Hoppa till innehållet

Startupmanifest på skakiga grunder

Hundratals entreprenörer har skrivit under det svenska startupmanifestet som släpptes inför Almedalen. Men vad är det som står i det egentligen? Di Digital har lusläst manifestet och hittat en hel del tveksamheter.

Med Svenska startupmanifestet vill författarna göra Sverige till världens bästa land för startups,
Med Svenska startupmanifestet vill författarna göra Sverige till världens bästa land för startups,Foto: Skämdump startupmanifesto.se

Grundarna för bolag som Truecaller, Tictail och Izettle ställer sig alla bakom det nya Startupmanifestet. Texten cirkuleras flitigt bland politiker och opinionsbildare under den pågående politikerveckan i Almedalen. Syftet med manifestet, som skrivits av en rad entreprenörer, är att göra Sverige till världens mest startupvänliga land.

Hur positiva vi på Di Digital än må vara till det syftet finns flera ogrundade påståenden i texten som får oss att fundera. 

Vi ringde upp huvudförfattaren Annika Lidne för att reda ut begreppen.

Ni skriver att startupbolagen: ”… i sin tur skapar möjligheter och arbetstillfällen för en stor servicesektor som levererar tjänster både till företag och anställda.”

Men forskningen på området visar att digitala teknikföretag skapar färre arbetstillfällen omkring sig än traditionell industri. 

”Det vi tittar på där är det som vuxit fram i San Francisco och andra delar av USA. Det handlar om kortare påhugg som personliga tränare eller matleveranser. De som jobbar på de här bolagen arbetar mycket och använder mycket kringservice. Det ger arbetstillfällen till de som i dag har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Så det är inte någon traditionell underleverantörskedja utan mer knutet till servicesektorn.”

Men om man jämför med andra småföretag. Varför är startupbolagen viktigare än dem?

 ”Man måste se lite politiskt. Nu är politikerna intresserade av startups. Då handlar det någonstans om att få in den här typen av förbättringar på startupssidan så kanske de andra bolagen får nytta av reglerna senare. Vi har vinklat oss lite hårt för att inte bli exakt som Företagarna (Sveriges största intresseorganisation för företagare). Men jag skulle vara själaglad om det blev lättare för alla typer av bolag att få stöd.”

 I manifestet står att man bör definiera vad som är startupbolag för att de: ”…bör få ett särskilt stöd då de anses ha störst positiv påverkan på vårt samhälle.”

Finns det fakta som tyder på att startups skulle ha större positiv påverkan på samhället än andra småföretag?

”Startups driver på den tekniska utvecklingen och ger en bra bild av Sverige. Det gör mer än en ny Ica-butik eller en fabrik. En nystartad fabrik konkurrerar med låglöneländer så frågan är hur länge den kommer att finnas kvar. När det gäller startups arbetar man med nya innovationer som driver samhället framåt”.

Men på vilket sätt är det bättre för Sverige med ett nytt startupbolag än om jag startar ett vanligt bolag där jag kommer att skapa fler kringjobb och anställa fler än i en startup?

”Det hänger mer ihop med att när man pratar om stöd till företag så kommer det från politiskt håll upp risken för ekonomisk brottslighet. Tittar man på de brittiska reglerna för såddinvesteringar så undantar de vissa sektorer. Kanske för att det funnits lite tveksamma aktörer i de sektorerna.”

Ni tar upp bostadsbristen i Stockholm och skriver: ”Bostadsbristen gör inte att svenska startups flyttar till Västerås, Luleå eller Åmål. De flyttar till Berlin, London eller San Francisco.

Men bostadssituationen i London och San Francisco är väl minst lika svår som i Stockholm?

”Jo, det kan jag hålla med om. Att man flyttar till San Francisco har såklart flera olika orsaker. Berlin är däremot vanligt av bostadsskäl. Men tittar du på vad Spotify som har kontor i många olika städer säger så menar de att Stockholm är den absolut svåraste staden att hitta bostäder i.”

Ni skriver också att: ”Idag utvisas, och hotas startupgrundare av utvisning, därför att man har prioriterat företagets tillväxt, investeringar och de anställdas löner före sin egen, och därför inte kommer upp i vad Migrationsverket anser vara tillräcklig lön, trots att man kan försörja sig själv och att bolaget växer.”

Finns det något exempel på det?

”Jag har exempel men de vill inte gå ut offentligt. Bolaget tar sådan otrolig skada om det kommer ut att deras grundare kan utvisas. Oavsett startupgrundare eller inte så finns det exempel på småföretagare som nu utvisas. Det är märkligt när man pratar om integration att någon som startat bolag och verkligen ansträngt sig kan utvisas."

Lyssna även: Poddspecial från Almedalen, om svenska startupmanifestet med Jessica Stark från SUP46 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera