Hoppa till innehållet

Nio av tio riskkapitalinvesteringar går till en man

Över 90 procent av de svenska riskkapitalbolagens techinvesteringar görs i bolag med manliga grundare, visar Di Digitals granskning. Andelen kvinnliga entreprenörer som får in riskkapital är försvinnande liten.

Över 90 procent av det senaste årets riskkapitalinvesteringar i svenska techbolag går till bolag med manliga grundare, visar Di Digitals granskning.
Över 90 procent av det senaste årets riskkapitalinvesteringar i svenska techbolag går till bolag med manliga grundare, visar Di Digitals granskning.Foto: Grafik: Anna Byström

Under årets tre första kvartal investerades över 8 miljarder kronor i den glödheta svenska internet- och startupsektorn, enligt en sammanställning från Industrifonden. Jämställdhet har länge varit en brännande fråga i branschen, och initiativ som Techeq och Geek Girl Meetup får stöd och sponsorpengar från några av sektorns mest tongivande företag och organisationer.

Men när det kommer till riskkapitalet, den ekonomiska motorn bakom den senaste tidens kraftiga tillväxt, är verkligheten en annan. Halva Sveriges befolkning finns nästan inte representerad alls i statistiken.

I en granskning har Di Digital gått igenom samtliga investeringar i svenska tech- och internetbolag som gjorts sedan årsskiftet av riskkapitalbolagen Northzone, Creandum, Moor och GP Bullhound, samt statliga Almi Invest, Vinnova och Industrifonden.

Vi har även granskat samtliga investeringar som gjorts inom ramen för acceleratorprogrammen hos Sting, The Springfield Project och Chalmers Ventures.

Bland de 106 företag som tagit in kapital från investerarna i vår granskning är 93 procent av grundarna män. 94 bolag har enbart manliga grundare. Endast tolv bolag har en eller flera kvinnliga grundare.

Bara tre av bolagen har enbart kvinnliga grundare. Av sammanlagt 227 grundare är enbart 15 kvinnor.

Bland de 106 företag som tagit in kapital från investerarna i vår granskning är 93 procent av grundarna män. Bara tre av bolagen har enbart kvinnliga grundare.

Skevheten är påtaglig inte bara bland de privata aktörerna. Även de statliga riskkapitalfonderna gör den övervägande majoriteten av sina investeringar i bolag med manliga grundare, visar vår granskning.

Bara ett av de 20 techbolag som statliga Almi Invest investerat i har en kvinnlig grundare. Statliga Vinnova har den högsta andelen kvinnliga medgrundare i bolagen de investerat i. Av 30 techbolag har sex av dem en kvinnlig medgrundare.

”Det är så här det ser ut. Vi jobbar både långsiktigt och kortsiktigt med hur vi fördelar stöd till företag. Långsiktigt ser vi över våra bedömningsprocesser och vår kommunikation och vilka förebilder vi lyfter fram. Kortsiktigt har vi sett till att våra bedömningspaneler alltid består av 40/60 andelar män och kvinnor”, säger Jenni Nordborg, avdelningschef på Vinnova.

STING, som delvis finansieras av offentliga medel, investerar via ängelnätverket Propel Capital mellan 250 000 och 300 000 kronor i en stor andel av de bolag som antas till acceleratorprogrammet STING Accelerate. STING är också partner till flera jämställdhetsinitiativ i branschen.

Men organisationens eget facit i år är långt ifrån smickrande. Av de 15 tech- och internetrelaterade bolag som har fått kapital inom ramen för acceleratorprogrammet i år har endast ett – det sociala nätverket Happytail för hundälskare – ett kvinnligt grundarteam. Ytterligare en kvinnlig medgrundare finns med i bolaget Market2Member.

”Det finns en kraftig dominans av manliga innovatörer. Det kan vi även se på andelen kvinnor som läser till programmerare och utvecklare på universiteten. Redan där finns det ett jätteproblem”, säger Pär Hedberg, grundare och vd på STING.


Riskkapitalbolagen Northzone och Creandum – två av de mäktigaste aktörerna på den svenska techscenen – har satsat pengar i totalt 17 svenska bolag sedan årsskiftet. Samtliga grundare i samtliga bolag är män.

”Vi försöker göra något åt det genom att jobba med våra egna fördomar. Samtidigt behöver vi titta på 100 bolag för att göra en investering och vi saknar en volym av kvinnliga entreprenörer. Sållningen är väldigt hård”, säger Pär-Jörgen Pärson, partner på Northzone.

Pär-Jörgen Pärson tillägger dock att Northzone investerat i flera framgångrika startups ledda av kvinnor, dock utanför Sverige.

Riskkapitalbolaget Moor har sedan årsskiftet investerat i sex svenska bolag. Bara ett av dem har en kvinnlig medgrundare. Kerstin Cooley, partner på Moor, påpekar dock att fördelningen ser annorlunda ut över tid. I fjol fanns kvinnliga medgrundare i två av de fem svenskgrundade bolag som Moor gick in i. 

Riskkapitalbolagen Northzone och Creandum – två av de mäktigaste aktörerna på den svenska techscenen – har satsat pengar i totalt 17 svenska bolag sedan årsskiftet. Samtliga grundare i samtliga bolag är män.

Sofia Falk är grundare av Wiminvest och en av initiativtagarna till Battle of the numbers, som syftar till att öka mångfalden i företag. Hon anser att skevheten till stor del kan kopplas till vem som väljer ut vilka bolag det är värt att satsa på.

”Vem har tolkningsföreträde kring vad som är kompetens, potential och vad som är en bra idé? Vi jobbar mycket med omedvetna fördomar ute på företag. Att inte ha perspektivet av att vara kvinna eller de behov eller möjligheter det innebär när man värderar nya idéer, då tror jag att man missar många bra affärer”.

Läs även: Kommentar: "Sämre könsfördelning betyder sämre affärer"

(Rättelse) Tidigare uppgavs felaktigt att Moor enbart investerat i bolag med manliga grundare under 2015. Det stämmer inte. Bolaget har gjort sex investeringar i svenska bolag sedan årsskiftet, varav en i ett bolag med en kvinnlig medgrundare. 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera