Vi som människor och som samhälle har ställts inför extrema utmaningar i en extrem tid. Digitaliseringen skapar friktion mellan människor, kulturer, samhällen och åsikter. Donald Trump kandiderar till president med en sällan skådad faktaresistens som ideologisk grund och i många västländer växer extremistpartier genom att spela på den i grunden ofta naturliga rädslan för det okända, det nya, det annorlunda.
Vi måste återigen förstå våra mest grundläggande drivkrafter och hitta ett sätt att bygga förtroende mellan varandra, för våra institutioner och för vår psykiska och fysiska miljö.
Om vi inte lyckas kommer det redan inledda katastroftillståndet förvärras markant. Det är min slutsats efter att ha besökt The Conference i Malmö – en av Sveriges bästa konferenser för den som är intresserad av vad som händer i både den digitala och fysiska världen på en global och visionär nivå.
Här finns representanter från digitala jättar som Google likväl som några av de skarpaste tänkarna från hela världen inom områden som antropologi, arkitektur, ekonomi och förstås kommunikation.
Jag går igenom mina uppdateringar från veckans konferens och det är något som hela tiden bränner till, något som skymtas i ögonvrån och som finns som ett bakgrundsljud i alla föreläsningar jag ser och i alla diskussioner jag har. Det är som att en högfrekvent och nästan ohörbar siren ljuder i alla rum på The Conference. En varning.
Det är allvar nu. Vi måste hitta nya vägar för att bygga våra hus, utbilda våra barn, kommunicera med varandra, äta vår mat, köra våra bilar och omvärdera många av de världsförsämrande aktiviteter hela västvärlden sedan länge vant sig vid. Vi måste återerövra definitionen av vad det innebär att vara ett samhälle och vilken roll vi som individer ska ha i det.
Digitaliseringen är en förbannelse och en förlösande välsignelse. Den ger utrymme åt populismen och att mobilisera faktaresistenta åsiktsbubblor likväl som den skapar utrymme för global samverkan och empati.
"We know what we're against, but not necessarely what we're for". Guy Standing sammanfattar omedvetet Twitterklimatet i en mening. #TheConf
— Fredrik Wass (@fredrikwass) August 17, 2016
Vi har ”outsourcat” våra relationer och vår gemenskap till tekniklösningar och nätverk som fått en samhällsmässig monopolställning. De institutioner vi länge förlitat oss på är byggda utifrån en annan världsordning och har svårt att hantera den snabba förändringen. I mellanrummet ryms rädsla för det nya vilket leder till populism som underblåser oron. Det här är ett fenomen över hela världen.
Våra relationer och möten med andra människor baseras på algoritmer, precis som de tv-serier vi tittar på. Algoritmerna har en inbyggd moral och agenda.
It seens all technology has a built in bias. @triciawang #theconf pic.twitter.com/Plel7ZoTw6
— Fredrik Wass (@fredrikwass) August 16, 2016
Digitaliseringen gör det möjligt för oss att se perspektiv och höra röster vi inte är vana vid, inte håller med om eller inte kan förstå. Ett snabbt besök på Twitter gör oss smärtsamt medvetna om det. Det är en enorm utmaning att hitta sätt att hantera det.
Tricia Wang talar om ”perspective collision” och det är en av vår tids största utmaningar. Det är extremt obekvämt att ta in andras perspektiv fullt ut, men om vi ska kunna bygga ett hållbart samhälle med en ännu större grad av digitalisering finns det ingen annan väg.
Vi måste hitta metoder som gör att vi lättare kan ta till oss andra perspektiv, på individnivå men också på institutionell nivå. Lyckas vi inte kommer klyftorna att öka, misstänksamheten mellan människor förstärkas, friheten begränsas och rädslan för den andre permanentas.
Jag är glad att jag uppfattade sirenen som ljöd under The Conference, då har vi åtminstone en chans att agera. För precis som arkitekten Indy Johar konstaterade så finns vår förmåga att skifta perspektiv och möjligheten att känna empati inom oss redan, eftersom vi är människor.
Det handlar om att hitta sätt för att känna empati med de vi möter – på strukturell och individuell nivå. Då kan företagen göra bättre affärer, då kan samhället ta hand om sina medborgare och då kan vi dra nytta av digitaliseringens fördelar samt minska dess negativa effekter.
Human behavior helt enkelt.
Det här är ett blogginlägg av Fredrik Wass. Följ honom här!
