Hoppa till innehållet

Svenska techdoldisarna mäter fattigdom från rymden

Svenska Flowminder kombinerar satellitdata med data från mobiloperatörer för att kunna mäta fattigdomsnivån i olika delar av världen. Bakom satsningen står Bill & Melinda Gates Foundation.

Erik Wetter, forskare på Handelshögskolan, och Linus Bengtsson, som forskar vid KI, är medgrundare till Flowminder.
Erik Wetter, forskare på Handelshögskolan, och Linus Bengtsson, som forskar vid KI, är medgrundare till Flowminder.Bild: Flowminder

Trots att välståndet ökat globalt de senaste decennierna lever fortfarande nära 800 miljoner personer i extrem fattigdom, något som slår hårt mot människors hälsa och är en bidragande faktor till social oro. Särskilt utsatt är Sydasien och länderna söder om Sahara. Att utrota fattigdom är ett av FN:s prioriterade mål och antogs 2015 som det första av organisationens 17 mål för hållbar utveckling.

FN brottas dock med att tillräckligt exakt kunna mäta fattigdomens utbredning inom länder. Det gör att det kan vara svårt att rikta insatser till de områden som har störst behov och att följa förändringar i fattigdom. Det är ett problem som den svenska organisationen Flowminder är på väg att knäcka, genom avancerad dataanalys. 

Läs mer: Zennström: ”Om vi inte agerar nu kommer vi se en eko-kollaps”

De senaste två åren har Flowminder arbetat tillsammans med MIT Media Lab och operatörerna Telenor och Grameenphone med att analysera satellit- och mobildata från Bangladesh för att mäta fattigdomsnivåer. Projektet sker i samarbete med FN och har finansierats av Bill & Melinda Gates Foundation. 

Resultaten från projektet har publicerats i tidskriften Journal of the Royal Society Interface

”I dag mäts fattigdom huvudsakligen med hjälp av enkätundersökningar och data från folkräkningar, som i bästa fall utförs vart tionde år. Sådana undersökningar är kostnadskrävande och dessutom svåra att genomföra i svårtillgängliga regioner. Vår modell gör det möjligt att göra en skattning av större områden och pekar också mot möjligheten att följa fattigdomsutvecklingen över tid", säger Flowminders medgrundare Linus Bengtsson.

Satellitdatan används för att bedöma faktorer som nederbörd och temperatur, som är relaterat till jordbruksproduktivitet. Mobildata i form av antal sms, samtalsminuter och vilken tid på dygnet man ringer ger i sin tur en bild av en individs vanor och vilket ekonomiskt utrymme denne har för sin konsumtion. 

”Att löpande kunna mäta den ekonomiska utvecklingen i en region är helt centralt för att avgöra var man ska sätta in insatser för fattigdomsbekämpning och för att mäta effekter av bistånd”, säger Flowminders medgrundare Erik Wetter, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Flowminder har uppmärksammats för sitt arbete med dataanalys som underlag för hjälpinsatser vid katastrofarbete

Flowminder grundades 2010 och i dag består verksamheten av fler än 40 personer runt om i världen. Trots att man delvis seglat under radarn i hemlandet brukar svenskarna lyftas fram som en av de främsta internationella aktörerna inom så kallat datadrivet bistånd.

Bland annat har Flowminder uppmärksammats för sitt arbete med dataanalys som underlag för hjälpinsatser vid katastrofarbete. Under jordbävningarna i Haiti 2010 och i Nepal 2015, samt i samband med orkanen Matthew i fjol använde sig bland annat FN av Flowminders analyser av mobildata för att följa och hjälpa flyktingströmmar i naturkatastrofernas spår.

Läs mer: Nu öppnar Norrsken dörrarna för startupbolagen

Samma teknik använde Flowminder vid Ebolautbrottet i Västafrika 2014 för att hjälpa WHO att kartlägga folkrörelser och försöka förutse spridningen av epidemin.

”Vår verksamhet består av tre ben: att mäta fattigdom och sårbarhet hos olika länders befolkning, att kartlägga spridning av infektionssjukdomar och att underlätta humanitära insatser vid naturkatastrofer. Det är liknande typer av big data-analys vi använder i samtliga dessa fall”, säger Linus Bengtsson.

 Utbredning av fattigdom i Bangladesh. (rött: fattigast. Blått: minst fattigt) Källa: Flowminder

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera