Annons
Magnus Olsson är en av grundarna av Careem.

Så gick svenskens taxitjänst från uppstickare till miljardbolag i Mellanöstern

Deras teknik ska hantera explosionen av data SPONSRAT AV Digiplex

Shadi Bitar, vd för Nextory.

Guldregn över e-bokstjänsten Nextory

John Elvesjö är en av Tobiis grundare.

Nysatsningar tynger hett ögonbolag

Cristina Stenbecks Kinnevik storköper aktier i Com Hem.

Kinnevik storköper i Com Hem

Missa inget! Sveriges bästa tech-och startupnyheter direkt i mejlen:

Så gick svenskens taxitjänst från uppstickare till miljardbolag i Mellanöstern

Magnus Olsson är en av grundarna av Careem.
Magnus Olsson är en av grundarna av Careem. Foto: Careem.
Miljardbolaget Careem, med svensken Magnus Olsson i spetsen, är verksamt i ett 50-tal städer och beskrivs som ett Uber för Mellanöstern. ”Vi är absolut störst i regionen”, säger han i en exklusiv intervju med Di Digital.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Careem grundades 2012 i Dubai av Magnus Olsson, Mudassir Sheikha och Abdullah Elyas. Vid den tidpunkten var Mellanöstern inget nytt för svensken Magnus Olsson. I cirka fem år hade han arbetet som konsult på McKinsey i regionen innan han drabbades av en hjärnblödning som fick honom att byta inriktning.

Det blev den Uber-liknande taxirörelsen Careem.

Läs även: Svensken som grundade Mellanösterns svar på Uber 

Fem år senare är bolaget verksamt i ett 50-tal städer i 12 länder, från Marocko i väst till Pakistan i öst. Företaget startade i liten skala de första två åren och tog in knappt 12 miljoner dollar, cirka 100 miljoner kronor. 

”Vi har byggt Careem från lokalnivå. Vi hade inga miljarder på banken från dag ett så i de städer vi funnits längst går vi nu runt rent ekonomiskt. På en global nivå behöver vi fortfarande växa för att täcka våra fasta kostnader men vi är inte i ett läge där vi pressar priser och ger bort gratisresor bara för att visa på användartillväxt”, säger Magnus Olson.

Läs även: Uber gick 8 miljarder back under tredje kvartalet 

Tre år efter starten bestämde sig Magnus Olsson och resten av teamet för att lägga in en högre växel. I november 2015 tog man in en halv miljard kronor och ett år senare ytterligare 3 miljarder kronor, av ett statligt telekomföretag i Saudiarabien och den japanska e-handlaren Rakuten.

”Vi har ett bemyndigande från vår styrelse att ta in 500 miljoner dollar, men det kommer vi bara göra om vi hittar rätt strategiska partners. Vi behöver inte mer pengar just nu utan känner oss väldigt välkapitaliserade”, säger Magnus Olsson. 

Enligt Magnus Olsson har Careem även 200 000 registrerade chaufförer och värderas i dag till drygt 1 miljard dollar. Det gör Careem till en av två enhörningar i hemlandet. 

Taxitjänsten Uber har i jämförelse tagit in 88 miljarder kronor och finns enligt uppgift i 570 städer runt om i världen. I jämförelse med den amerikanska konkurrenten kan Careem tyckas vara en liten spelare, men det finns viktiga skillnader mellan de två bolagen som Magnus Olsson tror kan gynna Careem.

Vi behöver inte mer pengar just nu utan känner oss väldigt välkapitaliserade.

Bland annat skiljer sig konkurrenssituation åt mellan de två. Careem håller sig inom de länder i Mellanöstern som bolaget förstår sig på och där användandet av taxitjänster i dag är liten. Samtidigt tror Magnus Olsson att potentialen i just denna region är större än någon annanstans.

”I vår del av världen är taxibranschen inte utbyggd och därför kommer vi inte in och disruptar befintliga aktörer. Här handlar det om att bygga någonting som inte fanns. Folk hade inget annat alternativ innan vi dök upp. Vi uppskattar att marknaden för taxiappar kan bli 200 gånger större”, säger Magnus Olsson.

”90 procent av våra kunder i Saudiarabien åkte inte taxi innan vi dök upp, eftersom de inte tyckte att det var ett alternativ.” 

Just bristen på en befintlig taxiinfrastruktur kanske är en av anledningarna till att Careem har lyckats så bra. Enligt Magnus Olsson har man dessutom höjt standarden för taxiyrket, speciellt i Saudiarabien.

”När vi började arbeta i Saudiarabien var så gott som alla våra chaufförer gästarbetare från Indien, Pakistan och Bangladesh. Men med tiden har det blivit mer accepterat för saudier att köra själva. Nu är 75 procent av våra förare saudier”, säger Magnus Olsson.

90 procent av våra kunder i Saudiarabien åkte inte taxi innan vi dök upp.

En av anledningarna till det ökade antalet saudier som chafförer är att Careem tillsammans med Saudiarabiens transportmyndighet tagit fram en ny lagstiftning som gör det möjligt för landets medborgare att köra passagerare i sina privata fordon utan en taxilicens. Baksidan av den nya lagstifningen är att landets arbetskraftsinvandrare inte längre får ta körningar med sina egna bilar utan numera enbart får köra för taxibolag som de är anställda på. Precis som konkurrenten Uber arbetar Careem endast med frilansande förare.

”Jag ser inte det här som ett problem, det är ju snarare så att myndigheterna vill se att den här sektorn ska växa. Vårt jobb de närmaste två åren är att skapa 1 miljon arbetstillfällen i regionen”, säger Magnus Olsson. 

Framväxten av den nya taxibranschen är inte kontroversiell enbart i Mellanöstern. Överallt där jätten Uber dragit fram har bolaget stött på problem med fackförbund,  myndigheter och lokal lagstiftning. Några exempel är körförbudet för Uberpop i Sverige, stoppet av Ubers självkörande bilar i San Francisco och de tvingande kontrollerna av förare i Austin, Texas, som Uber vägrade följa. Denna typ av utmaningar drabbar även Careem på deras marknader.

Läs även: Taxiuppstickarna frodas i tomrummet efter Uber 

I augusti i fjol greps ett 50-tal av Careems och Ubers förare i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Anledningen ska ha varit att de lokala lagarna hade ändrats så att bolagen endast fick använda sig av förare med en speciell billicens. Problemet löstes inom ett par veckor och Magnus Olsson ser de politiska utmaningarna som en naturlig följd då man lanserar en ny typ av tjänst på en marknad.

”Det är en ganska ny bransch så lagstiftare håller just nu på att se över regelverket för industrin. Olika länder och regioner har olika syn på vilken modell som passar dem. Det är en ständig process och det finns inte bara ett sätt som är rätt”, säger han.

Foto: Careem.

Careems grundare: Abdullah Elyas, Mudassir Sheikha och Magnus Olsson.

I jämförelse med i Saudiarabien där Careem har olika nivåer på bilarna, från lyx- till standardmodeller, har Dubai andra regler. Där får Careem enbart driva en limousinservice, liknande Uber Black. Där domineras istället marknaden av ett statligt ägt taxibolag. Eftersom bolaget inte har någon bra app har de ett avtal med Careem om att använda deras plattform.

”Transportmyndigheten ville gärna se att man kunde boka en taxi på ett lika lätt sätt som en Careem. Så vi integrerade dem i vår app. Reglerna i Dubai är att vår service måste vara prissatt högre än den vanliga taxitjänsten. På det här sättet kan vi erbjuda våra kunder olika prisklasser på vår plattform”, säger Magnus Olsson.

Transportmyndigheten ville gärna se att man kunde boka en taxi på ett lika lätt sätt som en Careem. Så vi integrerade dem i vår app.

Att inkludera den billigare taxi-servicen på Careems plattform skulle kunna betyda förre körningar för bolagets limoservice, men enligt Magnus Olsson var det Careem som var drivande för att få fram ett samarbete.

”Vi vill lösa ett mobilitetsproblem. Jag kan inte kommentera avtalet i sig men vi hade inte gjort det om det inte hade varit en bra beslut affärsmässigt”, säger Magnus Olsson.

Careem har tidigare flaggat för att man sneglar på en framtida börsnotering, kanske redan så snart som 2019. Angående dessa planer har Magnus Olsson inte mycket att tillägga.

”Just nu så fokuserar vi på att bygga och skala upp företaget. Men för ett snabbväxande företag kan börsen självklart vara ett intressant alternativ. Det är däremot inte på den närstående agendan”, säger Magnus Olsson.


Mer om detta i veckans avsnitt av Digitalpodden:

http://embed.acast.com/digitalpodden/duschensombadarih-m-pengarochdanmarksuber-uppror

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post