Taxibolaget Ubers verksamhet i Sverige bygger på välplanerat och välorganiserat skattefusk. Det hävdade Claudio Skubla, tf förbundsdirektör för branschorganisationen Svenska Taxiförbundet, under ett seminarium i riksdagen på tisdagen.
Seminariet, på temat delningsekonomin, anordnades av Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson för M och vice ordförande i trafikutskottet. Claudio Skublas motpart i diskussionen var Lars Dyrhagen, head of public policy för Uber i Sverige och Skandinavien.
Deltog i debatten gjorde även Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank, Mårten Blix, doktor i nationalekonomi samt entreprenörerna Magnus Engervall och Erik Wallin, grundare av Flexidrive respektive Baghitch.
Replikskiftena mellan Uber och Svenska Taxiförbundet kom att dominera diskussionen:
”Det här är inte en trafikfråga, det är en skattefråga. Hela Ubers koncept bygger på skattesmitning”, sa Claudio Skubla.
Det här är inte en trafikfråga, det är en skattefråga. Hela Ubers koncept bygger på skattesmitning.
Hans kritik syftade på Ubers bolagskonstruktion i Sverige. Intäkter från förare som använder bolagets plattform slussas direkt till Ubers europeiska moderbolag, registrerat i Nederländerna.
80 procent av pengarna betalas sen tillbaka till föraren, som arbetar som egenföretagare och alltså förväntas sköta sin redovisning på egen hand. Ubers avgift på 20 procent stannar i Nederländerna.
Upplägget innebär att Uber inte behöver betala bolagsskatt i Sverige. Det försvårar dessutom för de svenska myndigheterna, som inte har någon möjlighet att begära ut handlingar från Uber för att kontrollera att förarna redovisar rätt intäkter, hävdar Claudio Skubla.
Det till skillnad från hos svenska taxiföretag, som hanterar transaktionerna i svenska bolag och därmed står inom räckhåll för myndigheternas kontroller, enligt Claudio Skubla.
Claudio Skubla, tf förbundsdirektör för Svenska Taxiförbundet. Foto: Svenska Taxiförbundet
En granskning av Sveriges Radio visade nyligen att tre av tio UberPOP-förare inte säger sig betala någon skatt alls.
”Vi har inga problem med nya konkurrenter eller teknisk utveckling. Det vi vänder oss emot är att stora, internationella företag tillåts spela enligt helt andra regler än de lokala aktörerna i Sverige”, fortsatte Claudio Skubla.
Ubers Lars Dyrhagen bemötte kritiken genom att framhålla förarnas eget ansvar.
”Uber är en teknikplattform. Vi matchar de som kan erbjuda transport med de som behöver förflytta sig från en plats till en annan. Men vi kan inte betala någon annans skatt åt dem. Driver du ett eget företag måste du själv bestämma hur du vill göra”, sade han, med syftning på att Ubers förare inte är anställda utan arbetar som egenföretagare.
Han betonade dock att Uber inte har för avsikt att smita från sina plikter:
”I vissa länder har vi tagit fram avtal med politikerna för att säkra att redovisningen sker korrekt och att det blir lättare för förarna att skicka in sin redovisning. Om vi använder tekniken på rätt sätt så kan vi lösa de här frågorna”, sa Lars Dyrhagen.
”Det är vårt jobb att se till att det här fungerar. Om vi som plattform inte lyckas göra det som samhället kräver så ska politikerna givetvis stänga ned oss”, fortsatte han.
Uber klev in på den svenska marknaden under vintern 2013. Idag hanterar bolaget ”tiotusentals körningar varje vecka” och har ”flera tusen förare” som använder plattformen i Sverige, enligt Lars Dyrhagen. Majoriteten av dem är licensierade taxiförare som använder tjänsten Uber Black, alltså ”vanliga” Uber-bilar.
