Hoppa till innehållet

Svensk rymdchef styr amerikanska vädersatelliter

Svensken Marcus Tallhamn utvecklar styrsystem på det välfinansierade San Francisco-bolaget Spire, som skickar upp vädersatelliter i rymden. En dag vill han själv åka dit.

Marcus Tallhamn, chef för utveckling av styrsystem för satelliter på Spire i San Francisco, sitter bredvid en av bolagets nanosatelliter.
Marcus Tallhamn, chef för utveckling av styrsystem för satelliter på Spire i San Francisco, sitter bredvid en av bolagets nanosatelliter.Bild: Heidi Alletzhauser

(Di Digital/San Francisco) Spires kontor ligger i en anonym byggnad i området Mission i San Francisco. Granne ligger en modellagentur och kontrasterna mot ingenjörsgruppen på satellitbolaget är stora, menar Marcus Tallhamn.

Han är Space Program Manager för infrastruktur på Spire. Det är en titel som innebär att han är ansvarig för gruppen av ingenjörer som bland annat utvecklar den programvara som styr vad bolagets satelliter gör uppe i rymden och antenner gör på jorden.

Spires satelliter är så kallade RS-satelliter. Förkortningen står för ”remote sensing” på engelska, som i det här fallet något förenklat betyder att satelliterna plockar upp olika signaler i förhållande till jorden.

”Våra satelliter flyger runt jorden och mäter saker som lufttryck, luftfuktighet och temperatur genom atmosfären. Vi kan samla in data globalt, även över havet, och målet är att ha drygt 100 satelliter runt hela jorden i olika omloppsbanor”, säger Marcus Tallhamn.

Läs även: Så heta är rymdbolagen på börsen

I dagsläget har man 32 stycken satelliter som flyger 16 varv runt jorden varje dag och det handlar om så kallade nanosatelliter, det vill säga mindre enheter.

”Det kan kosta flera hundra miljoner dollar att bygga en satellit, men vår strategi är att dra nytta av befintlig teknik tillsammans med egen innovation för att bygga satelliter som kostar mindre än en miljon dollar styck och är extremt kompakta”, säger Marcus Tallhamn.

Nanosatelliterna är bara är 10x10x30 centimeter stora, innan de har fällt ut instrument och solpaneler.

Foto: Heidi Alletzhauser

”Vi köper en bussbiljett av amerikanska SpaceX, indiska PSLV, amerikansk-japanska Nasa/Jaxa eller Ukrainska Nepr för att skicka upp satelliterna med deras raketer”, säger Marcus Tallhamn.

Spires använder sina satelliter för att samla in väderdata, men också för att kunna följa flygplan i luften och båtar på marken.

Datan som enheterna samlar in säljer Spire till stora företag och statliga organisationer. Affärsmodellen bygger på en prenumerationsmodell, men hur många betalande kunder bolaget har är inte officiellt.

Läs även: Space X skickar två turister till månen

”Vi har växt sjukt mycket, dubblat företagets storlek och öppnat ett nytt kontor i Boulder, byggt en egen fabrik i Glasgow och lanserat två nya produkter för väder och för att tracka flygplan”, säger Marcus Tallhamn.

Det finns flera olika bolag som jobbar med att kommersialisera rymden och som bygger satelliter med olika syften och användningsområden. Vilka direkta konkurrenter Spire har vill Marcus Tallhamn inte diskutera.

Vi köper en bussbiljett av amerikanska SpaceX, indiska PSLV, amerikansk-japanska Nasa/Jaxa eller Ukrainska Nepr för att skicka upp satelliterna med deras raketer.

Spire grundades 2012 och på San Francisco-kontoret jobbar 32 personer, av totalt 125 anställda. För att finansiera verksamheten har bolaget tagit in 80 miljoner dollar, motsvarande drygt 700 miljoner kronor, i riskkapital från USA, Asien och Europa. I alla fall är det den summan riskkapital som är officiell.

Själv började Marcus Tallhamn på Spire i slutet av 2015, men har bott i Silicon Valley sedan 2001. Hans resa som ingenjör startade med att läsa teknisk fysik på Chalmers och han har jobbat med hårdvara och mjukvara i 20 år.

Under den tiden har han även startat två egna bolag. Det ena byggde på en idé som liknar den smarta termostaten Nest och i det andra utvecklade han en programvara som hjälper anställda i bolag att skapa en produktiv företagskultur. Båda bolagen lockade till sig riskkapital, men slutade i nedläggning.

Foto: Heidi Alletzhauser

Flytten till Silicon Valley för 16 år sedan gjorde Marcus Tallhamn med Prover, ett bolag som Intel investerade i och som då satte upp ett amerikanskt företag. På Prover jobbade Marcus Tallhamn med programvara för verifiera komplexa system i Airbus-flygplan.

”Jag är flygnörd och min farbror var pilot”, säger han.

Marcus Tallhamn skulle också gärna åka upp i rymden.

”Det tror jag närmast skulle vara en religiös upplevelse”, säger han.

Men det var inte bara tankarna kring rymden som lockade honom till Spire.

”Spire har en superspännande produkt som kan hjälpa oss att förstå väder bättre, vilket är viktigt för klimatfrågan och för att kunna förutse framtiden”, säger Marcus Tallhamn.

Till exempel kan det handla om att kunna evakuera människor i tid inför naturkatastrofer, något som kräver stor tillförlitlighet i den väderdata Spire samlar in och som bolagets kunder använder för ställa väderprognoser. Men för att göra det krävs en stor mängd information från atmosfären runt hela jorden.

”Det är en enormt komplicerad produkt och det är inte många bolag som kan bygga en sådan. Antingen så funkar det eller så funkar det inte, det är väldigt binärt. Det var det som drog mig till teknisk fysik från början”, säger Marcus Tallhamn.

Foto:

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera