Att Skandia är en av de absolut tyngsta investerarna i unga teknikbolag i Norden är inte särskilt känt utanför branschen. Skandia investerar nämligen inte direkt i bolag utan gör det via riskkapitalbolagens fonder som så kallad Limited Partner (LP på finansslang). Svenska venture capital-bolag som Creandum och Northzone får en betydande del av pengarna de investerar från just Skandia.
”Vi investerar från 200 miljoner kronor och uppåt i venture capital-fonder. I dag ligger 3 procent av hela Skandia Livs portfölj, som är på över 400 miljarder kronor, investerat i venture capital”, säger Roger Johanson, chef för Skandias investeringar i venture capital.
Sedan 2004 har Skandia successivt ökat investeringarna i riskkapital. Både i så kallade buyout-fonder och i venture capital som i dag tillsammans ska utgör 9 procent av Skandias totala investeringar. Anledningen är helt enkelt att det har gått väldigt bra så här långt.
”Fram till 2008 var vi i en uppbyggnadsfas. De senaste fem åren när portföljen är i en mogen fas har venture-delen levererat en avkastning på mer än 20 procent per år i snitt”, säger Roger Johanson.
Skandia har i dag investeringar i ett 20-tal venturebolag med fokus på ny teknik. Exakt vilka det är håller de hemligt men bara tre är europeiska, varav svenska Creandum och Northzone är två, och majoriteten finns i USA.
”Det skulle inte fungera speciellt länge att investera i bara Sverige eller Norden. Runt år 2000 fanns det mängder av ventureaktörer i Stockholm men det gick ju inte så bra. I dag finns inte så många kvar. Det växer igen, men växer långsamt, vilket är bra”.
Är det många fonder som är ute och reser kapital nu?
”Ja, första halvåret det här året har varit väldigt intensivt. Många riktigt namnkunniga har varit ute och rest kapital. Vi har gjort ovanligt många investeringar under första halvåret. Innan jag gick på semester var det rekordmånga venturefonder som reste kapital i Europa”.
Många fonder tar också in större summor än tidigare. Svenska Northzone reste i fjol en rekordfond på 2,5 miljarder kronor och EQT sägs vara ute efter att sätta upp en jättefond på 5 miljarder kronor.
Läs mer: Kinneviks bubbelvarning: "Finansieringsrundorna blir allt större"
”De bolag som i dag växer fram i fonderna blir snabbt väldigt stora. Vi har många bolag i vår portfölj som omsätter 100-tals miljoner euro. Så såg det inte ut tidigare. Bolagen stannar också längre i venturestadiet och väntar längre med att till exempel gå till börsen. Därför är det viktigt att de fonder som finns på marknaden är tillräckligt stora för att kunna hänga med på resorna. Annars kommer de att vara med på en värdeuppgång och sen riskera att bli utspädda. Det där är en utmaning för förvaltarna”.
Känner du någon oro för ett bakslag när marknaden är så het?
”Ja, det gör jag. Om man frågar: är vi i en bubbla? Då är mitt svar nej. Men vi är i en del av marknaden där det är höga värderingar. Det kommer inte bli ett fall ner för en klippa men det kommer att bli en justering.”
”Tittar man på värderingsmultiplar så är de avsevärt högre på den privata marknaden jämfört med den publika marknaden. Det känns som att det börjar bli lite farligt. När man har bolag med hög privat värdering, vart ska de ta vägen? Börsen går inte och då måste man hitta en strategisk köpare. Lyckas man inte med det blir det svårt att realisera värderingen.”
Så en nedgång men inget ras?
”Ja, det är något som vi pratar mycket om på kontoret. När kommer justeringen? Samtidigt har historien visat att det är jättesvårt för investerare att tajma marknaden. Tror man att man kan göra det är man ute på tunn is.”
Gör ni något annorlunda på grund av de höga värderingarna?
”Nej. Det jag personligen lägger stor vikt vid är att titta på hur förvaltarna klarat av utmaningar tidigare. Att lyckas när allt fungerar är inga problem, men vi vill se hur de agerat under svåra förhållanden. Vi tittar till exempel på hur de analyserade sina portföljer under finanskrisen och hanterade det.”
”Samtidigt är vårt mandat att ta hög risk, vi kan inte investera i låg risk. Då gör vi inte vårt jobb.”