Metro – investeringen som rann ut i sanden

Metro var tänkt att revolutionera dagstidningsmarknaden. Istället ledde Stenbecks prestigeprojekt till år av förluster. Här är historien om tidningen som hittade miljoner läsare men ändå inte lyckades gå med vinst.

Publicerad: 15 februari 2017, 16:57

Victor Blomdahl

Text

Robert Braunerhielm en av Metros tre grundare när det begav sig.

Tisdagen den 15 januari 2017 sålde Kinnevik den nordiska delen av tidningskoncernen Metro. Prislappen landade på 50 miljoner kronor.

Men relationen mellan Metro i Sverige och investmentbolaget började i en annan tid, i en annan mediebransch. När tron var stark på att gratistidningar kunde vara en god affär i en förändlig mediebransch.

Den 13 februari 1995 sjösattes tidningen Metro. Pensionärer hade anlitats för att dela ut de 200.000 tryckta upplagorna till Stockholms pendlare i tunnelbanan. Upplagorna tog snabbt slut och tidningen fick fäste i stockholmarnas morgonvanor. Efter bara ett par dagar behövdes inte pensionärerna mer. Tidningen blev läst ändå.

Idén med en gratistidning kom från grundarna Monica Lindstedt, Robert Baunderhielm och Pelle Andersson som började smida planerna redan 1992. Men för att genomföra idén om en nyhetstidning som helt skulle klara sig på annonsintäkter krävdes finansiering. Något som löstes genom förhandlingar med Stockholms lokaltrafik – och Jan Stenbeck.

Investeringen som Jan Stenbecks investmentbolag Kinnevik gjorde i Metro inför starten var på 50 miljoner kronor. Det räckte för affärerna skulle ta fart. Succén med upplagan i Stockholm fick Metro att satsa vidare, men med blandat resultat. En satsning på en prenumerationstidning i form av Metro Weekend gick snabbt i graven på grund av den hårda konkurrensen med mediekoncernerna Schibsted och Bonnier.

Efter några år började Metro dock spridas i Sverige. Metro Göteborg introducerades 1997 och året efter kommer Metro Malmö. Bara två år efter Metros grundande kom de första upplagorna i utlandet då tidningen etablerade sig i tjeckiska Prag.

Efter millennieskiftet expanderade Metrokoncernen kraftigt. År 2000 noterade Stenbecksfären Metro på Stockholmsbörsen och gratistidningen värderades i slutet av året till 6 miljarder kronor. Sedan starten hade Metro då omsatt över 16 miljarder kronor och annonsintäkterna ökade. Men ambitionerna kostade, och investeringen 1995 var inte den enda som Kinnevik behövt göra för att rädda idén om en tidning tillgänglig för alla.

Metrokoncernen inledde milleniet med stora ekonomiska problem. Trots den höga omsättningen redovisade Metro år efter år förluster och från börsnoteringen till 2008 uppgick den samlade förlusten till 1,6 miljarder kronor.

2002 fanns tidningen i 23 utgåvor i 15 länder. Endast tidningarna i Sverige, Prag och Ungern hade svarta siffror. Första kvartalet redovisade koncernen en förlust på 223 miljoner kronor. Resultatet blev att Jan Stenbeck med Kinnevik sålde av delar av sitt aktieinnehav i TV4 till konkurrenten Bonnier för 200 miljoner kronor. En summa som sattes direkt in i Metros förlusttyngda verksamhet. Samtidigt gjorde Kinnevikkontrollerade MTG klart att de även ville sälja resten av andelarna i TV4. Efter detta fick Metro stoppa sin expansion för att fokusera på sin lönsamhet.

Men de upprepade förlusterna märktes på Metros börsvärde. 2008 gick konkurrenten Schibsted in som delägare och köpte 35 procent av aktierna i Metro för 350 miljoner kronor. I slutet av samma år värderades hela Metro till endast 450 miljoner kronor – långt från de 6 miljarder som Metro varit värt 8 år tidigare.

Jan Stenbecks favoritprojekt inom hans sfär uppgavs vara just Metro-satsningen, vilket skulle kunna vara förklaringen till Kinneviks fortsatta tilltro och stöd till mediekoncernen. När han avled 2002 var det många som undrade hur det skulle gå med Kinnevik och Metros relation.

Kinneviks stöd till Metro fortsatte emellertid med Jan Stenbecks dotter, Cristina Stenbeck vid rodret. 2012 köpte investmentbolaget ut koncernen från Stockholmsbörsen och stod kvar som ensam ägare för Metro International. För att kunna göra det lade investmentbolaget ett bud på 815 miljoner kronor för att köpa ut övriga aktieägare.

Trots Metros haltande ekonomi har tidningen nått flera framgångar med sina upplagor. 2008 tog tidningen plats i Guinness rekordbok, som världens största dagstidning med 18,5 miljoner läsare. Under 2010 läser så pass många stockholmare Metro att den kan anses vara större än Dagens Nyheter, och blir då huvudstadens största dagstidning.

Det fortsatta stödet från Kinnevik var fortsatt fast trots att Metro både internationellt och i Sverige visat på vikande siffror. Så sent som i fjol uttalade sig Kinneviks dåvarande vd Lorenzo Grabau i media positivt om tidningen och han såg med förväntan fram emot hur Metro skulle passa in i bolagets nya digitala fokus.

Sedan dess har en hel del hänt i Kinnevik som just nu står utan vd, och 2017 har inletts med andra tongångar mot Metro. Efter 17 år i Stenbecksfären hamnar svenska Metro nu utanför. Investeringen på 50 miljoner kronor som Jan Stenbeck gjorde vid starten 1995, får investmentbolaget nu tillbaka när Mats Qvibergs investmentbolag Custos köper gratistidningens nordiska del för samma summa.

Affären med Metro i Stockholm var menad som en framgångssaga för Jan Stenbeck och Kinnevik. Istället slutade den, med lite god vilja, på plus minus noll.

Innehåll från Exclusive NetworksAnnons

Upptäck framtidens datalagring med Cloudian

Uppdaterad: 22 april 2024, 10:41Publicerad: 18 april 2024, 11:58

Cloudian omdefinierar datalagring med innovativa lösningar som hanterar ostrukturerad data i stor skala, så att organisationer kan dra största möjliga nytta av denna värdefulla tillgång. Med ett öga på framtiden prioriterar Cloudian säkerhet, enkel skalbarhet och sömlös integration med populära AI- och dataanalysverktyg.

I takt med att mängden digital information ökar ställs allt fler företag inför utmaningen att effektivt hantera och utvinna värde ur ostrukturerad data som bilder, dokument och maskindata. Cloudians främsta mål sedan företaget grundades 2011 har varit att tillhandahålla innovativa och skalbara datalagringslösningar, vilket har blivit allt mer relevant med den exponentiella tillväxten av data som genereras av AI-applikationer, arbetsbelastningar för dataanalys och IoT-enheter (Internet of Things). Cloudians flaggskeppsplattform HyperStore erbjuder nästa generations S3-kompatibla objektlagring och skapar ett effektivt, AI-optimerat data lake-ekosystem. Halvor Evensen, Regional Sales Manager för Norden och Baltikum, kommenterar:

– Ostrukturerad data, som inte följer en specifik modell eller ett specifikt format, utgör en stor del av all data som skapas idag. Dess värde förblir dock ofta outnyttjat på grund av svårigheter med hantering och analys. Det är viktigt att företag förstår de möjligheter som dagens dataexplosion innebär. Cloudians lösningar är inte bara utformade för att skydda information utan också för att ge organisationer möjlighet att utnyttja denna data för innovation och tillväxt.

Säkerhet och skalbarhet: Cloudians löfte

Cloudians plattform har blivit känd för sin förmåga att hantera stora datamängder och för sitt fokus på säkerhet. Erkänd för sin robusta hantering av massiva datauppsättningar, prioriterar Cloudian säkerhet med funktioner som datakryptering och nyckelhantering, tillsammans med S3 Object Lock för att skydda data mot ransomware genom att göra den oföränderlig. Denna säkerhetsnivå, kombinerat med plattformens skalbarhet, har lett till att flera statliga och offentliga organisationer i Europa har valt Cloudian som en lösning. Halvor fortsätter:

– Säkerhet är hörnstenen i allt vi gör. Våra kunder värderar möjligheten att behålla full kontroll över sina data, samtidigt som de också kan skalas upp vid behov.

Lösningar för den moderna digitala eran

Cloudian fokuserar på att möta behoven hos större företag som står inför utmaningen att hantera omfattande datamängder på ett sätt som är både effektivt och kostnadseffektivt. Genom att noggrant lyssna och anpassa sig till varje organisations unika krav har Cloudian etablerat sig som en tankeledare inom datalagring, alltid med målet att förenkla komplexiteten i den digitala världen

– Genom att anamma rätt strategier för datalagring kan företag inte bara skydda sin mest värdefulla tillgång - data - utan också omvandla den till en katalysator för innovation och tillväxt. Vårt mål är att hjälpa stora organisationer att navigera i datalagringslandskapet med våra skräddarsydda lösningar, avslutar Halvor.