Hoppa till innehållet

Svensk budtjänst går mot strömmen i USA

Det är hårda bud för uppstartsbolag som tävlar om transporter i New York-området. En rad välfinansierade spelare går på knäna, och inte ens Uber får sin speditionssatsning att lyfta. En svensk uppstickare ser dock sin omsättning öka.

Budtjänsten Wynd, med svensk grundare och New York som hemvist, har klarat sig utan större riskkapitalinvesteringar.
Budtjänsten Wynd, med svensk grundare och New York som hemvist, har klarat sig utan större riskkapitalinvesteringar.Foto: Wynd

Viljan att skicka paket med samma enkelhet som man beställer en uber-taxi har fått det att vattnas i munnen hos många riskkapitalister.

Mest omtalat på den amerikanska marknaden är Shyp, som för ett år sedan tog in 50 miljoner dollar, över 400 miljoner kronor, i sin senaste runda.

En Chicago-baserad konkurrent, Ship Bob, har tagit in över 40 miljoner kronor. Svenska Urb-it har tagit in tiotals miljoner kronor i kapital för att lansera liknande tjänster både i Sverige och i storstäder i Europa.

Läs mer: Trög start för hajpad leveranstjänst

Men marknaden för snabba bud i mobilen har visat sig vara utmanande. Shyp har tvingats säga upp 8 procent av sina anställda, i en manöver som ska styra bolaget mot större lönsamhet.

Andra har mött ett värre öde:

”Oöverstigliga utmaningar för vår affär har tvingat oss att avsluta detta kapitel”, skriver en spelare i branschen vid namn Shipster, på sin webbplats efter en konkurs.

Klimatet bland riskkapitalister är betydligt tuffare än för ett år sedan.

Att döma av utvecklingen på aktiemarknaden råder det knappast heller någon panik hos traditionella aktörer som Fedex eller UPS. Båda bolagens börskurser har klättrat över 10 procent i år, och har under lång tid utvecklats i linje med New York-börsens breda index S&P 500.

Svenske Leonard Schaltz, 28, spelar i samma bransch med den New York-baserade transporttjänsten Wynd. Även han har utvecklat en app som låter kunder ta ett fotografi på en sak, för att få en snabb offert på vad den kostar att transportera den.

Även han har blivit besviken över låg efterfrågan.

”Marknaden är inte riktigt där ännu”, säger han om konsumentstyrda appar för budtjänster.

Istället har hans rörelse riktat in sig på butiker i New York-området, för att sköta deras leveranser till kunder. Företagen kommer till Wynd genom nät-butiksbolaget Shopify, en tjänst för att sätta upp och driva nätbutiker.

Att integrera den svenska bud-appen med nätbutiker har varit ett hyggligt recept. Bolaget höjde sina intäkter från motsvarande 580 000 kronor i mars till 965 000 kronor i maj månad. Under maj nosade bolaget även på svarta siffror, med en förlust på omkring 8 000 kronor, säger Leonard Schaltz, som dessutom hoppas att strategin ska ge en skjuts åt den ursprungliga affärsmodellen.

”Genom att fokusera på e-handel så hoppas vi ta oss in i kundernas telefoner på den vägen.”Leonard Schaltz säger sig vara nöjd med utvecklingen hittills.

”Vi är dom enda som har lyckats utan några stora pengar från riskkapital”, säger han om verksamheten, som i dagsläget har 22 medarbetare.

Av dessa är sex fristående bud, som sköter upphämtningar medelst bolagets app. De flesta andra medarbetarna återfinns vid ett kontor i området Lower East Side på Manhattan.

Läs mer: Urb-it betalar it-konsulter med aktier

Wynd har hittills finansierats av Christian W. Jansson, som länge varit vd för Kappahl och som i dag bland annat är ordförande för Apoteket AB. Han har tillsammans med en amerikansk investerare vid namn Ryan Gorman har investerat motsvarande 8 miljoner kronor.

Att bolaget inte tagit mer kapital än så är dock inte helt frivilligt.

”Vi vill ta in nya pengar för att kunna hålla tempot uppe, och fortsätta att utöka vår säljstyrka.”

Leonard Schaltz arbetar nu med att säkerställa en investeringsrunda, men märker att uppgiften blivit mer utmanande.

”Jag skulle beskriva klimatet bland riskkapitalister som betydligt tuffare än för ett år sedan.”

Entreprenören tror att nedskrivningar bland flera tidigare hyllade och högt värderade uppstartsbolag bidrar till de kalla vindarna bland investerare. Till det kommer en skepsis mot bolag med en allt för avslappnad inställning till att skapa intäkter, tror han.

”Eftersom vi inte faller inom någon av dessa kategorier, så hade jag trott att det skulle gå enklare att ta in pengar. Men det är svårt att få någon först till dansen, trots att vi har en affärsmodell som fungerar.”

Vi anställer med mindre medel. Konkurrenter som tagit in stora pengar säger upp folk

Vid sidan av utmaningen med finansiering, väntar flera konkurrenter med stora plånböcker.

Bland dessa kan nämnas Postmates, som samordnar cykelbud med en mobil tjänst.

Taxi-sensationen Uber har också en sådan tjänst i New York, Chicago och San Francisco. Principen med Uber Rush är densamma som för att beställa en taxi, man ser på en karta var cyklisten befinner sig, men funktionen har aldrig fått samma genomslag som taxitjänsten. Uber har också tagit steg för närmare samarbeten med butiker, för att få fart på leveranserna.

Leonard Schaltz säger sig ändå se med tillförsikt på framtiden, särskilt då flera större rivaler dras med problem.

”Vi anställer med mindre medel, och våra konkurrenter som tagit in stora pengar säger upp folk.”

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera