Att industribolagens behöver affärsmodeller anpassade efter ett digitalt samhälle märks inte i alla styrelserum.
När Di Digital granskade den digitala kompetensen i börsjättarnas styrelser hade tre industribolag – Alfa Laval, Atlas Copco och Skanska – inga styrelsemedlemmar med digital kompetens.
Inte lagt tillräckligt med tid på digitala affärsmodeller
Bekännelsen från Investors ordförande Jacob Wallenberg att svenska storbolag inte har jobbat tillräckligt mycket med sina digitala strategier stämmer överens med näringsminister Mikael Dambergs (S) intryck av situationen.
Läs mer: Svenska företag digitalt svaga
”Vi har en vittnesbörd inte minst från stora svenska företag om att man inte har lagt tillräckligt med tid på digitala affärsmodeller och på hur verksamheten kan se ut framöver”, säger Mikael Damberg till Di Digital.
Näringsministern har sedan tillträdet 2014 profilerat sig inom frågor som rör startupsektorn och digitalisering, till exempel vad gäller beskattningen av personaloptioner. Just det förslaget, som nyligen presenterades, mötte stundtals hård kritik i branschen.
Nu satsar regeringen 116 Mkr på en rad digitaliseringsprojekt som ska gynna både små och stora svenska företag. Projekten, som har utlysts av myndigheten Vinnova, samfinansieras av näringslivet och akademin. Den totala budgeten uppgår alltså till drygt 230 Mkr fram till 2018.
Till exempel ska Chalmers och Mälardalens högskolor utveckla robotar för att montera produkter tillsammans med bolag som Volvo personvagnar och automationsbolaget Prodtex.
På frågan om varför jättebolag som Ericsson och H&M behöver statliga pengar ger Mikael Damberg inget rakt svar. ”Jag tror framförallt att de företagen behöver samarbeta, både med forskningsstrukturer och med myndigheter. Men de behöver också träffa andra företag”, säger han.
ABB, Eon, Vattenfall och Ericsson är bland de som ska ta fram energisystem som växlar till solenergi när solen skiner och vindkraft när det blåser.
Ericsson behöver inte statliga pengar
”Det som är intressant med dessa pilotprojekt är att vi gör saker på riktigt. Vi prövar en ny teknik för att digitalisera, effektivisera och göra svensk industri mer konkurrenskraftig”, säger Ericssons forskningschef Sara Mazur.
Varför behöver ni statliga pengar för att genomföra detta?
”Ericsson behöver inte statliga pengar för att genomföra ett uppkopplat samhälle när det gäller att skapa vår egen teknik. Däremot behöver många av de spelare vi samarbetar med det. Vi talar om samarbeten med företag, kommuner, landsting, akademi och forskningsinstitut. Där finns det definitivt ett behov av statligt stöd. Det handlar om hela ekosystemet”, säger Sara Mazur.
Läs mer: Ericsson i partnerskap med Amazon
H&M är också med bland företagen som ska nyttja digitaliseringsstödet. Tillsammans med aktörer som Moderådet, Stockholms universitet och Ericsson ska modejätten ta fram en interaktiv videotjänst som gör att kunderna kan vara med och anpassa ett klädesplagg efter egna önskemål innan det sys. Syftet är att minska överproduktionen.
Den tyska teknikjätten Siemens deltar i ett projekt som rör 3D-skrivare. Siemens har spelat en viktig roll i Tysklands digitala industriomställning. Tyska finansdepartementet har vigt över 900 Mkr åt olika forsknings- och utvecklingsåtgärder som ska gynna landets industrisektor fram till 2017.
”Det är det vi gör nu i Sverige – men ett antal år för sent”, säger Mikael Damberg och skyller på otillräckliga åtgärder från den tidigare Alliansregeringen.
