Hoppa till innehållet

”Taxikriget luktar desperation och panik”

Den farsartade striden mellan Taxiförbundet och Uber är pinsam för alla inblandade. Tänk om branschen lagt sina resurser på att bygga bättre tjänster istället, skriver Daniel Goldberg. 

Daniel Goldberg är redaktionschef på Di Digital
Daniel Goldberg är redaktionschef på Di DigitalFoto: Jesper Frisk

För tre år sedan rullade den amerikanska taxitjänsten Uber in i Stockholm. Ankomsten firades med champagne och exklusiva fester, där de blankpolerade mercedesbilarna stod på rad utanför. Uber jobbade hårt på att positionera sig som ett lyxigare, mer framåtblickande och mer digitalt alternativ till den traditionella taxinäringen.

En rad skandaler senare är bolagets rykte minst sagt skamfilat.

Sommaren 2015 framkom i Sveriges Radio att tre av tio Uberpop-förare inte betalat skatt på sina körningar. Kort därpå avslöjade Di Digital att Uber ljugit om hur nya Uberpop-förare kontrolleras innan de släpps ut i trafiken (knappt alls, tvärt emot vad som hävdats i marknadsföringen). Över 20 Uberpop-förare har sedan dess dömts till dagsböter för olaga taxitrafik, enligt DN. Vidare granskningar har visat på brottsbelastade förare och bilar som kör utan taxameter.

Klart är att taxijätten, som tagit in över 88 miljarder kronor i riskkapital och på bara sju år expanderat till 66 länder, inte skämts för att ta genvägar i jakten på marknadsandelar. 

Lågpristjänsten Uberpop, som varit föremål för den mesta kritiken, lades ned i Sverige tidigare under våren.

Det är sorgligt när en bransch som utmanas av digitaliseringen inte har något bättre motmedel än smutskastning.

Det är värt att lyfta fram källan till många av kontroverserna. Den svenska taxinäringens intresseorganisation Taxiförbundet har under lång tid bedrivit ett intensivt pr-krig mot sin nya konkurrent.

Förbundet, som företräds av den tidigare finansmarknadsministern Peter Norman, har bekostat reklamkampanjer, debatterat i riksdagen, sammanställt rapporter (som den tidigare DN och idag Di Digital skriver om), bearbetat journalister med tips och anklagat Uber för allt från organiserat skattefusk till att utmärgla välfärdsstaten.

Ibland har metoderna gränsat till det oanständiga. Delar av Taxiförbundets uppgifter har framkommit via privatspanare som anlitats för att i hemlighet spionera på Uber-förare. Syftet har varit att gräva fram oegentligheter som sen har läckts vidare till medierna.

Givetvis är det bra att Ubers regelbrott uppmärksammas. Men det hade varit klädsamt om taxinäringen också lagt mer tid på att förbättra sina egna tjänster. 

Utan att försvara Ubers övertramp är det värt att komma ihåg att bolaget i många fall ligger ljusår före konkurrenterna. Beställningen är enklare, betalningen smidigare, bilarna mer välskötta och priserna i många fall lägre.

Samtidigt har den traditionella taxinäringen gott om egna problem, med såväl svartåkare som ockerpriser och rena lurendrejerier. Det vet alla som någon gång bevittnat kaoset i taxikön utanför Arlanda.

Det är sorgligt när en bransch som utmanas av digitaliseringen inte har något bättre motmedel än smutskastning och lobbyism. Även om utmanaren i det här fallet faktiskt har en del smuts under naglarna.


Läs mer: Nio av tio Uber-förare skattefuskar
Nio av tio Uber-förare bryter mot lagen. Det hävdar Taxiförbundet, som har granskat appjättens användning av taxametrar. ”Det är skattefusk”, säger förbundsdirektör Claudio Skubla.


Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera