På kort tid har kurirer och bud från matappar blivit en vanlig syn i Stockholms stadsbild. Inte mindre än fyra aktörer har gett sig in på marknaden för att leverera mat från restauranger hem till kunder, med en app som mellanhand.
Men under den korta tid matappar såsom Uber Eats och Foodora har funnits i Stockholm har de även lyckats röra upp en rejäl känslostorm och blivit föremål för en rad granskningar.
Läs även: Matapparna döms ut: "Otroligt överkapitaliserade"
Kurirerna, som ofta är cykelbud, påstås jobba långa pass, till låga löner, och med uselt anställningsskydd.
Fokus har legat på kurirernas låga löner och dåliga arbetsvillkor. Di Digital träffade Ubers Sverigechef Zoltan Fekete för att prata om den senaste tidens negativa uppmärksamhet.
Kurirerna, som ofta är cykelbud, påstås jobba långa pass, till låga löner, och med uselt anställningsskydd. I en granskning gjord av tidningen Etc kallas ersättningen för ”slavlöner”. Tidningen uppger att snittlönen för de cykelbud för Uber Eats som de pratat med ligger på 20-45 kronor i timmen efter skatt.
Sajten Breakits reporter Erik Wisterberg infiltrerade under några veckor både Uber Eats och Foodora under arbetet med en artikelserie om matapparna. Hans snittlön i timmen som cykelbud för Foodora respektive Uber Eats blev 168 respektive 39 kronor.
Ubers Sverigechef tar avstånd från anklagelserna och menar att snittlönerna för kurirerna är högre än vad som rapporterats i media.
Trots det påståendet har bolaget efter granskningarna ”tänkt om” kring lönemodellen. Bland annat har man valt att sänka kraven för hur många ordrar en kurir måste godkänna och sjösatt ett program där de mer framgångsrika kurirerna ska dela med sig av tips till de som presterar sämre.
”Mitt budskap är att folk har tjänat 100 kronor i snitt. Vi tycker att det är lite lågt och vill få upp det till 120 kronor under måltidstimmarna, fem timmar per dag under lunch- och middagstid.”
Konkurrensen är hård om de alltför få ordrar som dyker upp i bolagets app.
Breakits granskning tyder dock på att Uber Eats kurirer får cykla runt och jaga ordrar. Konkurrensen är hård om de alltför få ordrar som dyker upp i bolagets app.
Zoltan Fekete håller inte med.
”Det handlar om att vara online på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Tekniskt sett kan du gå online utanför vårt område utan att få en enda order. Jag skulle vara försiktigt med att se på en datapunkt som kommer från en källa som skiljer sig från våra genomsnitt. Vi ser andra siffror i vårt system.”
Enligt honom har Uber Eats idag ”några hundra” kurirer och ”hundratals” restauranger anslutna. Han betonar att kurirerna är deltidsarbetande.
Läs även: Fulspel när mat-appar krigar om krogar
Logiskt sett skulle bolaget kunna öka snittlönerna genom att låta försäljningsvolymen öka snabbare än antalet kurirer. Det torde dessutom vara ett effektivare sätt att få upp lönerna än att ”trimma” bonussystemet och satsa på informationsdelning.
Men det ligger inte i korten. Just nu tar Uber Eats istället in ännu fler kurirer.
Låter ni försäljningsvolymen öka snabbare än antalet kurirer?
”Vi fintrimmar ofta systemet så det finns inget mönster sedan starten. Vi har prövat olika saker för att hitta rätt balans mellan tillgång och efterfrågan.”
Så ni minskar inte takten för att höja snittlönen på det sättet?
”Vår data och trenderna förändras. Det vi gör den här veckan är inte nödvändigtvis samma som vi gör nästa. Vissa veckor slår vi ner på onboarding-takten, andra veckor ökar vi antalet kurirer. Vi förändrar oss precis som marknaden.”
Vi vill att folk ska förstå att det här är en ny tjänst, inte bara i Sverige utan i Europa
Zoltan Fekete säger att bolaget är beredda att skruva på sin affärsmodell för att passa in i Sverige.
”Vi vill att folk ska förstå att det här är en ny tjänst, inte bara i Sverige utan i Europa och i hela världen. Vi har en modell och vi trimmar den för att den ska passa i den lokala kontexten.”
Läs även: Skatteverket granskar även Wolt och Foodora
Uber Eats har inga kollektivavtal och inga planer på att skaffa det. Zoltan Fekete menar att det inte är en del av konceptet, därför att de inte anställer kurirer. De är antingen eganställda eller anställda av tredjepartsbolag. Han ser Uber Eats som en operatör och inte en arbetsgivare.
Kritiken mot arbetsvillkoren hos Uber Eats är inget unikt svenskt fenomen.
”Flexibiliteten är något vi känner skiljer oss från konkurrenterna. Den vill vi inte ta bort.”
Kritiken mot arbetsvillkoren hos Uber Eats är inget unikt svenskt fenomen, tvärtom. I augusti förra året, bara några månader efter lanseringen, hölls en demonstration utanför bolagets kontor i London. Enligt Financial Times var de demonstrerade kurirerna upprörda över att ersättningarna stegvis fallit långt under vad Uber Eats från början utlovat.
Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har efter kontroverserna öppnat för att pröva Uber Eats upplägg med kurirer som inte är anställda och saknar kollektivavtal i Arbetsdomstolen.
Tar ni en politisk risk med en affärsmodell som inte harmonierar med den så kallade svenska modellen?
”Vi förstår att det vi gör inte är konventionellt och att det finns nya komponenter i vår modell. Vi arbetar hårt för att förena detta med lokala svenska förhållanden och vad som är socialt accepterat här. Ett uttryck för detta är att vi vill att våra kurirer ska tjäna hyggliga löner, när det finns jobb att göra, så att systemets flexibilitet bibehålls.”
Hur ser du på den politiska risken?
”Vi vill få politiska intressenter att förstå att vi är fast beslutna att intjäningen ska ligga på en hygglig nivå under de timmar då aktiviteten är hög.”
I en eventuell politisk debatt kring detta, känner ni då att ni har en bra grund att stå på?
”En viktig bas för diskussionen är att vi klargör fakta och meddela att vi försöker förbättra oss. Vi vill gärna prata.”
Det finns flera stora matleveransappar i Stockholm som slåss om marknaden och lönerna är högre här än i många andra länder. Vad är målet med Uber Eats?
”Vi tänker långsiktigt och förstår att det är mycket som måste listas ut kring matappar och mattrender. Vårt mål är inte att bli lönsamma nästa vecka eller månad. Det är inte så man närmar sig en disruptiv marknad i ett tidigt stadie.”
Man kan lugnt anta att automatiserad teknologi kommer att hamna i modellen så småningom.
Det har spekulerats kring att matappar använder mänskliga kurirer nu, för att samla data och vara beredda när drönarna tar över. Det skulle i sådana fall ta bort lönefrågan ur ekvationen helt. Det torde vara ett drömscenario för ett bolag som helst vill ducka rollen som arbetsgivare.
Kommer er mat i framtiden köras ut med drönare och robotar?
”Ärligt talat är det den stora frågan. Man kan lugnt anta att automatiserad teknologi kommer att hamna i modellen så småningom, men det är sannolikt långt fram i tiden. När och hur är viktiga frågor som vi inte har svaret på.”
Läs även: Uber Eats letar sig utanför tullarna
Hör om Facebooks satsning på matleveranser i senaste Digitalpodden:
https://embed.acast.com/digitalpodden/seb-sblockchain-satsning-facebookshamburgareochfemalefounders-vinnarna
Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes.
Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl.
