Hoppa till innehållet

Niklas Zennström in i Jens Nylanders Automile

Entreprenörsprofilen Jens Nylander har fått ordentlig fart på sitt nya bolag Automile, som kopplar upp bilar mot nätet. Nu tar han in 55 miljoner kronor från bland andra Skype-grundaren Niklas Zennström. 

Automile, med grundaren Jens Nylander, tar in 55 Mkr från bland andra Skype-grundaren Niklas Zennström.
Automile, med grundaren Jens Nylander, tar in 55 Mkr från bland andra Skype-grundaren Niklas Zennström.

Entreprenörsprofilen Jens Nylander (NTL) är kanske mest känd för sina bravader under 90-talet, då han grundade det en gång mycket framgångsrika mp3-spelarmärket Jens of Sweden. Han ligger även bakom det numera börsnoterade hörlursföretaget Jays. 

De senaste två åren har han varit upptagen med en helt annan satsning. Företaget Automile (NTL), grundat år 2014, har utvecklat ett system som kopplar upp bilar mot nätet för att mäta förarens vanor och bilens skick i en digital körjournal.

I fjol tog Automile in motsvarande 45 Mkr i finansiering och flyttade samtidigt sitt huvudkontor till Silicon Valley. Numera huserar bolaget i en ombyggd bilverkstad på Alma Street i Palo Alto, runt hörnet från bland andra Peter Thiels miljardvärderade Palantir Technologies och riskkapitalbolag som Accel Partners och svenska Creandum. 

Foto: Jens Nylander

Nu fyller Jens Nylander på kassan ytterligare. I den nya finansieringsrundan på 55 Mkr deltar Skype-grundaren Niklas Zennström (NTL), tillsammans med Echosign-grundaren Jason Lemkin, Loopia- och Pingdom-grundaren Sam Nurmi (NTL) samt Justin Kan, grundare av streamingtjänsten Twitch. 

“Vi hade egentligen tänkt att vänta till slutet av året med att ta in mer pengar. Men det dök upp ett antal erbjudanden som vi tyckte var tillräckligt bra för att gå vidare med”, säger Jens Nylander. 

Särskilt glad är han över att knyta Jason Lemkin till bolaget.

“Det var viktigt för oss att få in en välkänd amerikansk delägare och han har ett starkt rennomé här borta. Att rekrytera från hans nätverk är en helt annan sak än att rekrytera från mitt nätverk”, säger han. 

Investeringen görs på en värdering av hela Automile om ungefär 250 Mkr, enligt Jens Nylander. 

Han räknar med en omsättning på ungefär 35 Mkr år 2016, en rejäl ökning från fjolåret då motsvarande siffra var 6 Mkr. Automile får alla sina intäkter från betalande kunder, som betalar mellan 49 och 199 kronor i månaden för varje Automile-låda de installerar i sina fordon. 

Bolaget redovisar dock fortfarande förluster. 

“Vi är lönsamma i Norden men inte i USA. Kassaflödesproblematik är alla hårdvarubolags akilleshäll, men för oss handlar det framförallt om personalkostnader. Jag har jobbat med hårdvara tidigare så jag vet att man måste vara försiktig med lager- och komponenter”, säger Jens of Sweden. 

Den typiska Automile-kunden är ett företag med mellan 2 och 250 fordon i trafik, säger Jens Nylander. Det handlar om allt från städföretag och larm- och låsinstallatörer till trädgårdsarbetare och byggarbetare. 

Bland konkurrenterna finns jättar som Tomtom Telematics, med en omsättning på drygt 1,3 miljarder kronor år 2015, samt börsnoterade Fleetmatics, med ett börsvärde på drygt 14 miljarder kronor. 

Automiles fördelar, enligt Jens Nylander, är dess litenhet, enkelhet och användarvänlighet. 

“Det handlar om gamla bolag som grundades för tio-femton år sedan. Det finns inga publika priser, du kan inte köpa produkterna över nätet. Hårdvaran är komplex och apparna är horribla”, säger han. 

Pengarna han nu tar in ska gå till att skala upp bolagets marknadsföring och försäljning. Under året ska Automile expandera med produkter för andra fordonskategorier, som grävmaskiner och trailers. Nästa produkt heter Anytrack och är en liten dosa som gör att ägaren kan spåra sitt fordon via mobilnätet, i stöldskydds- och försäkringssyfte.

Slutmålet med Automile är en börsnotering, säger Jens Nylander.

“Vi har valt en växande marknad som är värd ca 150 miljarder kronor idag. Vad kan då ett litet startupbolag åstadkomma där? Åtminstone ett par miljarder, skulle jag tro. Mitt mål har alltid varit att notera ett större bolag. Sen får vi se hur lång tid det tar”, säger han. 

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera