Hoppa till innehållet

Pengarna börjar sina för hajpade Toborrow 

Den omtalade låneplattformen Toborrow har haft snittintäkter på endast 52 000 kronor per månad sedan starten i september i fjol. Huvudägaren NFT Ventures är nu inne på sin nionde månad av kapitaljakt.

Låneplattformen Toborrow har de senaste året seglat upp som ett av Sveriges mest profilerade fintech-bolag. Bolagets affärsidé är att låta privatpersoner låna ut pengar till småföretag på en plattform där räntan sätts via ett enkelt auktionsförfarande.

Hittills är bolaget en succé. I alla fall för kunderna.

Totalt har närmare 50 företag lånat pengar via sajten. Och än så länge har inga av dem ställt in sina lån, trots att Toborrows affärsidé tar höjd för att några procent av lånen ska surna. Det värsta som hänt är att tre processer avbrutits i förväg.

Vidare ligger långivarnas snittränta just nu på 9,5 procent, vilket är en bra avkastning.

”Intresset är stort. Vi har tackat nej till många företag som vill låna pengar via tjänsten”, säger Sofie Lundström, vd på Toborrow.

Sämre ser det dock ut i Toborrows egna siffror. Bolaget tjänar pengar genom att ta ut en avgift på 2-4 procentenheter ovanpå snitträntan, beroende på lånets löptid. På sikt ska man även ta ut en avgift på en procentenhet från långivarna, i linje med förebilden Lending Club i USAÄn så länge ligger dock Toborrows snittintäkt kring 3 procent av det förmedlade kapitalet, enligt Sofie Lundström.

Sedan verksamheten drog igång i september 2014 har bolaget förmedlat 24,2 miljoner kronor i lån. Det motsvarar intäkter på totalt cirka 730 000 kronor, eller 52 000 kronor per månad. Och då har Toborrow ändå sex anställda, många med bakgrund inom finanssektorn.

Bolaget sitter inte heller på någon enorm krigskassa. Enligt uppgifter till Di Digital har man sedan starten tagit in mellan 15-20 Mkr från riskkapitalbolaget NFT Ventures och ett tiotal affärsänglar.

Värt att notera är att bolaget, enligt Di Digitals källor, inte har full frihet att dispondera pengarna som man vill. Bakom NFT Ventures står mediekoncernen Bonnier. Det innebär bland annat att en stor del av kapitalet är öronmärkt för köp av annonsutrymme i mediekoncernens tidningar, däribland Dagens Industri.

Johan Lundberg, vd för NFT Ventures, medger att bolaget är på jakt efter nya investerare till Toborrow.

”Sedan i mars i år har vi tittat på hur bolaget ska rekapitaliseras. Något som måste ske inom 6-12 månader. Vi har långt gånga diskussioner med flera potentiella investerare. Men det gäller inte bara att hitta pengarna, det gäller att hitta rätt typ av partner också”, säger han.

Sofie Lundström uppger att Toborrow kontaktades av en internationell investerare i våras, men att man valde bort dem då matchningen inte kändes rätt.

”Vi har tillräckligt med kapital för att klara oss tills vi hittar rätt investerare”, säger hon utan att vilja uppge hur mycket pengar man bränner varje månad.

Hon menar att bolaget byggt upp en stabil bas, både när det gäller teknik och trovärdighet. Man står redo att skala upp verksamheten till våren.

”Vi vill hitta en strategisk partner som förstår regionen, har en bra bas i den finansiella marknaden och förstår att vår affärsidé är här för att stanna”, säger hon.

Huruvida en upptrappning måste hänga ihop med en ny investering återstår att se.

Läs även: "Bolån nästa steg för startups"

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera