Arbetslöshet och minskade skatteintäkter hotar välfärden i robotrevolutionens spår menar förespråkare för att införa en robotskatt.
EU-parlamentet sa nyligen nej till att beskatta robotars arbete, men debatten om beskattning av intelligenta maskiner har bara börjat. Två förespråkare för en sådan skatt är Microsoft-miljardären Bill Gates och Benoît Hamon, socialisternas kandidat i det franska presidentvalet.
Bakgrunden är att den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI, gör att robotar är på väg att bli både snabbare och smartare än människor vilket leder till färre arbetstillfällen. En skatt på robotisering skulle kompensera för bortfallet av inkomstskatt för att upprätthålla välfärden. Intäkterna skulle bidra till att ersätta de människor som förlorar sina jobb via exempelvis ett system med så kallad basinkomst.
Läs mer: Nationalekonom: Vartannat jobb kan försvinna
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.
"Om automatiseringen leder till att det blir radikalt färre jobb blir robotskatten en självklar idé att titta på", säger Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Han är ledamot i EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor, som förberedde parlamentets rådgivande ställning i robotfrågan. Utskottet ville utreda möjligheten att beskatta robotars arbete eller att ta ut en avgift för att använda och underhålla en robot, och använda pengarna till stöd och omskolning av människor vars jobb dragits in. Majoriteten i EU-parlamentet med den konservativa gruppen i spetsen tog bort förslaget om skatt ur robotpaketet.
Max Andersson tror att debatten om robotskatt är här för att stanna och att frågan kommer att utredas seriöst de närmaste åren.
Enligt honom skulle en robotskatt kunna bli en realitet om 10-20 år. På kortare sikt är han dock tveksam till idén. Skulle skatten införas i dag skulle den riskera att hålla tillbaka den positiva tekniska utvecklingen, menar han.
Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, delar bedömningen att en robotskatt skulle bromsa den tekniska utvecklingen. Han vill inte heller se en sådan skatt på längre sikt.
"Att beskatta produktivitet och innovationer kan inte vara bra."
LO:s chefsekonom Ola Pettersson anser inte heller att förslaget låter genomtänkt och han frågar sig varför man skulle beskatta just robotar. Däremot vill han se högre skatter på kapital generellt, en förändring som kan kräva internationellt samarbete för att lyckas.
"Kapitalinkomsterna kan komma att öka kraftigt. Då ägandet av kapital är väldigt koncentrerat innebär det att inkomstskillnaderna skulle öka kraftigt."
Läs mer: EU-parlamentet: Vi måste kunna döda robotar
Enligt Gunnar Karlsson, professor på KTH, skulle en robotskatt i Sverige få tillverkningsindustrin att flytta utomlands.
"När man automatiserar industrin blir kvalificerade arbeten kvar, och dem vill vi ju ha i Sverige."
Han pekar även på ett problem som ofta lyfts upp då det kommer till robotskatt. Nämligen svårigheter att avgränsa skatten: skulle bara fysiska robotar eller också programvara beskattas?
Digitaliseringsexperten Darja Isaksson, som är medlem i statsminister Stefan Löfvens innovationsråd, ser robotskatt och även så kallad medborgarlön för de vars jobb försvinner som två av flera idéer för fördelning av värde i framtiden.
Enligt henne är den viktiga frågan inte hur många nuvarande jobb som försvinner, utan hur vi kan förändra utbildningen och arbetsmarknaden så att människor fortsätter att lära sig nya saker under hela sitt liv.
"Frågan är hur vi kan få så stora grupper som möjligt att hänga med i utvecklingen."
Läs även: Lotta Engzell-Larsson: Bill Gates robotskatt straffar produktivitet
Vad är en robot?
Ett problem med en robotskatt är hur en robot ska definieras. Ordbokstjänsten Merriam-Webster ger tre definitioner:
1. En maskin som ser ut som en människa och utför sådana komplexa uppgifter som människor gör, till exempel talar och går. Det här är mångas vardagliga bild av robotar. Vissa vård- och servicerobotar faller in i kategorin.
2. Ett verktyg som automatiskt utför komplexa, ofta repetitiva uppgifter. Industrirobotar är ett typiskt exempel.
3. En mekanism som styrs automatiskt. Den här breda definitionen innefattar också programvaror, som börsrobotar eller virtuella assistenter.
