Hoppa till innehållet

Techmiljardärer vill mota bort hemlösa i San Francisco

Några av techmiljardärerna i San Francisco vill få bort tältlägren i stan. Men motståndarna tror inte att det skulle lösa situationen för de hemlösa.

Angela Flax packar ihop sina saker i San Francisco. Bilden är från i februari i år.
Angela Flax packar ihop sina saker i San Francisco. Bilden är från i februari i år.Foto: Eric Risberg/AP

(Di Digital/San Francisco) San Francisco är USA:s trettonde största stad med drygt 850 000 invånare, men har näst flest hemlösa i hela landet efter New York. 795 personer per 100 000 invånare i San Francisco bor på gatan.

71 procent av de hemlösa bodde i San Francisco innan de förlorade sina hem, vilket säger mycket om bostadssituationen här. Staden har de dyraste hyrorna i landet och numera är det främst techfolket som har råd att betala dem.

Enligt den amerikanska bostadssajten Zillow spenderar medelhyresgästen i San Francisco 41 procent av sin inkomst på hyra och sparar ingenting alls.

Numera vill många av techfolket bo i stan, även om man jobbar i städer som Palo Alto och Mountain View nere i Silicon Valley. Inflyttningen har gett en pressad bostadssituation och kontrasterna i stan har blivit allt större.

De hemlösa syns på de flesta ställen i stan och är i dagsläget runt 6 500 personer. Tältlägren har motats bort och kommit tillbaka, och nu är det en ny möjlig rajd på gång. Den här gången har några techmiljardärer skjutit till pengar och får ta emot en del kritik för det.

Det är ängelinvesteraren Ron Conwey, riskkapitalisten Michael Moritz och hedgefond-chefen William Oberndorf som har gått in och stöttat det som kallas ”Proposition Q” med 50 000 dollar var, motsvarande runt 1,3 miljoner kronor totalt. Även Yahoo-vd:n Marissa Mayers man, riskkapitalisten Zach Bogue, har också donerat pengar, men en mindre summa på 2 500 dollar.

Går Proposition Q igenom i valet i november innebär det att staden kan ge hemlösa 24 timmar på sig innan de tvingar bort tältlägren. Samtidigt måste man erbjuda alternativ logi.

Motståndarna till Proposition Q menar dock att det inte kommer hjälpa de hemlösa. Att det inte löser grundproblemet. Enligt en artikel i Techcrunch finns det bara 1 203 bäddar för hemlösa och då är redan 1 875 personer på väntelistan.

Tältlägren har tagits bort i omgångar och man har tidigare bland annat erbjudit hemlösa att bo i en av de gamla pirerna i San Francisco.

Efter artikeln om techmiljardärernas donationer till Proposition Q kommenterade Ron Conwey till Techcrunch att förslaget bara gäller när det finns andra boenden.

”Det är inte hälsosamt eller omtänksamt att låta människor lida i tältläger och vi ska inte tillåta det om det finns riktiga boenden och support som vi i stället kan ge mäinnskor”, säger han.

Kritikerna tycker dock att pengarna från techmiljardärerna skulle kunna användas till vettigare saker. 

”Med Proposition Q tar vi bara bort någons tält och låter dem sova på kall betong”, säger Jennifer, chef för Coalition of Homelesness till The Guardian.

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera