Hoppa till innehållet

Nio av tio techinvesteringar går (fortfarande) till män

Nio av tio riskkapitalinvesteringar i techbolag går till manliga grundare, visar Di Digitals granskning. Trots olika jämställdhetsprojekt och vackert formulerade ambitioner får kvinnor bara en bråkdel av pengarna.

 

Investeringar i svenska it-bolag har slagit rekord i år. Under årets tre första kvartal har riskkapitalbolag och affärsängelinvesterare satsat cirka 13 miljarder kronor i sektorn, och den summan väntas öka till 15 miljarder i slutet av året, enligt databasen Nordic Tech List.

De senaste åren har investerarna varit ivriga med att få fler kvinnor till branschen och det har startats initiativ som Women In Tech och Geek Girl Meetup. Men snacket om jämställdhet har inte fått stor effekt i praktiken.

Majoriteten av riskkapitalet i startupvärlden går fortfarande till män.

Di Digital har granskat 377 investeringar som gjorts i 336 olika bolag i tech- och internetsektorn under 2016, utifrån information i databasen Nordic Tech List.

82 procent av investeringarna har gått till bolag med enbart manliga grundare. Endast 4 procent har gått till bolag med enbart kvinnliga grundare och 14 procent till bolag med både manliga och kvinnliga medgrundare.

Av alla grundare som tagit in pengar är 90 procent män. Det beror på att i bolag med både kvinnliga och manliga medgrundare finns ofta en kvinna och flera män.

”Vad som skulle ge störst effekt är en kvinnlig Daniel Ek.”

När Di Digital i fjol granskade ett mindre urval av investeringar fick vi liknande resultat.

”Utmaningen är att det är så få tjejer som startar techföretag. Riskkapital går främst till den typen av företag”, säger Marie Wall, startup-ansvarig på Näringsdepartementet.

”Vi ser samma mönster över hela världen. Varför satsar inte tjejer på tech?” frågar hon sig.

Läs mer: Här är kvinnorna som formar tech-Sveriges framtid

Marie Wall säger att de statliga riskkapitalbolagen för statistik över de sökandes kön och att pengarna fördelas proportionerligt till manliga och kvinnliga sökanden. Av statliga Vinnovas investeringar i år har 60 procent minst en kvinnlig medgrundare, vilket gör Vinnova bäst på jämställdhet i granskningen.


De statliga bolagen har en större andel kvinnligt grundade bolag än de privata riskkapitalbolagen.

Läs mer: Här är riskkapitalbolagen som satsar mest på kvinnor

När det kommer till det privata riskkapitalet kan regeringen inte göra mycket mer än att föra en dialog med branschen.

Staffan Helgesson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, tror på kraften i förebilder.

”Vad som skulle ge störst effekt är en kvinnlig Daniel Ek, som bevisar att det är möjligt för en kvinnlig grundare att bygga den typen av bolag”, säger han.

Läs mer: Kommentar: Bolagen finns – nu gäller det att hitta dem

Foto:
”De kvinnliga grundarna finns därute. Nu gäller det bara att hitta dem”, skriver Di Digitals Mimi Billing i sin kommentar.

Läs mer: Nio av tio riskkapitalinvesteringar går till en manFoto:
93 procent av de svenska riskkapitalbolagens techinvesteringar görs i bolag med manliga grundare, visade Di Digitals granskning 2015.

Om nordictechlist.com:
Nordictechlist.com är Di Digitals databas över den nordiska techsektorn. I databasen, som lanserades sommaren 2016, ingår personer, bolag och investeringar. 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera