Hoppa till innehållet

Wikipedias protest: "Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder"

Konstnärer som gjort offentliga konstverk eller monument måste tillfrågas innan fotografier av deras verk publiceras på nätet. Så riskerar det att bli i framtiden om en rapport röstas igenom i EU-parlamentet i juli. Nu går Wikipedia ut i protest mot betänkandet.

En censurerad bild av pariserhjulet och stadsmärket London Eye, samt Wikipedia-administratören Lennart Guldbrandsson.
En censurerad bild av pariserhjulet och stadsmärket London Eye, samt Wikipedia-administratören Lennart Guldbrandsson.Foto: CC Kham Tran/Holger Motzkau

I Stockholm är det tradition vid firande av till exempel framgångar i sportsammanhang att kasta sig handlöst i fontänen på Sergels torg, en händelse som ofta fotograferas och skildras i bilder på sociala medier och i tidningar. Men dessa glädjesprudlande bilder kan beläggas med böter, om en rapport röstas igenom i EU-parlamentet i juli och leder till lag i september. 

Det är fortfarande oklart exakt vad konsekvenserna vad lagen skulle kunna bli, men Wikipedia har det värsta scenariot klart för sig. Och nu går man ut i protest mot rapporten.

"Det är väldigt ovanligt att Wikipedia tar ställning, det har kanske skett ett halvdussin gånger. Det är inte ett vapen vi tar till när som helst, utan bara vid stora problem", säger den svenske Wikipedia-administratören Lennart Guldbrandsson.

Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder på Wikipedia, säkert fler.

I september ska EU-parlamentet enligt planen genomföra en reform av upphovsrättslagen. Den tyska piratpartisten och EU-parlamentarikern Julia Reda har skrivit en rapport som ska ligga till grund för lagförslaget. När denna rapport röstades igenom i det rättsliga utskottet följde dock ett tillägg skrivet av EU-parlamentarikern Jean-Marie Cavada med, som enligt Redas blogg leder till att "kommersiellt användande av avbildningar av konstnärliga verk i offentliga miljöer ska kräva upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd."

Detta går stick i stäv med vad som brukar kallas panoramafriheten, en inskränkning i flera länders upphovsrätter som ger människor möjlighet att publicera bilder, filmer eller teckningar av offentlig konst. Med andra ord skulle en bild som inte bara visar en blöt och glad fotbollssupporter i fontänen på Sergels torg utan även glasskulpturen i torgets mitt kunna leda till böter om den publicerades på Facebook eller på Wikipedia, förutsatt att fotografen inte inhämtat tillstånd från skulptören Edvin Öhrströms anhöriga.

De fyra elementen, rörlig skulptur utanför Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Foto: CC BY-SA 4.0 Frankie Fouganthin

En bild på konstverket De fyra elementen på Skeppsholmen i Stockholm som Di Digital får publicera eftersom Sverige tillåter panoramafrihet. Foto: CC BY-SA 4.0 Frankie Fouganthin

Det här skulle påverka Wikipedia dramatiskt, säger Lennart Guldbrandsson.

"Om vi skriver en artikel om ett offentligt monument eller konstverk så skulle vi inte få illustrera den. Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder på Wikipedia, säkert fler, och det skulle bli ett enormt administrativt arbete som inte bara drabbar oss utan också de konstnärer som gjort offentlig konst och därför kan komma att bli nedringda av folk som vill ha tillstånd att publicera sina bilder på nätet", säger han.

Men är det inte bra att upphovsrättsinnehavare får möjligheten att kontrollera och ta betalt för var deras verk används?

"Vad som är kommersiell användning har aldrig blivit riktigt utrett. Är det kommersiell användning av en bild om du är en elev i en friskola? Eller får en bloggare som använder reklamfinansierade Wordpress publicera bilderna där? Det är inte klarlagt, och om man ska ha en lag som bygger på en distinktion är det väl bra om distinktionen är klar", säger Lennart Guldbrandsson.

Vi diskuterar att slå på en rätt schysst finess som visar hur Wikipedia kommer se ut om den här lagen stiftas. 

I juli ska Julia Redas rapport röstas igenom i EU-parlamentet, och senare i september sker den omröstning då rapporten omsätts i färdig lag. Nu uppmanar Wikipedia sina användare till att kontakta EU-parlamentariker och vädja till dem att de ska stoppa tillägget om borttagen panoramafrihet. Och enligt Lennart Guldbrandsson är man beredd att ta till drastiska åtgärder.

"Vi diskuterar att slå på en rätt schysst finess där vi visar hur Wikipedia kommer se ut om den här lagen stiftas. Det kommer innebära att väldigt många bilder visas som censurerade.", säger Guldbrandsson.

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera