Hoppa till innehållet

Peter Sunde: ”Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder”

Vurmen för den amerikanska drömmen styr den svenska startupscenen. Istället borde vi problematisera och se de bekymmer som skapas av oreglerade plattformar som Airbnb. Det skriver The Pirate Bay-grundaren Peter Sunde på Di Digital.

Peter Sunde är grundare av bland annat The Pirate Bay och Flattr.
Peter Sunde är grundare av bland annat The Pirate Bay och Flattr.Foto: Yvpnne Åsell / Svd / TT

Under sin tid som näringsminister gav Annie Lööf bort 100 miljoner kronor till Facebook i samband med att bolaget skulle bygga en datahall i Luleå. En minister vars parti skall stå för det gröna och liberala pratade sig varm om ett av världens mest övervakande företag, som har som affärsmodell att lägga sig i våra privatliv.

Och datahallen? Den har höjt temperaturen i omgivningen några grader och förbrukar lika mycket ström som 40 000 svenska villor. Och de där 100 miljonerna? De säger Facebook själva inte spelade någon roll för beslutet att bygga hallen i Lule.

Med detta i mitt bakhuvud så läste jag Annie Lööfs debattartikel om att regeringen inte förstår techbolagens vardag.

Hon pratar om hur nya bolag som Spotify ska kunna startas i Sverige. Spotify, detta bolag som återkommer hela tiden i debatter som en svensk framgångssaga, utan att man nämner att det går back hundratals miljoner varje år. Trots allt prat om hållbarhet från centern så vill alltså Lööf ändå främja utländska bolag (Spotify har bara sina anställda i Sverige, intäkterna kommer till länder med andra skatteregler) och tänker inte på hur man får dessa bolag lönsamma på lång sikt.

Vurmen för den amerikanska drömmen styr den svenska startupscenen. 

Och här är mitt stora bekymmer. Vurmen för den amerikanska drömmen är det som styr den svenska startupscenen. Istället för att problematisera och se vilka problem det leder till så brinner Annie Lööf för företag som exempelvis Airbnb. Ett bolag som på många områden lett till höjda hyror för invånarna och allt oftare ifrågasätts av såväl kunder som regeringar. Det som i dagligt tal kallas för delningsekonomi innebär egentligen bara att en ny mellanhand har uppstått, som inte längre behöver tillhandahålla produkter (exempelvis hotellrum eller taxibilar i fallen Airbnb och Uber) utan låter privatpersoner göra det. Samtidigt som man tar 20 procent av inkomsterna för förmedling av kunderna.

Internationellt har man börjat ifrågasätta om detta med delningsekonomi verkligen är så himla bra. Ubers taxichaufförer har börjat känna sig blåsta, och kunderna likaså när de märker att det inte är så mycket billigare. I vissa fall har chaufförerna fått hårda straff för att de inte har licens – till och med i Sverige – utan att få hjälp från sin arbetsgivare.

För det är här skon klämmer som mest: i den nya delningsekonomin finns inte längre begrepp som arbetsgivare och arbetstagare. Istället finns uppdragsgivare och entreprenörer. Du som arbetare ska nu fakturera din uppdragsgivare.

Du kan inte bli arbetslös, bara bli av med uppdrag. Du kan inte strejka (du är ju “din egen chef” med den “frihet” det innebär) och du har svårt att få a-kassa i dåliga tider.

Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder. De största bolagen i världen är inte längre produkttillverkare. De är inte ens tillverkare av virtuella produkter som det var för några år sedan. Nu har de virtuellt inga produkter alls. De bara förmedlar och tar gott betalt, men tar inget socialt ansvar.

Du kan inte bli arbetslös, bara bli av med uppdrag. Du kan inte strejka och du har svårt att få a-kassa i dåliga tider.

Det som i internets begynnelse handlade om att människor sinsemellan, utan ekonomiska incitament, delade på information, kultur och soffplats har istället fått bli fanbärare för den nya tidens kapitalism. Delningsekonomin handlar inte längre om att dela, utan om att betala en form av skatt till amerikanska storbolag.

Så nej, vi behöver inte bättre regler för affärsänglar. Vi behöver snarare regler gällande under vilka villkor en investering får gå till i svenska bolag.

Vi ska inte göra det lättare för människor att hyra sin bostad på tjänster som Airbnb. Snarare borde vi se till att förhindra att det ska gå att göra vinster på att inte bo i sin bostad när andra står i kö. Vi borde bygga fler hyresrätter för alla människor, inte bara för människor som råkar vara privilegierade nog att få sina bolag investerade i av andra rika människor. 

Vårt samhälle ska inte gå ut på att vi alla ska bli entreprenörer och företagare. När alla har sin egen f-skattesedel så har vi förlorat en stor del av välfärdsstaten. Idag finns det speciella företag som erbjuder a-kassor till egenföretagare, speciella vårdköer för företagare. Allt till en högre kostnad än det som välfärdsstaten sett till att vi alla på lika villkor har.

Detta är den frihet och gröna politik som Annie Lööf förespråkar.

Läs även: Annie Lööf: Bostads-satsa mer på startups

Uppdatering: Efter att den här debattartikeln publicerats har Facebooks pr-byrå Nordic Light hört av sig och hävdar att TT:s uppgifter om strömförbrukning är felaktiga. Datacentret i Luleå förbrukar ungefär lika mycket ström som 4200 svenska villor, inte 40 000 villor som TT uppgett, enligt pr-byrån Nordic Light.


Peter Sunde är debattör, konstnär och grundare av bland annat Flattr och The Pirate Bay.

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera