Hoppa till innehållet

Sveriges åtta mest stulna skämttweets

Metoden för att anmäla skämtstölder på Twitter är inte ny, men genom helgens rapportering har den fått ett större genombrott. Di Digital firar genom att lista Sveriges åtta mest stulna tweets.

Ett av skämten som stulits som allra fräckast.
Ett av skämten som stulits som allra fräckast.Foto: Skrivbent på Twitter

Jag måste bekänna en sak. I början av min Twitterkarriär stal jag ibland skämt. Jag brukade gå in på tjänsten Favstar.fm, där tweets sorteras efter hur många retweets och favoritmarkeringar de fått, översätta särskilt roliga skämt och publicera dem som mina egna. När 109 personer till exempel retweetade min onliner om att kändisskap på internet var som att “sitta vid det coola bordet i mentalsjukhusets cafeteria” så visste de inte att retweetsens rättmätiga ägare i själva verket var Kyle Lippert. Visserligen har jag själv fått mina tweets norpade (och det av inga mindre än profilerna Alex Schulman och Mange Schmidt) men en bestulen tjuv är fortfarande en tjuv.

Den goda nyheten är emellertid att sådana som jag inte längre kommer kunna härja fritt. Twitter har nämligen satt ned foten mot skämtstölder.

Eller satt ned och satt ned, det verkar som att helgens nyhet om att Twitter nu börjar radera tweets med stulna skämt egentligen är gammal. Enligt The Next Web gjorde Twitter faktiskt räder mot skämtstölder redan samtidigt som jag själv var i den smutsiga branschen, men de har bara hållit en mycket låg profil om det. Att hålla ordning på skämtstölder är helt enkelt för mycket av ett sisyfosarbete för det sociala mediet som gett tjuvade skämt ett ansikte, enligt The Next Webs analys.

Att anmäla stulna skämt till Twitter är enkelt, du följer bara den här länken och fyller i ett formulär. Och eftersom denna möjlighet att slå ned som en rättfärdighetens blixt i tangentbordet på skamlösa humorparasiter genom helgens rapportering blivit känd på en bredare front så kan man nog förvänta sig att fler stulna skämt försvinner framöver. Därför har det blivit dags att ta fram en helt ovetenskaplig lista över Sveriges åtta mest stulna Twitterskämt.

 


 

Plats 8:

När Twitter-signaturen Dissler, som var först ut med att på Twitter formulera sig såhär kring sin prioritering av alkohol respektive friluftsliv, fick hen inte mycket respons. Ingen retweet, inte ens en liten sympatifavoritmarkering. Dubbelrimmet tycktes gå en tyst död till mötes, men sedan äntrade Felix Larsson scenen:

Om Felix, som åtminstone inte i dag följer Dissler på Twitter, hade sett skämtet ensamt liggande i papperskorgen och bestämt sig för att ge det ännu ett försök eller om han själv faktiskt formulerade raderna vet vi inte. Men han lyckades hur som helst själv bättre med den: 1 025 retweets talar klarspråk.

Plats 7:

På grund av de många stavningsvarianterna som finns på formuleringen "chill-i-vippen" är det svårt att avgöra vem som var först med anekdoten om stekaren Nils Karlsson Pyssling. Signaturen "Max Guidotti" är dock svårslagen, med sin hela fyra år gamla tweet.

Det är dock klart och tydligt att skämtet gått hem – oavsett om man söker på "chill i vip:en", "chill-i-vippen" eller "chillivippen" dyker nya spexmasters upp, samtliga med smutsiga händer. Bland förbrytarna hittar man alla möjliga samhällsprofiler, ända från sverigedemokraten Jörgen Fogelklou till fotbollsspelaren Henok Goitom.

Plats 6:

När twittraren Lisa Kempe bevittnade en kassörskas ekivoka groda var hon ovetande den första att rapportera symptomen på vad som skulle bli en felsägningsfolksjukdom. Runt om i landet slog sig specerihandlare ner bakom sina diskar, tog undan kassaklossen, och utropade...

Plats 5:

Som twittraren Jonas Paro noterade när den cirkulerade som värst: signaturen Henkes skämt från i april 2012 lockade en målgrupp som har en flexibel syn på skämtägande.

Plats 4:

Det är lugnt i Ariana Ramhages Twitterkonto. Bedrägligt lugnt. Skämtet som hon verkar ha varit först med sommaren 2014 blev året därefter en digital sommarplåga – bokstavligt talat. I kölvattnet efter den urkassa sommaren 2015 har skojet om de två dagarnas adderade sommarhetta förvandlats till ett folkligt protestmummel, en sorts svensk 2000-talsmotsvarighet till de maktkritiska skämten som viskades i 50-talets Sovjet. Under någon vecka i juli var det så många som twittrade skämtet att Nyheter24 gjorde en artikel bara innehållandes de stulna skämten.

Skämtet måste dock i dag betraktas som avlidet, eftersom det ju tagits på Dagens nyheters spalt för dödsrunor över skämt: Namn och Nytt.

Plats 3:

Den ständigt briljanta twittraren Skrivbent slog sommaren 2014 till med en iakttagelse om den mänskliga naturen som skulle utvecklas till en sorts nationell slogan. Med den intressanta skillnaden att procentsatsen höjts till 70 blev tweeten populär att stjäla så till den osannolika grad att den nådde nivån "visdomsord på pixliga PNG-bilder av rosor på Facebook", stulna skämts motsvarighet till Nirvana.

Plats 2:

Fredrik T Olsson slängde en sensommardag 2011 ur sig en formulering som fångade hela Sveriges känslor inför SJ:s brister. I samband med en uppmärksammad händelse där en 11-åring kastades av ett tåg för att hon saknade biljett, en händelse som kommenterades ända upp till Socialdemokraternas dåvarande partiledare Håkan Juholt, påpekade han diskrepansen mellan SJ:s krav på sina resenärer och de bolaget har på sig självt.

Tweeten utsågs av undertecknad till 2011 års fjärde viktigaste tweet, men fick inte förbli Fredriks egna skapelse länge. Skämtet stals av hundratals på Twitter, och reinkarnerades dessutom i ett drama då citatet ledade sig in i gammelmedia – fast då tillskrivet en miljöpartist

Och så slutligen plats 1:

När twittraren Ettpunktnoll i punkt 3 skriver att Skrivbents gurka "är det nya hästköttet", vad syftar han på då? Jo, det verbala zombievirus som är skämtet från 2013 om att hästar finns i allting.

Den minnesgoda läsaren kanske vet att hästkött var årets snackis det året, efter att ha hittats i såväl Findus som Eldorados lasagnerätter. Detta ställde Bo Rickard mot memet som var stort året innan, "Hästar finns inte", och vips hade han en nationell succé i sina händer. Seriöst, en sökning på "hästar finns i allt" ger nästan 700 resultat på Twitter. Hästar fanns verkligen i allt 2013.

Twisten på denna story? Jo, att Bo Rickard själv var en tweettjuv. Några dagar innan hans tweet hade en annan, nu avregistrerad twittrare, skrivit en intill förväxling lik formulering. Bo Rickards förklaring var att det handlade en "omedveten ripoff", men jag anar hästar i lasagnen... 

 


 

Den här listan är som sagt helt ovetenskaplig, och framtagen bara med hjälp av undertecknads halvtaskiga minne. Kommer du ihåg en skämtstöld på Twitter som överträffar någon av de ovanstående? Säg till mig på Twitter, så uppdaterar jag listan!

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera