Hoppa till innehållet

Sjunger Soundcloud på sista versen?

Musiktjänsten Soundcloud började som två KTH-studenters dröm om att skapa en lekplats för musikkreatörer. Nu står de istället inför en ekonomisk mardröm. För andra gången.  

Soundcloud står inför sin kanske tuffaste utmaning hittills i år.
Soundcloud står inför sin kanske tuffaste utmaning hittills i år.

Att släppa nya låtar av nya artister gratis på nätet är kanske inte det man vanligen brukar förknippa stora skivbolag med. Men i november 2012 var det just vad skivbolaget Universal gjorde. De hade upptäckt en talangfull sångerska från Nya Zeeland med artistnamnet Lorde och valde att lansera henne via Soundcloud.

Om det var marknadsföringen eller låtarna som gjorde det är svårt att veta men ett knappt år senare toppade Lorde den amerikanska Billboardlistan.

https://w.soundcloud.com/player/?url=https%3A//api.soundcloud.com/users/27622444&auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true

Succén spillde över på Soundcloud. När bolaget tog in pengar från sina investerare 2014 värderades det till 4,5 miljarder kronor. Investerarna tog till och med upp Lorde i pressmeddelandet om investeringen.

Men trots framgångar som Lorde har det nu åttaåriga bolaget fortfarande inte varit i närheten av att tjäna pengar. Frågan som allt fler ställer är om Soundcloud överhuvudtaget kan tjäna pengar?

2006 åkte KTH-studenterna Alexander Ljung och Eric Wahlforss till San Francisco för att skriva sitt examensarbete. Ämnet var förtroende på sociala medier. De studerade bolag med användargenererat innehåll som Flickr och Youtube. Deras arbete ledde till två saker: En bok om förtroende på nätet och en företagsidé. Borde det inte gå att bygga en sajt för ljudfiler enligt samma princip som Flickr gjort det för bilder?

När de kom hem från San Francisco började Eric Wahlforss och Alexander Ljung leta finansiärer till sitt projekt. De lyckades få in ett par ängelinvesterare och flyttade till Berlin för att starta bolaget. Ett drygt år sedan släppte de sajten Soundcloud. Användarna strömmade till men några intäkter var det inte tal om. Grundarduon började därför söka riskkapital för att bygga vidare på idén. Men timingen var usel.

Soundcloud var i bedrövligt skick och även jag själv. Jag hade ingenstans att bo och letade lägenhet. Dessutom var jag mitt i en turbulent kärlekshistoria.

2008 kraschade världens finansmarknader. Ingen ville investera. 2009 var situationen desperat för de två svenskarna. De hade slutat betala ut löner till sina anställda och mötet med det brittiska riskkapitalbolaget Doughty Hanson Technology Ventures var i princip den sista chansen.

”Soundcloud var i bedrövligt skick och även jag själv. Jag hade ingenstans att bo och letade lägenhet. Dessutom var jag mitt i en turbulent kärlekshistoria. Jag drabbades av en renodlad panikångestattack, en sådan där när man verkligen inte kan andas. Det var för jäkligt. Jag var förtvivlad”, sa Eric Wahlforss till Di Weekend i en intervju 2012.

Doughty Hanson räddade Soundcloud på ruinens brant med en investering på 26 miljoner kronor. Soundcloud kunde skaffa ett ordentligt kontor och slutade “koda i kalsongerna” som grundaren Eric Wahlforss beskrev det.

Soundcloud som det såg ut 2009 när bolaget reste sin första stora finansieringsrunda.

Tillväxten tog fart på allvar och Soundcloud passerade 2 miljoner användare under 2010. De hade hittat ett koncept som verkligen fungerade. Nu gällde det att växa, intäkter fick vänta.

Att nå breakeven är inte huvudfokus i det här stadiet. Nu handlar det om att utveckla plattformen. Det här kommer att bli en av de största sajterna i världen och det är det vi riktar in oss på just nu”, sa Eric Wahlforss till Internetworld.

De kommande åren blev ett segertåg för Soundcloud över världen. Användarna strömmade till, bolaget öppnade nya kontor och expanderade till USA. 2011 fick de in 70 miljoner i riskkapital och kopplade in en mjukvara som automatiskt skulle känna igen och ta bort upphovsrättsskyddat material. Ett problem som skulle visa sig återkomma senare.   

När de 2012 fick in ytterligare 340 miljoner bland annat från det ansedda riskkapitalbolaget Kleiner Perkins var det ingen tvekan om att man var på rätt väg. Verkligheten var nu en helt annan än när de desperat tiggt pengar tre år tidigare.

“Vi kan bestämma själva. Vill vi ta in mer pengar och utvecklas snabbt? Eller vill vi växa helt av egen kraft?”, sa Eric Wahlforss till tidningen Entreprenör.  


Eric Wahlforss i sin lägenhet i Berlin 2012. Då var Soundcloud en snabbt stigande stjärna på musikhimlen. Foto Jesper Frisk

Sedan mardrömssitsen under finanskrisen 2009 hade bolagets resa gått spikrakt uppåt. Alexander Ljung och Eric Wahlforss Soundcloud var i början av 2014 ett av de hetaste startupbolagen i Europa. Under våren började det också pratas om ett uppköpsbud från amerikanska Twitter. Ett bud som skulle värdera Soundcloud till en miljard dollar. Ett avslut på en entreprenörsresa värdigt en film. Men något bud kom aldrig.

Enligt efterhandsspekulationerna backade Twitter för att “affären helt enkelt inte gick ihop”. Prislappen på en miljard dollar gick inte att motivera, sas det. Dessutom var Soundclouds ljudkatalog en mardröm ur ett upphovsrättsperspektiv, trots mjukvaran som installerats 2011 var den fortfarande fylld med olovligt uppladdat material. Den lovande affären med Twitter hade plötsligt förbytts till en situation där strålkastarljuset istället riktades mot Soundclouds upphovsrättsproblem.


Soundcloud hade för ett år sedan 175 miljoner användare. Sedan dess har ingen ny statistik släppts.

För även om Soundcloud är en väldesignad och användarvänlig tjänst så går det att argumentera för att framgången bygger på att tillhandahålla olovligt uppladdad musik gratis, inte minst i olika DJ-mixar. En affärsmodell med obehagliga likheter med amerikanska Grooveshark som stängdes ned 2015 efter krav från de stora skivbolagen.

2013 gjorde Soundcloud en förlust på runt 220 miljoner kronor. I den takten var det uppenbart att bolaget behövde ta in mer kapital innan de skulle ha en chans att vända till vinst. Men trots att Soundcloud i slutet av 2014 lyckades få ett avtal med musikjätten Warner genom att erbjuda dem runt 5 procent av aktierna var man fortfarande illa ute. Den finansieringsrunda som det rapporterades om i slutet av 2014 gick precis som Twitteraffären i stöpet. Enligt de flesta medier och rykten just på grund av frågetecken kring upphovsrätt.

I början av 2015 tog Soundcloud istället ett lån, som Di Digital avslöjat. Dokument från brittiska bolagsverket, där Soundcloud är registrerat, visar att de lånade närmare 300 miljoner kronor under våren. Pengarna kom från Tennenbaum Capital Partners, ett amerikanskt bolag specialiserat på lånefinansiering och alltså inte från de befintliga investerarna i Soundcloud.

Under hösten kom rapporter om att Soundcloud börjat minska sin personalstyrka. Ungefär var tionde person fick gå, enligt tyska affärsmedier. Samtidigt drog Sony tillbaka sin musik från plattformen och brittiska upphovsrättsorganisationen PRS lämnade in en stämning mot Soundcloud. De mörka molnen tornade upp sig på musikhimlen.


2016 blir ett ödesår för Eric Wahlforss, som själv producerar musik och sprider den via Soundcloud. Foto: Jesper Frisk.

Vid den här tiden började Soundclouds grundare också att tala om en ny affärsmodell. Likt Spotify och Apple Music skulle Soundcloud satsa på en betaltjänst för strömmad musik. I en intervju med Wall Street Journal meddelade Eric Wahlforss att tjänsten skulle lanseras i slutet av 2015.

Problem var, och är, att de inte har avtalen på plats med alla de stora skivbolagen. Även om till exempel Warner skrivit på ett samarbete och PRS drog tillbaka sin stämning står till exempel skivjättarna Universal och Sony fortfarande utanför. Det enda Soundclouds grundare sagt om förhandlingarna är att de generellt “går bra”.

“Vi arbetar väldigt hårt bakom kulisserna med att göra prenumerationserbjudandet så intressant som möjligt för vår community. Mer än så kan jag inte berätta nu”, sa Eric Walhforss, till Ny Teknik i December.

Någon betaltjänst lanserades dock inte 2015. Bolagets huvudinvesterare har inte skjutit till nya pengar sedan januari 2014 och upphovsrättstvisterna hänger som ett orosmoln över bolaget.

På brittiska bolagsverket lyser en ilsket röd anmärkning. Försenad, står det.

På brittiska bolagsverket lyser en ilsket röd anmärkning. Försenad, står det. Bolagets årsredovisning för 2014 som skulle ha lämnats in i oktober saknas fortfarande.


VD:n Alexander Ljungs gamla skinnjacka hänger på bolagets kontor i Berlin. Foto: Jesper Frisk.

2016 blir ett ödesår för Soundcloud. Utan avtal med skivbolagen ligger såväl ny finansiering som en betaltjänst långt borta. En förhandlingsposition som definitivt talar mer för skivbolagen än för ett finansiellt pressat Soundcloud.

Men att helt räkna ut Eric Wahlforss och Alexander Ljung vore dumdristigt. Det finns nämligen en sak som talar för att de lyckas rädda sitt Soundcloud från ruinens brant. De har gjort det förut.

Läs även: Kommentar: Vilken popstjärna räddar Soundcloud?

Soundclouds grundare har avböjt en intervju med Di. 

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera