Hoppa till innehållet

94-årige professorn bakom litiumbatteriet gör nytt genombrott

En av upphovsmakarna till litiumbatteriet, som är viktigt både för elbilar och mobiltelefoner, är nu på gång med en ny teknik för snabbladdning av batterier.

Foto: The University of Texas at Austin
Foto: The University of Texas at Austin

John Goodenough har i flera år tippats som en vinnare av Nobelpriset i kemi för sin forskning kring litiumbatterier. Nu har den 94-årige professorn vid Texas universitet i Austin tagit fram den första battericellen i enbart fast material som ger flera fördelar, rapporterar universitetets nyhetstidning.

Den nya tekniken ger säkrare batterier som kan laddas snabbare än tidigare modeller och har även längre hållbarhet. Batterierna hittar användningsområden inom såväl mobiltelefoni och elbilsbranschen som stationär utrustning inom energilagring.

I stället för vätskeformiga elektrolyter som används i det ursprungliga litiumbatteriet så har forskarna nu använt en elektrolyt i glas. Enligt sajten så möjliggör det användning av en alkali-metall-anod utan att det bildas dendriter, alltså kristaller.

Bakom produktutvecklingen står ett team ingenjörer som leds av den nu 94-årige professorn som är medupptäckare till litium ion-batteritekniken. Ett enskilt namns som lyfts fram i forskningsgenombrottet är den seniora forskaren Maria Helena Braga.

Forskningsframsteget har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Energy & Environmental Science.

Finwire / Di Digital

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera