(Di Digital/Los Angeles) Hyperloop One håller till i en gammal mattfabrik i centrala Los Angeles. Produktingenjören Gurneet Kaur guidar runt i lokalerna där delarna till det supersnabba transportsättet hyperloop utvecklas.
Just nu tittar man på kritiska tekniska komponenter, som magnetisk levitation i en tub, där kapslar med passagerare eller frakt ska färdas, och hur det ska fungera med vakuum.
De testas sedan i Nevadaöknen, där Hyperloop One har en testbana på 500 meter. Den har redan visats upp för delegationer från olika länder, press och andra intressenter under utvecklingsfasen och inom några månader ska den färdiga banan demonstreras.
Hyperloop Ones plan är att ta fram kapslar för 20-30 passagerare, som lämnar en station var tionde till tjugonde sekund. Röret där hyperloopen ska färdas i kan vara både över marken, under vatten eller i en bana i marken, beroende på hur miljön runt omkring ser ut.
“Vi tror på sömlös integration av olika transportsätt, där du blir hämtad vid din dörr och lämnad dit du ska. Det är vad vi behöver för våra upptagna liv i dag”, säger Gurneet Kaur.
I juni i år presenterade Hyperloop nio potentiella sträckningar för hyperloops i Europa, av totalt föreslagna 35 rutter. I Europa har man aktiva diskussioner med Nederländerna, Finland, Norge, Litauen och Estland samt tidigare med Sverige. I Finland finns det ett stort engagemang för att bygga ett forsknings- och utvecklingscenter i Salo.
Läs mer: Finland kör om Sverige med hyperloop
Gurneet Kaur har jobbat på Hyperloop One sedan förra sommaren och bolaget växer snabbt. Målet är att ha 500 anställda innan året är slut och just nu är man knappt 300. Och att utveckla hyperloop kostar. Hittills har Hyperloop One tagit in 160 miljoner dollar, motsvarande nära 1,4 miljarder kronor i riskkapital.
Enligt läckta dokument som Forbes har tagit del av, söker man 250 miljoner dollar till en ny kapitalrunda.
På andra sidan stan i Los Angeles, en dryg halvtimme bort, ligger konkurrenten HTT, Hyperloop Transportation Technologies. Båda spelarna har aggressiva planer och den som blir först med en kommersiell hyperloop kommer att ha fördelar, men på pappret ser de positivt på konkurrensen.
Läs också: Stämde Hyperloop One – nu bygger avhopparen en klon
Medgrundaren och vd:n för HTT, Dirk Ahlborn, var den första att reagera på Tesla- och Space X-grundaren Elon Musks idé om en hyperloop 2013. Han tar emot i bolagets nya showroom som håller på att färdigställas, men vi får inte ta några foton.
Vi står inne i en kapsel, som kan liknas vid en flygplanskropp och är under konstruktion. Därinne finns det videoskärmar istället för fönster, för man kommer inte att kunna se ut ur en hyperloop. Det skulle göra passagerarna åksjuka. Farten på över 1 200 kilometer känns dock inte, mer än när kapseln accelererar och saktar ner, enligt Dirk Ahlborn.
“Det är inte läskigt, det är bara att människor tänker att det är galet när de hör att det ska gå i ljudets hastighet. Men har du flugit har du förmodligen redan åkt i 800-900 kilometer i timmen”, menar Dirk Ahlborn.
HTT har hittills tagit in 100 miljoner dollar, motsvarande runt 850 miljoner kronor i riskkapital. Bolaget har i dag 30 fast anställda och 800 personer i 39 länder som bidrar med sin kompetens i utbyte mot aktieoptioner.
Dirk Ahlborn säger att han har åkt runt hela världen och pratat med ledare och regeringar om möjliga samarbeten och regleringar.
“Vi har till exempel signerat ett samarbete med Slovakien och Abu Dhabi och ska öppna ett forsknings- och utvecklingscenter i Toulouse i Frankrike”, säger han.
Så snart man börjar bygga tror han att det kommer ta tre år innan en fungerande hyperloop för passagerare är klar. Målet är 2020. I planen ligger också en testbana i Quay Valley, Kalifornien, men den är försenad och nästa steg är att göra miljöstudier i området. Så något som går att visa upp har HTT ännu inte byggt.
Läs också: HTT bygger första skarpa passagerarmodulen
Fakta: Vad är en hyperloop?
Konceptet för hyperloop presenterades i augusti 2013 av Teslas och Space X:s grundare och vd Elon Musk i ett 57 sidor långt dokument.
En hyperloop kan närmast liknas vid rörpost, men för gods och passagerare som transporteras i en kapsel i slutna tunnlar. Kapseln svävar för att minska friktionen och i vakuumet i tunneln gör att i princip allt lufttryck försvinner.
Men det finns de som är skeptiska till om hyperloop är en realistisk och hållbar transportlösning. Framförallt är säkerheten en stor fråga.
Två bolag har byggt en testbana:
Det finns två bolag som har tagit fram en testbana för en hyperloop. Amerikanska Hyperloop One med en testbana i Nevadaöknen på 500 meter och holländska Hardt, som är det första europeiska hyperloopbolaget och har en testanläggning med en tub på 30 meter.
Lyssna på Digitalpodden för mer om Hyperloop:
https://embed.acast.com/digitalpodden/hitta.se-snyaagare-snalskjutspanetflixochhyperloop-race
Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes.
Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl.