Europa står inför den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget och Migrationsverket räknar med att uppemot 190 000 personer kommer att söka asyl i Sverige i år. Appar och webbtjänster kan inte bygga bostäder och skapa jobb men det finns annat som digitala lösningar kan göra. Med sponsring av Industrifonden är det sådana lösningar som organisationen Refugee Tech vill komma fram till.
Under onsdagseftermiddagen samlades cirka 25 personer i ett rum i KTH:s bibliotek för att diskutera och lista problemen som flyktingar behöver tampas med när de kommer till Sverige. Förutom bostad och jobb lyftes frågor som kommunikation om samhällstjänster, tillgång till wifi på flyktingförläggningar, möjligheterna att lära sig svenska genom digitala hjälpmedel och koordination av insatser.
”Jag vill att alla ska kunna nå sin fulla potential. När min mamma var i Iran jobbade hon på bank från 16 års ålder och försörjde hela familjen. När hon kom hit fick hon ta helt andra slags jobb och kunde inte nå sin potential. Det är synd och något som Sverige borde bli bättre på”, säger Milad Fallah.
Refugee Techs Shahin Baharan, Nicole Tran, Elhabib Moustaid, Milad Fallah och Leo Salmonsson vid onsdagens möte.
Milad Fallah, även affärsutvecklare på managementföretaget Serendipity, är startmotorn till Refugee Tech. Det var i början av september som han tillsammans med bland andra Nicole Tran och Elhabib Moustaid startade en grupp på Facebook, för att entusiasmera andra och göra något verkligt av tanken om ”vad kan jag göra”.
Från det har gruppen vuxit till att nu bestå av en sammanslutning av utvecklare och kodare men även socionomer, psykologer och personer som jobbar aktivt med asylsökande.
”Genom att kartlägga problemen kan folk få upp ögonen för dem. Många av problemen eller utmaningarna, beroende på hur man ser det, kan lösas via tech medan andra kanske behöver andra lösningar och då har vi i alla fall upplyst folket om dem”, säger Milad Fallah.
Genom att kartlägga problemen kan folk få upp ögonen för dem.
Personerna som är mest involverade i projektet ser trötta ut. Det har varit full fart de senaste veckorna. Elhabib Moustaid berättar att han arbetar 18 timmar per dygn för tillfället. Förutom sin doktorandtjänst går all ledig tid till Refugee tech. De andra är i en liknande situation.
Hur mycket flyktingfrågan uppmärksammas i media varierar och även intresset bland svenska folket. Men Milad Fallah anser att det fortfarande finns ett stort intresse att hjälpa till.
”Vi publicerade det här eventet för två dagar sedan. I kväll är vi över 25 personer här. Det är ett tecken på att det fortfarande är ett hett ämne”, säger Milad Fallah.
På väggarna i rummet sitter post it-lappar med problem som gruppen anser behöver lösas. Identifieringen av problemen är bara en av cirklarna på planen som Elhabib Moustaid ritar upp. Härnäst väntar en crowdsourcing där problemen ska rangordnas.
”Vi kommer antagligen göra det i form av ett spel eller genom en visuell lösning för att locka människor att gå in och rösta om vilka vi ska gå vidare med”, säger Elhabib Moustaid.
Efter det väntar ett kodningsevent i början av nästa år, som i sin tur ska leda till produkter som kommer till flyktingars hjälp.
Förutom alla frivilliga som hjälper till att strukturera arbetet och bidrar med idéer så har organisationen stöd från Industrifonden, både i form av pengar och kontakter. Men projektet vill även bjuda in andra företag och investerare för att stödja arbetet.
”Vi kanske inte behöver pengar men däremot kunskap för att kunna lösa vissa saker. Om vi exempelvis har en workshop vill vi att personer som är relaterade till problemen kommer dit och har vi ett hackathon vill vi att techföretag kommer och hjälper till på något sätt”, säger Milad Fallah.
Eller som Elhabib Moustaid uttrycker det:
”Det måste verkligen bli produkter av det här”.
Ett annat, liknande projekt i Sverige är Openhack i Lund, som med öppen källkod vill bidra med teknik för att förbättra de humanitära insatserna vid katastrofer.
