Hoppa till innehållet

Svenskt doldisbolag bricka i giganternas AI-kamp

Världens största techjättar investerar miljarder i artificiell intelligens. I skuggan av dem finns ett okänt svenskt AI-bolag som kan komma att spela en nyckelroll.

Teneo är Artificial Solutions plattform för AI som ska hjälpa maskiner att kommunicera med människor.
Teneo är Artificial Solutions plattform för AI som ska hjälpa maskiner att kommunicera med människor.

Artificial Solutions är knappast något av Sveriges mest välkända bolag. Men när det gäller artificiell intelligens (AI) hör de till världskändisarna. Fram till 2009 fungerade Artificial Solutions som ett konsultbolag men har sedan dess ställt om till att fokusera på sin produkt, ett språkbaserat gränssnitt för datorer.

”Den svåra biten när man ska prata med en dator är inte att den ska förstå vad du säger, det är att den ska förstå vad den ska göra av det du säger”, säger Lawrence Flynn, vd på Artificial Solutions. 

Läs mer: Googles framtid ligger i AI och molnet

Bolaget är grundat av tre svenskar, alla tre är fortfarfarande stora aktieägare i Artificial Solutions. Dessutom är bolagets huvudägare det svenska riskkapitalbolaget Scope. Men verksamheten drivs runt om i världen, växer snabbt i USA och det största kontoret ligger i Barcelona.

Artificial Solutions specialitet är det som kallas Natural Language Interaction, NLI.

”NLI är en viktig byggsten i all AI. Våra typiska kunder är stora bolag som teleoperatörer eller resebolag som behöver en plattform för att utveckla nya tjänster gentemot sina kunder”, säger Lawrence Flynn.

Det pågår just nu en kamp mellan teknikvärldens jättar om att ta ledartröjan inom AI. Apple, Google och Amazon lägger miljarder på att ta fram nya smartare lösningar. Det är också här som Artificial Solutions blir en spännande bricka i spelet. Bolagets mjukvara kan hantera 35 olika språk vilket kan innebära en möjlighet till snabb utrullning för techjättarna. Dessutom är det till salu.

” Vi får förfrågningar från flera kategorier av intressenter”, säger Lawrence Flynn.

Läs mer: Svensk bakom en av Silicon Valleys första AI-fonder

Prislappen lär hamna i nivå med bolagets ambitioner. Totalt har Artificial Solutions tagit in nästan 440 miljoner kronor i riskkapital. Bolaget omsatte 45 miljoner kronor 2014 och redovisade en förlust på närmare 80 miljoner kronor. Även under 2015 drogs det med röda siffror.

Lawrence Flynn menar att intresset är störst från mjukvaruföretag inriktat på företagsmarknaden, någon av it-giganterna som vill öka takten på sin AI-utveckling eller ett bolag som redan arbetar med etablerade AI-lösningar.

”Det finns en massa platser där vår lösning skulle passa in. När vår mjukvara hamnar i ett etablerat ekosystem kan vi skala upp väldigt snabbt”, säger Lawrence Flynn. 

Artificial Solutions sitter också på ett par patent som skulle kunna bli viktiga i kampen mellan storföretagen om kontrollen över AI-marknaden. Om man får tro Lawrence Flynn är i alla fall ett av patenten en potentiell guldklimp.

”Vi kallar det ”Network of Knowledge” det är ett koncept som definierar nästa generations ’sök’. Vi har det fortfarande bara i labbet men det ser ut att kunna lösa problemet med att förstå användarnas problem och dess sammanhang och hitta rätt applikation till rätt uppgift och lösa användarnas behov – allt i ett”, säger Lawrence Flynn.  

Ett exempel skulle kunna vara när en användare i dag vill beställa mat. Istället för att då söka efter rätt app för att beställa mat ifrån och sedan beställa så förstår mobilen vad du vill göra och hittar det du behöver för att lösa uppgiften. Om så är fallet är det en teknik som till exempel skulle få Apples App Store att bli interaktiv och intelligent på sätt som inte är möjligt idag. 

Läs mer: Apple tar upp AI-kampen med Amazon och Google

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera