Hoppa till innehållet

Så ska tech-volontärerna hjälpa flyktingar

Kan digital teknik göra det enklare för flyktingar att hitta sin plats i Sverige? Det tror personerna bakom projektet Refugee Tech.

Organisationen Refugee Tech samlades på KTH i Stockholm för att diskutera lösningar på problemen som möter flyktingar i Sverige.
Organisationen Refugee Tech samlades på KTH i Stockholm för att diskutera lösningar på problemen som möter flyktingar i Sverige.

Europa står inför den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget och Migrationsverket räknar med att uppemot 190 000 personer kommer att söka asyl i Sverige i år. Appar och webbtjänster kan inte bygga bostäder och skapa jobb men det finns annat som digitala lösningar kan göra. Med sponsring av Industrifonden är det sådana lösningar som organisationen Refugee Tech vill komma fram till.

Under onsdagseftermiddagen samlades cirka 25 personer i ett rum i KTH:s bibliotek för att diskutera och lista problemen som flyktingar behöver tampas med när de kommer till Sverige. Förutom bostad och jobb lyftes frågor som kommunikation om samhällstjänster, tillgång till wifi på flyktingförläggningar, möjligheterna att lära sig svenska genom digitala hjälpmedel och koordination av insatser.

”Jag vill att alla ska kunna nå sin fulla potential. När min mamma var i Iran jobbade hon på bank från 16 års ålder och försörjde hela familjen. När hon kom hit fick hon ta helt andra slags jobb och kunde inte nå sin potential. Det är synd och något som Sverige borde bli bättre på”, säger Milad Fallah.

Refugee Techs Shahin Baharan, Nicole Tran, Elhabib Moustaid, Milad Fallah och Leo Salmonsson vid onsdagens möte.

Milad Fallah, även affärsutvecklare på managementföretaget Serendipity, är startmotorn till Refugee Tech. Det var i början av september som han tillsammans med bland andra Nicole Tran och Elhabib Moustaid startade en grupp på Facebook, för att entusiasmera andra och göra något verkligt av tanken om ”vad kan jag göra”.

Från det har gruppen vuxit till att nu bestå av en sammanslutning av utvecklare och kodare men även socionomer, psykologer och personer som jobbar aktivt med asylsökande.

”Genom att kartlägga problemen kan folk få upp ögonen för dem. Många av problemen eller utmaningarna, beroende på hur man ser det, kan lösas via tech medan andra kanske behöver andra lösningar och då har vi i alla fall upplyst folket om dem”, säger Milad Fallah.

Genom att kartlägga problemen kan folk få upp ögonen för dem.

Personerna som är mest involverade i projektet ser trötta ut. Det har varit full fart de senaste veckorna. Elhabib Moustaid berättar att han arbetar 18 timmar per dygn för tillfället. Förutom sin doktorandtjänst går all ledig tid till Refugee tech. De andra är i en liknande situation.

Hur mycket flyktingfrågan uppmärksammas i media varierar och även intresset bland svenska folket. Men Milad Fallah anser att det fortfarande finns ett stort intresse att hjälpa till.

”Vi publicerade det här eventet för två dagar sedan. I kväll är vi över 25 personer här. Det är ett tecken på att det fortfarande är ett hett ämne”, säger Milad Fallah.

På väggarna i rummet sitter post it-lappar med problem som gruppen anser behöver lösas. Identifieringen av problemen är bara en av cirklarna på planen som Elhabib Moustaid ritar upp. Härnäst väntar en crowdsourcing där problemen ska rangordnas.

”Vi kommer antagligen göra det i form av ett spel eller genom en visuell lösning för att locka människor att gå in och rösta om vilka vi ska gå vidare med”, säger Elhabib Moustaid.

Efter det väntar ett kodningsevent i början av nästa år, som i sin tur ska leda till produkter som kommer till flyktingars hjälp.

Förutom alla frivilliga som hjälper till att strukturera arbetet och bidrar med idéer så har organisationen stöd från Industrifonden, både i form av pengar och kontakter. Men projektet vill även bjuda in andra företag och investerare för att stödja arbetet.

”Vi kanske inte behöver pengar men däremot kunskap för att kunna lösa vissa saker. Om vi exempelvis har en workshop vill vi att personer som är relaterade till problemen kommer dit och har vi ett hackathon vill vi att techföretag kommer och hjälper till på något sätt”, säger Milad Fallah.

Eller som Elhabib Moustaid uttrycker det:

”Det måste verkligen bli produkter av det här”.

Ett annat, liknande projekt i Sverige är Openhack i Lund, som med öppen källkod vill bidra med teknik för att förbättra de humanitära insatserna vid katastrofer.

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här  

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera