Hoppa till innehållet

Storsatsningen Cryex bränner pengar – jagar nytt kapital

Det svenska fintechbolaget Cryex, med Northzone i ägarkretsen, drogs i fjol med 43 miljoner kronor i förluster. Nu jagar företaget, som för bara ett år sedan tog in 80 Mkr, ny finansiering. “Vi tar in 15 miljoner dollar till hösten”, säger vd:n Lotta Eek.

Till vänster: Lotta Eek, vd för Cryex Group. Till höger: Sara Lannerhjelm-Frisk, vd för dotterbolaget Cryex Clearing.
Till vänster: Lotta Eek, vd för Cryex Group. Till höger: Sara Lannerhjelm-Frisk, vd för dotterbolaget Cryex Clearing.Foto: Jesper Frisk

Det svenska fintechbolaget Cryex, startat av ett gäng avhoppare från investmentbanken Carnegie, tog i fjol in dryga 80 miljoner kronor från riskkapitalbolagen Northzone och Whitestar Capital.

Investeringen var en av fjolårets största i den svenska fintechsektorn – och gjordes dessutom i ett helt nystartat bolag.

Cryex hade då planer på att etablera en reglerad marknadsplats där såväl traditionella valutor som kryptovalutor kunde växlas mot varandra, ungefär som på en aktiemarknad.

Ett år senare har affärsidén ändrats, och planerna på att låta kunderna växla kryptovalutor mot traditionella valutor har lagts på is tills vidare. Cryex vill nu istället etablera en oberoende marknadsplats för internationell valutahandel. Det säger Cryex vd Lotta Eek, med en bakgrund som operativ chef på Carnegie:

“Vi gjorde ett bet på hur mogen den finansiella marknaden för kryptovalutor skulle vara. Den mognaden finns inte än och volymerna är väldigt små, ur ett finansiellt perspektiv. Då var det en no-brainer att avvakta”, säger hon.

“Marknaden, prissättning, volym- och pristillväxten såg helt annorlunda ut år 2013 när vi började titta på den. Dessutom finns ingen lagstiftning eller reglering att ta ställning till än”, fortsätter hon.

Klart är dock att det senaste året har kostat pengar. Enligt det senaste bokslutet gjorde Cryex en förlust på 43 Mkr för perioden september 2014 till december 2015. Bolaget hade vid årets slut drygt 31 Mkr kvar i kassan.

En stor andel av kostnaderna – drygt 13 Mkr – åts upp av löner. Bland Cryex 11 anställda finns flera med en bakgrund som höga chefer på finansbolag som Nasdaq OMX och Carnegie.

I maj månad beslutade Cryex nuvarande ägare att skjuta till drygt 22 Mkr i ny finansiering, säger Lotta Eek. Hon räknar dessutom med att stänga en ny finansieringsrunda till hösten, med målet att ta in ytterligare 125 miljoner kronor.

“Vi kommer att ta in 15 miljoner dollar till hösten. Målet är att tajma det med att vi får vårat tillstånd från Finansinspektionen”, säger hon.

Cryex har under året drabbats av en rad tunga avhopp. Grundarna Scott Millar och Johan Palm samt styrelseordföranden Simon Nathanson har alla lämnat Cryex. Även ordföranden Frans Lindelöw, tidigare vd på Carnegie, har lämnat för att bli vd på försäkringsjätten Skandia, vilket sajten Breakit nyligen rapporterade.

I förra veckan ansökte KNC Miner, Sveriges största bolag på bitcoinmarknaden med en omsättning på 640 Mkr år 2014, om konkurs.

Lotta Eek vill dock ogärna dra paralleller mellan bolagen, utöver att de båda påverkats av bitcoinmarknadens utveckling.

“Det är jättetråkigt men det finns inga liknelser att göra mellan KNC och Cryex”, säger Lotta Eek.

Oavsett satsningen på kryptovalutor är Cryex planer ambitiösa. Genom att automatisera och klippa bort mellanhänder i valutahandeln tror sig bolaget kunna sänka avgifterna på området radikalt, till bara ett par procent av dagens nivåer.

Det handlar alltså om att driva på den digitala prispress som präglat aktiemarknaden de senaste 25 åren – där kostnaden för att handla stadigt sjunkit mot noll – även på valutamarknaden, där utvecklingen varit betydligt långsammare.

Det är en vågad satsning som kan innebära enorma affärsmöjligheter. Precis som nätmäklare som Avanza och Nordnet gjort på aktiemarknaden hoppas Cryex sänka inträdesbarriärerna till valutamarknaden rejält.

Kommer era nuvarande investerare att gå med i nästa finansieringsrunda?

“De har tydligt indikerat att de är intresserade av att jobba vidare med oss”, säger Lotta Eek.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera