Crowdfunding har på kort tid blivit en viktig pusselbit när tillväxtföretag och fastighetsbolag behöver kapital – och tillväxttakten är hög. Flera aktörer inom crowdfunding har nu vuxit till sig på den svenska marknaden och traditionell finansiering utmanas på allvar.
Trots detta är den svenska crowdfundingmarknaden mindre än den skulle kunna vara. Regeringen utreder nu hur crowdfunding i framtiden ska regleras. Vi som arbetar med crowdfunding ställer oss bakom detta och hoppas att utredningen landar i slutsatser som hjälper det svenska startup-undret att bli ännu starkare och som tar höjd för att marknaden för crowdfunding förändras snabbt.
Investerarna bör själva kunna få avgöra vilka risker de vill ta med sitt kapital
I dag är den svenska crowdfundingmarknaden betydligt mindre än den finska, trots att den totala finska kapitalmarknaden är betydligt mindre än den svenska. Den finska crowdfundingmarknaden omsatte uppskattningsvis 810 miljoner kronor under 2015, en ökning med 48 procent på ett år. Samtidigt omsatte den svenska crowdfunding-marknaden 620 Mkr.
Anledningarna till detta kan vara många, men vad som är säkert är att den finska regeringens positiva inställning har skapat utrymme för startups att våga satsa och inte begränsas av osäker reglering.
När den pågående svenska utredningen presenteras hoppas vi att den leder till ett klimat där både privatpersoner och professionella investerare kan känna sig trygga i att projekten och bolagen de väljer att stötta hanteras av seriösa plattformar. Samtidigt hoppas vi att innovationskraften i svensk crowdfunding inte begränsas. Vi är övertygade om att vi bara har sett början på crowdfunding-revolutionen.
Även om det är mycket ovanligt med oseriösa crowdfunding-aktörer måste det finnas ett tydligt regelverk som gör att investerare kan känna sig trygga i att deras pengar hamnar där de ska och att all information de får på vägen är korrekt. Därför välkomnar vi att crowdfunding utreds.
Att se till att det blir svårare för oseriösa aktörer tjänar både branschen och investerarna på. I korthet vill vi se en lagstiftning som tydligt skiljer mellan ”vit” och ”svart” crowdfunding och där vi tar borta alla gråzoner.
Vi skulle vilja uppmärksamma några generella punkter som vi önskar att utredningen tar med sig:
1. Myndigförklara investerarna. De bör själva kunna få avgöra vilka risker de vill ta med sitt kapital.
Vi menar att det viktigaste på marknaden är transparens och tillgång till information. På aktiemarknaden kan sparare välja mellan alltifrån lågriskprodukter med låg förväntad avkastning till produkter med stor hävstång, förenade med höga risker. Detta förhållande bör gälla även för crowdfunding.
2. Lagstifta lagom. Lagstiftningen bör vara reaktiv snarare än proaktiv kring innovationer på marknaden.
Vår egen del av crowdfundingmarknaden, proptech, där vi främst finansierar nybyggnation av allt ifrån ungdomsbostäder till kommersiella fastigheter, är ett relativt nytt fenomen. Politiken ska inte försöka styra marknaden åt ett visst håll utan istället se till att tydliga och rättvisa spelregler gäller.
3. Lås inga dörrar. Lagstiftningen bör så långt det är möjligt vara teknik- och konkurrensneutral.
Crowdfunding är inget magiskt, det är bara ett nytt och effektivt sätt att föra samman stora mängder människor med liknande intressen och investeringsstrategier som har möjliggjorts av teknologisk utveckling. Vår bransch behöver inte särbehandling, vare sig negativ eller positiv, den behöver bara likabehandling.
Med tydliga regelverk på plats är vi övertygade om att svenska företag och entreprenörer som hittills haft svårt att attrahera kapital på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kan få möjligheten att skapa jobb, nya bostäder och spännande produkter.
Jonas Björkman
Vd, Tessin (NTL)
Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!
