Idag lämnade incitamentutredningen över sitt förslag till Finansminister Magdalena Andersson (s). Utredningens förslag att personaloptioner ska beskattas lägre och först när optionerna/aktierna säljs är ett steg i rätt riktning.
Men regeringens direktiv om att förslaget inte får leda till minskade skatteintäkter innebär ett begränsat synsätt på vad de dagens startups kan betyda i framtiden. Och att begränsa de nya skattereglerna till att gälla vissa utvalda branscher bygger på en förlegad syn att politiken på förhand kan veta vilka branscher som är framtiden.
Förväntningarna är nu höga på oss politiker att skapa ny moderna skatteregler för att råda bot på fenomenet att alltför många svenska startup-bolag inte lyckas expandera eller att de köps de upp av utländska bolag och därmed lämnar Sverige.
Läs även: Så blir de nya optionsreglerna för startups
Dagens skatteregler kring personaloptioner är inte tillräckligt moderna och attraktiva. För innovationsföretaget med litet kassaflöde är det svårt att betala nyckelpersoner en lön motsvarande vad de personerna kan få i andra delar av näringslivet. Ett sätt för det mindre företagen att attrahera dessa kompetenser är att erbjuda optioner, som i framtiden kan konverteras till aktier och därmed ägande i bolaget.
Sverige har mycket att lära av andra länder på detta område. I Sverige beskattas personaloptioner som löneinkomster med en total skattesats på i vissa fall över 60 procent. I många andra länder beskattas personaloptioner istället som kapitalinkomst och inte som arbetsinkomst.
Därför är det positivt att utredningen nu föreslår att personaloptioner ska beskattas som kapitalinkomst och att beskattningen ska ske först när aktierna eller optionerna säljs. Det ligger i linje med det förslag som Liberalerna har presenterat.
Synsättet att vi politiker på förhand kan veta vilka branscher som är framtiden bygger på en felaktig syn och är destruktivt.
Men en stor brist är att utredarna har varit kringskurna från regeringen av uppdraget att de nya reglerna inte ska leda till minskade skatteintäkter. Som ett led i detta föreslår utredningen att de nya skattereglerna ska begränsas till att gälla vissa utvalda branscher. Exempelvis föreslås det att företag inom finansbranschen som sysslar med försäkringar och finansiella tjänster inte ska omfattas av de nya reglerna. Samtidigt ser vi idag många nya växande startup-bolag som erbjuder nya finansiella tjänster, ofta som en del av delningsekonomin.
Det vilar ett stort ansvar på oss politiker att få till stånd moderna skatteregler. Men synsättet att vi politiker på förhand kan veta vilka branscher som är framtiden bygger på en felaktig syn och är destruktivt. Dynamiken i en marknadsekonomi finns i att framtidens teknologi och marknader idag inte är kända och att entreprenörerna själva driver framväxten av nya marknader.
Det finns en överhängande risk att regeringen fokuserar på att de nya skattereglerna inte ska leda till minskade skatteintäkter. Men då har man ett kortsiktigt perspektiv och ser inte de värden som dessa bolag skapar för hela samhället. Om fler startups kan bli storbolag och stannar i Sverige, till skillnad från idag, ger det i längden fler jobb och större intäkter till staten.
Men det handlar också om det ekonomiska klimatet i allmänhet. Att Sverige sedan årsskiftet har världens högsta marginalskatter gör det inte enklare för företag att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. På punkt efter punkt höjs nu skatterna. Det står i skarp kontrast till ett Sverige med fler och växande företag.
Mats Persson
Skattepolitisk talesperson, Liberalerna (L)
Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva för Di Digital? Hör av dig på digital@di.se!