Hoppa till innehållet

Taxiuppstickarna frodas i tomrummet efter Uber

I Austin lämnade delningsekonomins pionjärer i taxibranschen, Uber och Lyft, staden över en natt. I vakuumet har nya aktörer tagit över.

Mitch Hagelberg är en av många taxiförare i Austin.
Mitch Hagelberg är en av många taxiförare i Austin.Foto: Joey Abrait.

Vad händer när Uber har förändrat taxisystemet på allvar och sedan försvinner? Det är något som Austin-borna i Texas har fått erfara.

I juni i fjol fick boende i Austin se både Uber och dess största konkurrent i USA, Lyft, försvinna från stadens centrala delar. Anledningen var att varken Uber eller Lyft ville vika sig för den lokala lagstiftningen. 

Det började med att antalet brott som begicks i taxibilar i Austin ökade. Tesen var att om man kontrollerade chaufförerna och bara godkände de utan kriminell bakgrund så skulle brotten minska. 

En ny lag infördes som förutom regler om förarkontroller och krav på en synlig logga även innebar ett förbud att släppa av passagerare i vissa filer. Uber och Lyft motsatte sig lagen och investerade 9 miljoner dollar, motsvarande cirka 75 miljoner kronor, på lobbyverksamhet för att få igenom en proposition för att sätta stopp för den nya lagstiftningen. Propositionen röstades dock ned vid en folkomröstning där 56 procent stödde den nya lagstiftningen.

Foto: Joey Abrait.
Mitch Hagelberg är kritisk till hur Uber skötte situationen i Austin. Foto: Joey Abrait.

Eftersom taxijättarna inte ville följa det nya regelverket bannlystes de därmed från stadens centrala delar. 

”När de drog så lämnade de oss helt utan förvarning dagen efter omröstningen. De lämnade oss alla utan jobb”, säger Mitch Hagelberg som tidigare var Uber-chaufför.

”Den nya lagen påverkade inte ens bolagen. Det var vi chaufförer som var tvungna att åka in och betala 30 dollar för att få tillstånd att köra. Men det gör det svårare för dem att få förare eftersom de betalar minimilön.”

Trots att Austin vant sig vid att ha både Uber och Lyft så kan en stad på mindre än en miljon invånare hantera ett sådant bortfall. Austin är däremot även hemvist för en av de största festivalerna för musik, film och teknisk innovation – SXSW – som infaller varje år i mars. 

Den växande festivalen, som varje år lockar runt 150 000 personer till staden, fyller upp hotellen och barerna samt ökar behovet av ett fungerande taxisystem. 

De äldre taxifirmorna har inte hängt med i utvecklingen och under fjolåret var det, utöver cykeltaxi, Lyft och Uber som skjutsade de flesta dit de ville. 

I år ser det dock annorlunda ut. I kölvattnet av Uber och Lyft har nämligen andra lokala aktörer växt fram. De populäraste alternativen är taxiappen Fasten och det icke vinstdrivande bolaget Ride Austin. Och de två bolagens chaufförer kommer till stor del från Uber.

”Jag körde tidigare för Uber. Fasten är helt okej men plattformen är lite skakig. Under nyår kraschade den och jag förlorade tusentals kronor på att inte kunna köra”, säger Yaser som kör taxi medan han väntar på ett nytt kontrakt som IT-konsult.

Det är främst på högtider och under SXSW som uppstickarnas plattformar fallerar. 

”Då och då när det är ett av de här galet populära evenemangen så har vi lite problem med servern men det är de enda problemen vi har”, säger Mitch Hagelberg som uttryckligen avskyr Uber och hur bolaget hanterade omröstningen i Austin. 

”De försökte skrämma oss med att säga att de var de enda som kunde göra det här men så är det inte. Det är egentligen ett rätt enkelt koncept.”

Ubers vara eller icke vara i Austin har lett till en het debatt i sociala medier och många techprofiler har ställt sig på taxipionjärernaas sida i frågan.

Även om deltagarna på SXSW gärna hade sett att Uber och Lyft fortfarande fanns kvar i Austin är taxichaufförerna, både de som kör för appar och traditionella bolag, av delad mening. Vissa menar att det var bättre förr men Steven Tapia, som tidigare körde för Uber, föredrar att köra för det icke vinstdrivande bolaget Ride Austin.

”Uber var bra men det här är mycket bättre. Nu får jag alla pengar som jag tjänar. Uber tog ju 20 procent av kostnaden för resan”, säger han när han plockar upp oss i södra Austin.

Foto: Joey Abrait.

Steven Tapio kör Ride Austin efter att Uber lämnade staden. Foto: Joey Abrait. 

En av anledningarna till att Lyft och Uber vägrade gå med på reglerna var att det skulle göra det svårare för både passagerare och deltidschaufförer. Det är däremot ingenting som Phil Hedges upplevde när han ansökte om att köra för Ride Austin.

”Det gick rätt smidigt att ansöka om att bli chaufför. Det här är min andra dag. Anledningen till att jag gör det är för att jag och min fru ska köpa ett hus och då är det bra med lite extrapengar”, säger han.  

Foto: Joey Abrait.

Phil Hedges som jobbar heltid som systemarkitekt kör extra för Fasten under SXSW. Foto: Joey Abrait. 

Trots att det finns villiga chaufförer och många bilar i stan så är det svårare att få tag i en taxi under årets upplaga av SXSW i jämförelse med för ett år sedan. Men de chaufförer som kör för de nya lokala taxibolagen kan ändå vara vinnare med tanke på att taxiresorna kostar det dubbla när behovet är som störst.

”Nu måste jag åka. Fältet på kartan är helt blått”, säger Steven Tapio glatt samtidigt som han pekar på skärmen och hoppar in i sin bil.

För vissa har den nya situationen förändrat mer än vem man kör för.

”Jag tjänar nästan tre gånger så mycket nu än tidigare. Så om Uber kommer tillbaka hit kommer jag antagligen att sälja bilen. Det är inte värt det då”, säger Mitch Hagelberg.


Det här är SXSW:

  • South by Southwest (förkortat SXSW) är världens största festival för musik, teknik och ”de kreativa industrierna”.
  • Festivalen, som grundades år 1987, har blivit känd som en grogrund för nya trender i den digitala världen.
  • Tjänster som Twitter, Foursquare och senare även videotjänsten Meerkat fick alla sitt genombrott på SXSW.

Di Digital är på plats på SXSW – följ vår Facebooksida för senaste nytt om mässan.


Mer om detta och SXSW i veckans avsnitt av Digitalpodden:

https://embed.acast.com/digitalpodden/sigmastocks-uber-forbudochnyttspelbolagmotborsen

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera