Hoppa till innehållet

Startup-bolagen som ska rädda skolan

De digitala innovatörerna och investerarna har hittat ett nytt favoritområde: Skolan. Just nu satsas miljoner på företag som lovar bättre och mer effektiva läromedel.

Digitaliseringen av skolan öppnar för affärer. På bilden frivilligundervisning i Husbyskolan i Stockholm.
Digitaliseringen av skolan öppnar för affärer. På bilden frivilligundervisning i Husbyskolan i Stockholm.Foto: Jack Mikrut

Utmaningarna för den svenska skolan är välkända. Lärarbrist, sjunkande resultat och allt fler elever utan svenska som modersmål. Från politiskt håll talas ofta om att lösa problemen genom att göra läraryrket attraktivare och utbilda fler lärarassistenter.

Men det finns en grupp nystartade bolag som är ute efter att lösa samma problem men ny teknik som främsta verktyg.

”Det vi gör är att vi sparar tid åt lärarna. Vi tar bort administration och gör att de kan ägna sig åt vad de ska göra, inspirera eleverna i klassrummen”, säger Johan Hägglund, grundare av Digiexam.

Digiexam har tagit fram digitala prov som gör att tiden en lärare behöver lägga på att rätta prov minskar dramatiskt. Bolaget har hittills fått in 45 miljoner kronor i finansiering från bland annat finansmannen Sven Hagströmer och Spotifys tidigare marknadsdirektör Sophia Bendz.

”Vi lanserade vår plattform sommaren 2014 och finns nu på 800 skolor. Än så länge har vi 100 procent förnyelse, ingen går tillbaka till papper och penna igen efter att ha testat digital prov”, säger Johan Hägglund från bolagets kontor i New York där Digiexam nu försöker replikera framgången i Sverige.

Digiexams grundare Nima Marefat och Johan Hägglund.

I Sverige gjordes i fjol ett första test där elever skrev de nationella proven med Digiexams teknik. Just de nationella proven är i Sverige en särskilt viktig men tidskrävande uppgift för lärarkåren. En utredningen beställd av Utbildningsdepartementet föreslog nyligen att de nationella proven helt ska digitaliseras i Sverige. Men räknar inte med att det kan vara genomfört förrän år 2022.

”Vi förstår inte varför det tar sådan tid. För oss skulle det inte vara några problem att rulla ut digitala nationella prov på bred front i morgon”, säger Johan Hägglund. 

Läs mer: Digiexam värderas till nära 300 miljoner kronor

Mycket av den infrastruktur som krävs för att edtech-bolagens affär ska få fart har kommit på plats de senaste åren. På svenska gymnasieskolor har i dag 80 procent av eleverna fått eller fått låna en dator. Motsvarande siffra för högstadiet är 50 procent. Det har skapat en utmärkt grogrund för olika typer av företag inom utbildningsteknik. Här finns till exempel bolaget Digilär som gör digitala läromedel för högstadie- och gymnasielever. Digilär fick nyligen in investmentbolaget Spiltan som delägare. 

”Vi tror att någon gång så kommer digitaliseringen av läromedel att ta fart i Sverige. I till exempel Danmark har man kommit längre eftersom det där tagits politiska beslut om att stödja inköp av digitala läromedel”, säger Håkan Sjunnesson, investeringsansvarig på Spiltan och styrelseordförande i Digilär.

Läs mer: Så ska Kinnevik investera sin Lazada-miljard

Enligt honom är bara runt 5 procent av läromedlen i Sverige digitala i dag vilket ger utrymme för en lång tillväxtresa för bolag som Digilär.

”Samtidigt är potentialen begränsad, det är inte som spelsektorn. Totalmarknaden för läromedel för högstadium och gymnasium omsätter runt en miljard i Sverige”, säger Håkan Sjunnesson.

Sophia Bendz och Sven Hagströmer är två av flera näringslivsprofiler som börjat investera i edtech-bolag.

En politisk förändring i Sverige som fått fart på digitaliseringen av utbildningssektorn är avskaffandet av Rut-avdraget för läxhjälp i fjol. Förändringen har slagit hårt mot läxhjälpsföretagen men samtidigt tvingat fram en effektivisering i form av digitalisering av verksamheten. Ett exempel är bolaget Myacademy som i fjol tog in en investering från Axis-miljardärerna Gullspång Invest för att digitalisera sin verksamhet.

Utan läx-rut kommer vi att kunna ge effektiv läxhjälp till många fler.

”Utan läx-rut kommer vi att kunna ge effektiv läxhjälp till många fler med ett bredare erbjudande som dessutom är geografiskt oberoende. Våra digitala satsningar, som läxhjälp online, är en stor del i detta” säger Per Hallius, styrelseordförande i Myacademy. 

De nya digitala utbildningsföretagen stannar dock inte vid självrättande prov och digitala plattformar. Göteborgsbolaget Eeducation Albert, som finansieras av bland annat Collector-grundaren Lena Apler, har nyligen lanserat en digital lärarassistent med artificiell intelligens.

”Vi har skapat en digital person som vi matat med avancerad logik och kunskaper om hur man lär ut den lärobok som eleven sitter med. Om en elev kör fast i en uppgift så kan Albert hjälpa till steg för steg. Upplevelsen är nära en fysisk läxhjälpare”, säger medgrundaren Arta Mandegari.

Albert testas just nu på 65 skolor runt om i landet där den lär ut matematik för högstadieelever. Eeducation Albert har siktet inställt på den globala marknaden liksom Digiexam, som redan börjat få fotfäste i USA.

”Vi har drygt 60 skolor nu i USA som använder Digiexam. Nu har vi också börjat arbeta mot England. Vi har ett oerhört positivt momentum just nu”, säger Johan Hägglund.


Svenska edtech-bolag att hålla koll på

Digiexam

  • Digiexams teknik gör det möjligt för elever att skriva prov på datorn. Bolaget grundades 2011 och lanserade sin produkt 2014.
  • Finansiering 45 Mkr.
  • Investerare: Sven Hagströmer, Sophia Bendz, Gustav Söderström, Jeremias Andersson, Peder Bonnier mfl.

Edqu

  • Digitala matteprov som analyserar elevernas resultat för att se förbättringsområden.
  • Finansiering: 6 Mkr
  • Investerare: Gullspång Invest, Almi Invest, Ludvig Linge, Johan Lenander.

Schoolido

  • Lärtjänst för elever och lärare på högstadiet som samlar alla resurser för 11 ämnen på ett ställe.  
  • Finansiering: 19 Mkr
  • Investerare: Verdane Capital, Gelba Management (Per Taube) mfl.

Digilär

  • Förlag för digitala läromedel för gymnasiet och högstadiet.
  • Finansiering: 10 Mkr
  • Investerare: Spiltan Investment.

Eeducation Albert

  • Digital läxhjälpare (app) för högstadiematematik.
  • Finansiering: 6 Mkr.
  • Investerare: Lena Apler, Claes Kinell mfl.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera