Annons
Pepins ordförande Peter Norman, vd Julia Reuszner och grundare Anders Sjunnesson.

Pepins: Gör som Paradox vid noteringar

Godisförsäljningen på nätet ökade företagets omsättning med 700 % SPONSRAT AV Net Trading Group

Lars Terney, partner på Nordic Capital och Per Franzén, partner på EQT. Foto: Nordic Capital/Gustav Gräll. Kollage.

Finanstrollandet är över – nu digitaliseras PE-bolagen

”Digital renovering kan lyfta näringslivet in i 2010-talet”

Thord D. Hedengren är författare, startupgrundare samt bloggare på Di Digital.

Blogg: Låt oss prata om vädret

Missa inget! Sveriges bästa tech-och startupnyheter direkt i mejlen:

Pepins: Gör som Paradox vid noteringar

Pepins ordförande Peter Norman, vd Julia Reuszner och grundare Anders Sjunnesson.
Pepins ordförande Peter Norman, vd Julia Reuszner och grundare Anders Sjunnesson.
Rådgivare som tar bolag till börsen måste frångå gammal praxis och inte utgå från hur man alltid har gjort, skriver Pepins Peter Norman, Julia Reuszner och Anders Sjunnesson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I debattartikeln i Dagens industri den 15 december 2016 skriver Patrik Wahlén, medgrundare av Volati om problemen som uppstår vid börsnoteringar, bland annat om allokerings- och tilldelningsprinciper samt avsaknad av långsiktighet i både introduktioner och ägande. Vi kan bara hålla med om att det systematiska missgynnandet av mindre sparare är en viktig fråga ur ett rättviseperspektiv.

Mycket har hänt inom aktiehandeln de senaste 25–30 åren. Numera kan alla, stora som små placerare, handla aktier hemifrån, finansiell information är tillgänglig för alla i realtid och courtaget har minskat med 90 procent. Samtidigt sker börsnoteringar på i stort sett samma sätt som tidigare. Man fyller i en anmälningssedel med det antal aktier man vill köpa, lämnar in den till banken och väntar sedan i tre, fyra veckor innan man får besked om vad man får köpa.

... rådgivarna måste frångå gammal praxis och inte utgå från hur man alltid har gjort.

Ett av de stora problemen med börsintroduktioner som genomförs på det traditionella viset är att mindre sparare alltid har oddsen emot sig relativt stora institutionella placerare. Blir det en framgångsrik notering får man knappast någon tilldelning alls, blir det en misslyckad emission får man full tilldelning. Beslut om tilldelning sker bakom kulisserna och det finns en risk att stora och lönsamma kunder gynnas.

En del av de problem som uppmärksammas i Patrik Wahléns debattartikel kan hanteras redan i dag. Lösningen heter ökad transparens, bättre kreativitet men framför allt en bättre förståelse för bolagens och investerarnas långsiktiga behov. 

Ett praktiskt exempel på hur detta kan gå till är vårens notering av Paradox Interactive. Aktier för 105 miljoner kronor tilldelades enligt först-till-kvarn-principen via vår plattform för aktiebaserad crowdfunding. De som tecknade, betalade direkt och fick även omedelbar bekräftelse på tilldelningen.

Läs mer: Paradox vd: ”Vi lyckades locka rätt ägare”

Paradox hade som uttalat mål att erbjuda sina kunder, sina anställda och sin community en möjlighet att bli delägare i bolaget, vilket premierar långsiktighet.

Vi skapade en transparent modell som nådde utanför fondkommissionärernas kundbaser, där teckning kunde ske på ett modernt sätt och där den som tecknade fick betalt för den risk man tog när man tidigt tecknade sig för aktieköp. Vidare blev minsta post tillräckligt stor för att det skulle vara värt att vara kvar som ägare och säkerligen skapades en mer heterogen och insatt ägarbas. 

Börjar man tänka utanför gängse ramar runt börsnoteringar kan man säkert utveckla fler nya metoder. Exempelvis skulle leverans av en del av aktierna i samband med en notering kunna senareläggas, mot att köparen får andra fördelar. En frivillig lock-up för långsiktiga ägare. Det finns juridiska frågor att hantera runt detta, men om viljan finns borde det gå att lösa.

Man ska också komma ihåg att när delägare ständigt är uppkopplade, skapas det nya möjligheter för bolagen att kontinuerligt informera, utbilda och interagera med sina delägare och andra intressenter. Det borde ligga i varje bolags intresse att aktivt arbeta med detta då det lär leda till både bättre likviditet i aktien men också effektivare prissättning. Denna förbättrade dialog hjälper bolagen till att få kunniga långsiktiga ägare som delar mål och inriktning.

Svensk finansindustri är helt beroende av att vi kan skapa värde och bidra till framväxten av fina svenska bolag. Sverige har varit ledande i utvecklingen av moderna börssystem och finansiell teknik och det vore därför inte förvånade om nya innovationer för börsnoteringar kom just från Sverige. Vi har en unik digital infrastruktur och finansiella system som vi litar på. Marknadens aktörer har därmed alla möjligheter att utveckla sin affär med hjälp av modern teknik och kombinera det med kunskapen om hur sociala medier och den ständigt uppkopplade investeraren agerar.

Detta innebär med all tydlighet att rådgivarna måste frångå gammal praxis och inte utgå från hur man alltid har gjort. I stället bör de gå mot en modell där kundens operativa långsiktiga framgång balanseras mot kortsiktigt kapitalbehov. Se till att hjälpa ägarna att definiera vad de vill ha ut av noteringen och vilken ägarbild de vill ha. Bolagen som är på väg till börsen bör i sin tur våga ställa krav på sina rådgivare att våga tänka utanför ramarna och genomföra en strategi som gynnar bolaget även på sikt.

Peter Norman, styrelseordförande, Pepins Group och tidigare finansmarknadsminister
Anders Sjunnesson, koncernchef och grundare, Pepins
Julia Reuszner, vd, Pepins Group

Läs Patrik Wahléns debattartikel här.

Detta är en debattartikel. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post