Hoppa till innehållet

Regeringen rullar ut ny startup-politik

En snabbutredning om personaloptioner och en startup-ansvarig på Näringsdepartementet. Det är två av förändringarna som närings- och innovationsminister Mikael Damberg tänker genomföra för att ge startupsektorn mer luft under vingarna.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg.Foto: Jonathan Bylars

Inför Almedalen gjordes en PR-offensiv i form av ett manifest från en rad unga teknikföretag i startupsektorn. Det verkar ha varit en lyckad strategi. Nu lanserar nämligen närings- och innovationsminister Mikael Damberg en rad åtgärder, snarlika de från manifestet.

”Sverige har inte riktigt haft ett sammanhängande politiskt tänk kring det här området. Vi har inte tagit tillvara på det unika ekosystem som finns på startupscenen. Manifestet förtydligade vilka frågor som är viktigast”, säger Mikael Damberg.

Läs mer: "Politikerna tävlade om digitalisering i Almedalen"

Han presenterar i dag en rad åtgärder och utredningar för att göra det lättare för små innovativa företag att växa.

Till att börja med handlar det om det redan påbörjade arbetet med att rikta om det statliga riskkapitalet. Utredningen på området kommer att var klar inom kort och tanken är att mer kapital ska gå till bolag i tidiga skeden.

”Om vi kan få ordning på det statliga riskkapitalet så att det går till bolag i tidigare faser och får med oss privat kapital också så finns det en enorm potential i Sverige”, säger Mikael Damberg.

En annan fråga som lyfts fram av startupsektorn är möjligheten till enklare hantering av arbetstillstånd. Många bolag har vittnat om problemen med att ordna arbetstillstånd för till exempel IT-utvecklare som rekryterats från länder utanför EU.

”Vi gör en översyn av arbetstillstånden. Vi kartlägger det nu och ser vad vi kan göra för att göra det lättare att få hit specialister från länder utanför EU”, säger Mikael Damberg.

 

Vi har ökat tempot i politiken med det tar ofta lite längre tid för oss än för bolagen på startupscenen, särskilt när det gäller skattelagstiftning.

 

Den kanske mest efterfrågade förändringen från de unga teknikfokuserade bolagen är en annorlunda beskattning för personaloptioner. I dag beskattas personaloptioner som löses in med 68 procent skatt. Det gör att Sverige har en av de högsta skattesatserna på personaloptioner i Europa och ligger långt efter USA där motsvarande skattesats är 15 procent. Det här gör det svårt att attrahera nyckelpersoner i tidiga skeden enligt bolagen själva. Mikael Damberg öppnar nu upp för en sänkning av skattesatsen.

”Vi har startat en utredning som ska vara färdig i mars. När utredningen kommer hoppas jag verkligen att det kommer förslag utifrån det som gör det lättare att attrahera personal”, säger Mikael Damberg.

 När kan en förändring genomföras?

”Vi har ökat tempot i politiken med det tar ofta lite längre tid för oss än för bolagen på startupscenen, särskilt när det gäller skattelagstiftning. Men det här blir ett sätt för oss att höja vårt eget tempo”.

Läs mer: Startupmanifest på skakiga grunder

En konkret förändring som sker redan nu är att en Näringsdepartementet inrättar en tjänst som ska vara specialiserad på just startupsektorn.

”När jag kom till Näringsdepartementet fanns det ingen funktion som bevakade startupscenen. Det avser jag att förändra så att de har en direkt ingång till politiken. Dessutom gör vi startupscenen till remissinstans för de frågor som rör näringspolitiken”.

Varför ska man lägga så mycket fokus på att just hjälpa, ofta stockholmsbaserade, teknikföretag?

”Det som är intressant med startupscenen är att Sverige nu jämförs med Silicon Valley. Det säger något om innovationskraften vi har. Det här kommer inte bara att beröra IT-sektorn av ekonomin, digitaliseringen kommer att påverka alla sektorer. Jag tror att det här på sikt betyder mycket också för att industrin ska behålla sin konkurrenskraft.” 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera