Hoppa till innehållet

Så bestämmer Tinder hur åtråvärd du är

Som Tinderanvändare sveper man höger och vänster utan någon större eftertanke. Men vad du kanske inte visste är att Tinder ger dig ett internt betyg på hur åtråvärd du är, med hjälp av en hemlig algoritm.

Sean Rad, vd och grundare av Tinder.
Sean Rad, vd och grundare av Tinder.Foto: Tomas Engström

Om du använder dejtingappen Tinder kanske du har funderat på hur många som sveper höger (tumme upp) eller vänster (tumme ner) om dig. Tinder vet svaret – och betygsätter dig därefter.

Tinders hemliga algoritm ger alla som någonsin använt appen ett dolt betyg på hur ”åtråvärda” de är. Internt går betyget under namnet ”Elo score”, vilket syftar på schackvärldens system för att ranka spelare, så kallad Elo-rating. Men Tinders betyg har knappast att göra med hur bra du är på att skydda din kung, utan hur andra användare reagerar på din profil, rapporterar Fast Company.

Men det är tydligen mer komplicerat än så:

”Det är väldigt komplicerat. Det tog oss två och en halv månad bara att bygga algoritmen för att det är så många faktorer som finns med,”, säger Tinders vd Sean Rad till Fast Company.

Enligt Tinder räknar algoritmen in flera faktorer när den betygsätter användarnas populäritet. Vilka dessa är, förutom hur många svep åt höger jämfört med vänster du får, vill bolaget inte gå in på. En möjlighet är att det har att göra med antalet bilder och informationen du ger om dig själv i din profil.

Men ditt betyg kan även förändras beroende på hur de med högst betyg sveper. Jonathan Bider, ansvarig för produktutvecklingen på Tinder, jämför det med spelet World of Warcraft.

”Jag brukade spela för länge sedan och när jag spelade mot en person med höga poäng så slutar det med att du får fler poäng än om du spelar mot någon med lägre poäng,” säger han till Fast Company och fortsätter:

”Det är helt enkelt ett sätt att matcha personer och ranka dem snabbare och mer korrekt baserat på vilka de möter.”

Tinders algoritm betygsätter hur åtråvärd du är.

Tinders algoritm ger dig ett internt betyg baserat på flera olika faktorer.

Att använda ett internt system för att betygsätta kunder är inget nytt. Det har används i åratal av banker men har även blivit stort inom den såkallade delningsekonomin. Ett exempel är Uber, där både passagerare och förare betygsätter varandra. Även Airbnb har ett liknande system.

Men hos Tinder fungerar algoritmen snarast som ett stort omröstningsystem. Om du har ett gulligt eller farligt djur med i bild, en synlig tatuering eller ett hipsterskägg kan det säkert påverka hur andra användare sveper. Men i slutändan handlar det ändå om hur åtråvärd du är.

Tinder har inga planer på att offentliggöra de betyg som individuella användare får. Trots att det skulle vara kittlande att se hur åtråvärd man är bland andra tindrare är det kanske, i just det här fallet, bättre att leva i ovisshet.

Läs även: Köttmarknaden till aktiemarknaden – nu ska Tinder till börsen

Vilket mobilabonnemang passar dig bäst? (extern tjänst)

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera