Utmaningarna för den svenska skolan är välkända. Lärarbrist, sjunkande resultat och allt fler elever utan svenska som modersmål. Från politiskt håll talas ofta om att lösa problemen genom att göra läraryrket attraktivare och utbilda fler lärarassistenter.
Men det finns en grupp nystartade bolag som är ute efter att lösa samma problem men ny teknik som främsta verktyg.
”Det vi gör är att vi sparar tid åt lärarna. Vi tar bort administration och gör att de kan ägna sig åt vad de ska göra, inspirera eleverna i klassrummen”, säger Johan Hägglund, grundare av Digiexam.
Digiexam har tagit fram digitala prov som gör att tiden en lärare behöver lägga på att rätta prov minskar dramatiskt. Bolaget har hittills fått in 45 miljoner kronor i finansiering från bland annat finansmannen Sven Hagströmer och Spotifys tidigare marknadsdirektör Sophia Bendz.
”Vi lanserade vår plattform sommaren 2014 och finns nu på 800 skolor. Än så länge har vi 100 procent förnyelse, ingen går tillbaka till papper och penna igen efter att ha testat digital prov”, säger Johan Hägglund från bolagets kontor i New York där Digiexam nu försöker replikera framgången i Sverige.
Digiexams grundare Nima Marefat och Johan Hägglund.
I Sverige gjordes i fjol ett första test där elever skrev de nationella proven med Digiexams teknik. Just de nationella proven är i Sverige en särskilt viktig men tidskrävande uppgift för lärarkåren. En utredningen beställd av Utbildningsdepartementet föreslog nyligen att de nationella proven helt ska digitaliseras i Sverige. Men räknar inte med att det kan vara genomfört förrän år 2022.
”Vi förstår inte varför det tar sådan tid. För oss skulle det inte vara några problem att rulla ut digitala nationella prov på bred front i morgon”, säger Johan Hägglund.
Läs mer: Digiexam värderas till nära 300 miljoner kronor
Mycket av den infrastruktur som krävs för att edtech-bolagens affär ska få fart har kommit på plats de senaste åren. På svenska gymnasieskolor har i dag 80 procent av eleverna fått eller fått låna en dator. Motsvarande siffra för högstadiet är 50 procent. Det har skapat en utmärkt grogrund för olika typer av företag inom utbildningsteknik. Här finns till exempel bolaget Digilär som gör digitala läromedel för högstadie- och gymnasielever. Digilär fick nyligen in investmentbolaget Spiltan som delägare.
”Vi tror att någon gång så kommer digitaliseringen av läromedel att ta fart i Sverige. I till exempel Danmark har man kommit längre eftersom det där tagits politiska beslut om att stödja inköp av digitala läromedel”, säger Håkan Sjunnesson, investeringsansvarig på Spiltan och styrelseordförande i Digilär.
Läs mer: Så ska Kinnevik investera sin Lazada-miljard
Enligt honom är bara runt 5 procent av läromedlen i Sverige digitala i dag vilket ger utrymme för en lång tillväxtresa för bolag som Digilär.
”Samtidigt är potentialen begränsad, det är inte som spelsektorn. Totalmarknaden för läromedel för högstadium och gymnasium omsätter runt en miljard i Sverige”, säger Håkan Sjunnesson.
Sophia Bendz och Sven Hagströmer är två av flera näringslivsprofiler som börjat investera i edtech-bolag.
En politisk förändring i Sverige som fått fart på digitaliseringen av utbildningssektorn är avskaffandet av Rut-avdraget för läxhjälp i fjol. Förändringen har slagit hårt mot läxhjälpsföretagen men samtidigt tvingat fram en effektivisering i form av digitalisering av verksamheten. Ett exempel är bolaget Myacademy som i fjol tog in en investering från Axis-miljardärerna Gullspång Invest för att digitalisera sin verksamhet.
Utan läx-rut kommer vi att kunna ge effektiv läxhjälp till många fler.
”Utan läx-rut kommer vi att kunna ge effektiv läxhjälp till många fler med ett bredare erbjudande som dessutom är geografiskt oberoende. Våra digitala satsningar, som läxhjälp online, är en stor del i detta” säger Per Hallius, styrelseordförande i Myacademy.
De nya digitala utbildningsföretagen stannar dock inte vid självrättande prov och digitala plattformar. Göteborgsbolaget Eeducation Albert, som finansieras av bland annat Collector-grundaren Lena Apler, har nyligen lanserat en digital lärarassistent med artificiell intelligens.
”Vi har skapat en digital person som vi matat med avancerad logik och kunskaper om hur man lär ut den lärobok som eleven sitter med. Om en elev kör fast i en uppgift så kan Albert hjälpa till steg för steg. Upplevelsen är nära en fysisk läxhjälpare”, säger medgrundaren Arta Mandegari.
Albert testas just nu på 65 skolor runt om i landet där den lär ut matematik för högstadieelever. Eeducation Albert har siktet inställt på den globala marknaden liksom Digiexam, som redan börjat få fotfäste i USA.
”Vi har drygt 60 skolor nu i USA som använder Digiexam. Nu har vi också börjat arbeta mot England. Vi har ett oerhört positivt momentum just nu”, säger Johan Hägglund.
Svenska edtech-bolag att hålla koll på
Digiexam
- Digiexams teknik gör det möjligt för elever att skriva prov på datorn. Bolaget grundades 2011 och lanserade sin produkt 2014.
- Finansiering 45 Mkr.
- Investerare: Sven Hagströmer, Sophia Bendz, Gustav Söderström, Jeremias Andersson, Peder Bonnier mfl.
Edqu
- Digitala matteprov som analyserar elevernas resultat för att se förbättringsområden.
- Finansiering: 6 Mkr
- Investerare: Gullspång Invest, Almi Invest, Ludvig Linge, Johan Lenander.
Schoolido
- Lärtjänst för elever och lärare på högstadiet som samlar alla resurser för 11 ämnen på ett ställe.
- Finansiering: 19 Mkr
- Investerare: Verdane Capital, Gelba Management (Per Taube) mfl.
Digilär
- Förlag för digitala läromedel för gymnasiet och högstadiet.
- Finansiering: 10 Mkr
- Investerare: Spiltan Investment.
Eeducation Albert
- Digital läxhjälpare (app) för högstadiematematik.
- Finansiering: 6 Mkr.
- Investerare: Lena Apler, Claes Kinell mfl.
