Tanken med Mitigram kan vara svår att förstå för en utomstående. Bolagets medgrundare Marjon Wohlen är van vid att behöva förklara sin affärsidé både en och tre gånger.
“Det är inte direkt en konsumenttjänst. Men vi adresserar en av världens största marknader. Dessutom en som är både ineffektiv och använder gammaldags kommunikationsmetoder”, säger hon.
Förenklat kan Mitigram beskrivas som en kommunikationsplattform för banker och exportföretag, tänkt att användas i förhandlingar om säkring och finansiering av internationell handel.
Till exempel: Tänk ett svenskt pappersföretag som ska skeppa en stor sändning pappersmassa till Indien och vill försäkra sig om att de faktiskt får betalt.
“Det görs mängder med sådana affärer, precis hela tiden. Men förhandlingen sker typiskt sett via mejl eller över telefon och affärer förmedlas genom etablerade bankkontakter. Det finns ingen transparens i prissättningen. Det kan ta flera dagar att få ett prisförslag eller hitta en bank som kan ta på sig risken”, säger Marjon Wohlen.
Det finns ingen transparens i prissättningen. Det kan ta flera dagar att få ett prisförslag.
Med Mitigram vill hon bygga en öppen och webbaserad plattform för kontaktbyggande och prisförhandlingar mellan företag och finansiella institutioner. En exportör kan använda tjänsten för att skicka ut prisförfrågningar, hitta lämpliga bankkontakter och jämföra förslag. En bank kan hitta nya kunder och få en inblick i hur de egna offerterna står sig i konkurrensen.
Tjänsten har varit under uppbyggnad sedan vintern 2014. För en dryg månad sedan gick den live i ett betatest med en imponerande skara försökskunder. Bland dem märks storbankerna Nordea, DNB och Swedbank samt Ericsson och Volvo.
Tills vidare är tjänsten gratis att använda. Planen är att ta betalt för tillgång till mer djuplodande data och analyser av genomförda affärer, prisnivåer och så vidare.
“Hur mycket stöd får jag av mina banker idag? Vad är genomsnittspriset för att säkra risk för varje land jag exporterar till? Och som bank, hur står sig mina priser mot marknaden? Det är data som inte finns samlad någonstans idag. Där ser vi affärsmöjligheter”, säger Marjon Wohlen.
Mitigram har sju anställda och finansieras av riskkapitalbolaget Moor, som hittills investerat 6 mkr i två finansieringsrundor. Bolaget planerar att ta in ytterligare 20 mkr i finansiering under vintern 2016.
Moor har i övrigt profilerat sig med investeringar i tjänster som Instabridge, Disruptive Multimedia och podcastplattformen Acast. Marjon Wohlen har dock en nära koppling till Moors huvudägare, Angry Birds-miljardären Kaj Hed. Hans förmögenhet kommer ursprungligen från bolaget Trema, som utvecklar mjukvara för finansbranschen. Marjon Wohlen har, liksom Moors vd Kerstin Cooley, en bakgrund som anställd på Trema.
“Både Kaj och Moor förstår den här världen och går igång på den utmaning vi försöker adressera. Det är där vi har vår bakgrund”, säger Marjon Wohlen.
"Mitigram är en logisk investering för oss med tanke på vår bakgrund", säger Kerstin Cooley, vd på Moor.
Förutsatt att försökskunderna fortsätter använda tjänsten hoppas Marjon Wohlen att Mitigram snart kan börja växa organiskt.
“Tanken är att kunderna kommer be sina banker att börja använda tjänsten och vice-versa. I grunden handlar det om att skapa ett nätverk för en värld som inte har något sådant idag. På sikt vill jag att vi blir som ett Linkedin kombinerat med ett Twitter, för finansiella institutioner och företag för att hitta, skapa och vårda bankaffärsrelationer”, säger hon.