inte och det kändes så frustrerande”, säger han och fortsätter:

”Men i det läget kändes det ändå som att frustration var bättre än uppgivenhet och i samma sekund som vi bestämde oss för att välja den här vägen så började jag må bra igen.”

Exklusivt: Mojangs vd talar ut: ”Vi är per definition ett one-hit-wonder”

Brisk grundades 2012 som Dexplora. Under åtta månader tog grundarna fram affärsidén: att lösa problemet med att alldeles för få säljare använder de CRM-system som finns. Tanken var att skapa ett automatiserat säljsystem som kunde integreras med andra verktyg som en säljare använder såsom Salesforce, mejl och kalendrar. Systemet skulle påminna säljaren om att följa upp samtal eller sälja mer eller mindre av vissa saker.

Under de kommande åtta månaderna började ett team och en lösning byggas.

”I mitten av 2013 visste vi vad vi ville”, säger Hampus Jakobsson.

Hösten 2014 släpptes den första versionen av tjänsten, som gratis- och betalversion, och under 2015 skulle produkten kommersialiseras. Brisk riktade sig främst till moderna säljorganisationer som inte fokuserar på ett säljarbete på fältet. Bland kunderna fanns Evernote och tjänsten hade användare från Linkedin, Tesla och Google.

”Vi har varit på insidan av i princip alla stora bolag utom Apple”, säger Hampus Jakobsson.

Men affären fungerade inte. Enligt Hampus Jakobsson beror det på att han den här gången ville bygga ett renodlat produktbolag.

... det har varit seriösa företag utan seriösa förslag

”För bolag upp till en viss storlek har Brisk fungerat bra, men inte för de stora företagen där problemet är så stort att de verkligen behöver hjälp. Vi har varit hårdnackade och valt att inte bygga lösningar individuellt för varje enskilt bolag”, säger han.

Kände ni någon gång att ni hade byggt fel produkt?

”Nej, jag är nöjd och stolt över det vi har gjort och ser hellre att det inte flyger på våra premisser än att det flyger tack vare något som vi inte vill ha eller vill vara.”

Under vintern och våren har Brisk vid flera tillfällen varit nära att bli uppköpta. Grundarna hade långt gångna diskussioner med flera internationella bolag.

”Antingen har det varit seriösa företag utan seriösa förslag eller företag som varit intresserade av det vi byggt men som tyckt vi varit lite för små”, säger Hampus Jakobsson.

En tredje typ av företag har varit intresserade av personerna i bolaget, men inte visat samma intresse för produkten.

”Om vi hade flyttat till San Francisco så hade det varit realistiskt att vi hade sugits upp av någon av de stora konsumentjättarna. Nu var vi för små för att kunna bli en utvecklingsenhet långt från ett huvudkontor”, säger Hampus Jakobsson.

Läs mer: Möt musikvärldens digitala revoltör

För att bygga och utveckla tjänsten tog Brisk in sammanlagt 2 miljoner dollar, motsvarande drygt 16 miljoner kronor, i två emissioner. Bland investerarna fanns Creandum, DN Capital, Adrian McDermott, Frank Meehan, Henrik Been och Mårten Mikkos. Creandum gör åtta till tio investeringar per år och hälften av dessa är såddinvesteringar.

”I de fallen handlar det om att backa fantastiska individer som utvecklar en produkt för en stor marknad. Under hälften av såddinvesteringarna når en A-runda – ibland lyckas det, ibland lyckas det inte”, säger Staffan Helgesson, partner på Creandum.

Hampus Jakobsson kommer att fortsätta investera i nya bolag och fortsätta att bygga egna, men hur nästa resa ser ut vet han inte ännu.

”Nu ska jag nog klura en stund på vad jag ska göra. Jag är inte färdig med att bygga bolag och ska göra mycket roligt till”, säger han.

Läs mer: Soundcloud-grundaren talar ut: ”Har varit ett jäkla jobb”

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera