Hoppa till innehållet

Pengarna börjar sina för hajpade Toborrow 

Den omtalade låneplattformen Toborrow har haft snittintäkter på endast 52 000 kronor per månad sedan starten i september i fjol. Huvudägaren NFT Ventures är nu inne på sin nionde månad av kapitaljakt.

Låneplattformen Toborrow har de senaste året seglat upp som ett av Sveriges mest profilerade fintech-bolag. Bolagets affärsidé är att låta privatpersoner låna ut pengar till småföretag på en plattform där räntan sätts via ett enkelt auktionsförfarande.

Hittills är bolaget en succé. I alla fall för kunderna.

Totalt har närmare 50 företag lånat pengar via sajten. Och än så länge har inga av dem ställt in sina lån, trots att Toborrows affärsidé tar höjd för att några procent av lånen ska surna. Det värsta som hänt är att tre processer avbrutits i förväg.

Vidare ligger långivarnas snittränta just nu på 9,5 procent, vilket är en bra avkastning.

”Intresset är stort. Vi har tackat nej till många företag som vill låna pengar via tjänsten”, säger Sofie Lundström, vd på Toborrow.

Sämre ser det dock ut i Toborrows egna siffror. Bolaget tjänar pengar genom att ta ut en avgift på 2-4 procentenheter ovanpå snitträntan, beroende på lånets löptid. På sikt ska man även ta ut en avgift på en procentenhet från långivarna, i linje med förebilden Lending Club i USAÄn så länge ligger dock Toborrows snittintäkt kring 3 procent av det förmedlade kapitalet, enligt Sofie Lundström.

Sedan verksamheten drog igång i september 2014 har bolaget förmedlat 24,2 miljoner kronor i lån. Det motsvarar intäkter på totalt cirka 730 000 kronor, eller 52 000 kronor per månad. Och då har Toborrow ändå sex anställda, många med bakgrund inom finanssektorn.

Bolaget sitter inte heller på någon enorm krigskassa. Enligt uppgifter till Di Digital har man sedan starten tagit in mellan 15-20 Mkr från riskkapitalbolaget NFT Ventures och ett tiotal affärsänglar.

Värt att notera är att bolaget, enligt Di Digitals källor, inte har full frihet att dispondera pengarna som man vill. Bakom NFT Ventures står mediekoncernen Bonnier. Det innebär bland annat att en stor del av kapitalet är öronmärkt för köp av annonsutrymme i mediekoncernens tidningar, däribland Dagens Industri.

Johan Lundberg, vd för NFT Ventures, medger att bolaget är på jakt efter nya investerare till Toborrow.

”Sedan i mars i år har vi tittat på hur bolaget ska rekapitaliseras. Något som måste ske inom 6-12 månader. Vi har långt gånga diskussioner med flera potentiella investerare. Men det gäller inte bara att hitta pengarna, det gäller att hitta rätt typ av partner också”, säger han.

Sofie Lundström uppger att Toborrow kontaktades av en internationell investerare i våras, men att man valde bort dem då matchningen inte kändes rätt.

”Vi har tillräckligt med kapital för att klara oss tills vi hittar rätt investerare”, säger hon utan att vilja uppge hur mycket pengar man bränner varje månad.

Hon menar att bolaget byggt upp en stabil bas, både när det gäller teknik och trovärdighet. Man står redo att skala upp verksamheten till våren.

”Vi vill hitta en strategisk partner som förstår regionen, har en bra bas i den finansiella marknaden och förstår att vår affärsidé är här för att stanna”, säger hon.

Huruvida en upptrappning måste hänga ihop med en ny investering återstår att se.

Läs även: "Bolån nästa steg för startups"

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera