Miljardbolagen blir allt fler i den snabbväxande tech- och internetsektorn. Utvecklingen får världens blickar att riktas mot Sverige.
“Vi är det enda ekosystemet, förutom Silicon Valley som har fler än två enhörningar per miljon invånare,” sa näringsminister Mikael Damberg vid konferensen Sthlm Tech Fest i fjol. Ordet enhörning syftar på ett startupföretag som värderas till över en miljard dollar.
Men värdestegringen i sektorn drivs inte bara av förhoppningar om framtida storvinster utan också av speciella lågriskaktier, som ger investerarna förtur till och ibland även garanterad avkastning.
Resultatet blir startupbolag som i många fall värderas markant högre än de gjort om handeln i dem skett med vanliga aktier, eller på den öppna marknaden.
Di Digital har granskat femton av fjolårets största riskkapitalinvesteringar i svenskregistrerade tech- och internetbolag (se lista nedan). Totalt handlar det om investeringar på nära 3 miljarder kronor.
I mer än hälften av fallen har investeringarna gjorts helt eller delvis i såkallade preferensaktier. På börsen är preferensaktier i regel ett högavkastande aktieslag i till exempel fastighetsbolag. Men i techsektorn används begreppet annorlunda. Aktierna ger ofta ägarna företräde att få tillbaka sina pengar vid en upplösning eller en försäljning av bolaget, så kallad likvidationspreferens. I vissa fall även med ränta.
“Villkoren är ibland satta så att det mer handlar om skuldfinansiering än om aktiekapital. Konsekvensen blir då att värderingen är något av en chimär”, säger Robert Ahldin, partner på investmentbanken GP Bullhound, som arbetat med flera profilerade techbolag.
Villkoren är ibland satta så att det mer handlar om skuldfinansiering än om aktiekapital.
Preferensaktier kan vara fördelaktiga för en grundare som vill behålla en större del av sitt bolag vid en finansieringsrunda. Samtidigt tar han eller hon en större risk att gå lottlös ur en framtida försäljning. Fenomenet bäddar för snåriga ägarstrider och kan skapa bekymmer vid framtida kapitalanskaffningar.
Läs även: Kommentar: Svår balansgång i finansieringsdjungeln
“Det kan bli problem om man inte är överens om hur saker ska fungera. Vi har sett exempel i bolag vi tittat på där aktieägarna haft väldigt svårt att reda ut vem som äger vad”, säger Pål Malmros, partner på Verdane Capital.
En undersökning av de 37 högst värderade internetbolagen i USA visade i fjol att samtliga utfärdat preferensaktier i sina senaste kapitalrundor.
De exakta villkoren för aktieslagen skiljer sig åt från fall till fall. Ett exempel är betalbolaget Izettle, som har tagit in nära 2 miljarder kronor i riskkapital och värderas till 3,5 miljarder kronor. Bolaget har utfärdat preferensaktier i fyra serier, staplade ovanpå varandra med olika preferenser i en slags vattenfallskonstruktion.
“Det handlar om att investerarna vill hantera sin risk. De säger att ja, vi kan gå med på ett högre pris, men då vi vill försäkra oss om att vi får tillbaka våra pengar först”, säger Magnus Nilsson, medgrundare av Izettle.
Även telefonboksbolaget Truecaller, som tagit in över 600 Mkr i finansiering och som vid den senaste kapitalanskaffningen värderades till 2 miljarder kronor, har utfärdat preferensaktier i fyra serier. En av serierna, de aktier som såldes i samband med investeringen från riskkapitalbolaget Sequoia under hösten 2013, kommer med ett villkor som ger minst 1,285 gånger pengarna tillbaka vid en försäljning.
Bolagen kan värderas högre, men det gynnar en entreprenör att inte bli lika utspädd.
Ägarna av de aktierna kan alltså räkna med en avkastning på minst 28,5 procent, så länge prislappen på Truecaller är hög nog för att täcka deras utdelning. Först efter det får aktieägare som står längre bak i kön dela på de pengar som finns kvar.
Ett tredje exempel är Spotify-avknoppningen Soundtrack Your Brand, som utvecklar en version av musiktjänsten speciellt anpassad för företagskunder. Bolaget tog i somras in drygt 80 Mkr i finansiering från bland andra Teliasonera. En del av aktierna som såldes var preferensaktier som ger insatsen plus 6 procent årlig ränta tillbaka vid en likvidering av bolaget.
“Jag tycker det är en rättvis överenskommelse givet vad vi fick. Generellt har vi haft för tiden ganska traditionella preferenser”, säger Andreas Liffgarden, styrelseordförande och medgrundare i Soundtrack your brand.
Det är svårt att sätta en siffra på hur mycket preferensaktier är värda i en förhandling, givet att villkoren och storleken på affärerna varierar. Enligt flera riskkapitalkällor kan en investerare vara beredd att betala upp till 30 procent mer för aktier med preferens.
“Det är en form av givande och tagande. Den omedelbara effekten blir att bolagen kan värderas högre, men det gynnar en entreprenör att inte bli lika utspädd”, säger Gustaf Sköld, investment manager på Industrifonden.
Di Digital har sökt Truecallers medgrundare Alan Mamedi för en kommentar.
Fakta: Hälften av techjättarna gav ut preferensaktier i fjol
Nio av fjolårets femton största riskkapitalrundor i svenska tech- och internetbolag skedde helt eller delvis med preferensaktier, visar Di Digitals genomgång.
Izettle (juli 2015)
- Summa: 570 Mkr
- Investerare: Zouk Capital, Intel Capital mfl
- Preferensaktier? Ja
BIMA (juni 2015)
- Summa: 331 Mkr
- Investerare: Kinnevik, Millicom mfl
- Preferensaktier? Nej
Saltside (januari 2015)
- Summa: 330 Mkr
- Investerare: Kinnevik, Brummer & Partners
- Preferensaktier? Ja
Linas Matkasse (september 2015)
- Summa: 267 Mkr
- Investerare: Herkules Capital
- Preferensaktier? Ja
Boozt (juni 2015)
- Summa: 250 Mkr
- Investerare: Verdane Capital, Sunstone mfl
- Preferensaktier? Nej
Magine (oktober 2015)
- Summa: 230 Mkr
- Investerare: IAG
- Preferensaktier? Ja
Mathem (juni 2015)
- Summa: 207 Mkr
- Investerare: Verdane Capital, Anders Povlsen
- Preferensaktier? Nej
KNC Miner (mars 2015)
- Summa: 131 Mkr
- Investerare: Accel, Creandum, GP Bullhound
- Preferensaktier? Ja
Anima (november 2015)
- Summa: 94 Mkr
- Investerare: Goertek
- Preferensaktier? Nej
Zound industries (juli 2015)
- Summa: 93 Mkr
- Investerare: Time for growth
- Preferensaktier? Nej
Soundtrack your brand (juni 2015)
- Summa: 87 Mkr
- Investerare: Teliasonera, Northzone, Creandum mfl
- Preferensaktier? Ja
Inriver (maj 2015)
- Summa: 86 Mkr
- Investerare: Industrifonden, Verdane Capital mfl
- Preferensaktier? Nej
Cryex (februari 2015)
- Summa: 84 Mkr
- Investerare: Northzone, Whitestar
- Preferensaktier? Ja
Fishbrain (juli 2015)
- Summa: 68 Mkr
- Investerare: Northzone, Industrifonden mfl
- Preferensaktier? Ja
Resolution Games (augusti 2015)
- Summa: 50 Mkr
- Investerare: Northzone, Creandum mfl
- Preferensaktier? Ja
Not: Investeringarna i Spotify, Tictail, Recorded Future och Neo Technology saknas i genomgången då de bolagen inte är registrerade i Sverige.
Källa: Industrifonden, nordictechlist.com, Bolagsverket