Hoppa till innehållet

Spotify-topp till Veckopengen – ska lära barn att spara

Spotifys Matilda Hannäs tar plats i styrelsen för Veckopengen, som ska lära barn och unga att hantera pengar.

Matilda Hannäs har jobbat på Spotify sedan 2014.
Matilda Hannäs har jobbat på Spotify sedan 2014.

Veckopengen (NTL) är en app som låter barn och unga hantera sin ekonomi. Appen har i dag 130 000 användare i Sverige och Norden, enligt bolaget.

I april tog Veckopengen in drygt 6 miljoner kronor i riskkapital från bland andra affärsängeln Johan Qviberg (NTL). Det tidigare fotbollsproffset Tobias Hysén har också investerat i bolaget.

Nu får man ett tillskott i form av Matilda Hannäs, marknadschef på produktsidan på Spotify, som tar plats i Veckopengens styrelse. Hon lämnar sin roll på Spotify vid årsskiftet.

I Veckopengens styrelse får hon sällskap av bland andra Klarnas (NTL) tidigare ordförande Eva Cederbalk (NTL), SBAB:s tidigare vd.

”Vårt samhälle står inför en stor utmaning i att utbilda unga att hantera pengar. Metoderna finns, men nu måste finansiella verktyg anpassas efter barnen, inte tvärtom”, säger Matilda Hannäs i ett skriftligt meddelande.

Läs mer: Så stor blev notan för Spotifys kändisfest

I samband med utnämningen investerar Matilda Hannäs i Veckopengen. Sammanlagt har styrelsemedlemmarna Eva Cederbalk, Stefan Persson och Matilda Hannäs investerat 1 Mkr, enligt bolaget.

Veckopengens moderbolag Gimi har hittills inte haft några intäkter alls – men det ska vara på väg att förändras.

”Det handlar om att koppla så många användare som möjligt till plattformen”, säger vd:n Philip Haglund.

”Under 2017 lanserar vi en premiumversion av appen med bättre funktioner för att utbilda barnen i privatekonomi. I januari kommer vi att lansera automatiska banköverföringar där storleken beror på var man befinner sig i appen, till exempel hur många uppgifter ett barn har utfört.”

Läs mer: Klarna slår Spotify på listan över elitbolagen

NTL-länkarna i texten går till Nordic Tech List, en databas om bolagen, investerarna och personerna i den nordiska techsektorn.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera