(Di Digital/Shenzhen) Shenzhen är ett av Kinas första frihandelsområden som under de senaste decennierna har vuxit till en stad med runt 20 miljoner invånare. Skyskraporna tar upp en stor del av staden som fortsätter att växa både på höjden och bredden i snabb takt.
Shenzhen var från början ett industriområde men de senaste åren har fabrikerna fått ge vika för kontor för till exempel de kinesiska telekom- och teknikbolagen ZTE, Tencent, TCL och Huawei.
Fabrikerna har lagts utanför frihandelsområdets gränser. Trots det är Shenzhen fortfarande Asiens hårdvarunav. I ett fyrtiotal höghus i den centrala delen Huaqiang samlas försäljare av allt ifrån de minsta beståndsdelarna i mobiltelefoner till hela datorer.
I ett av husen ser däremot arbetet annorlunda ut.
Det är den amerikanska startupacceleratorn Hax som har sina kontor på våning sju och åtta. Tillsammans med Silicon Valleys PCH Highway 1 och Paris Usine IO har Hax ett av de högst profilerade acceleratorprogrammen för bolag som gör uppkopplade techprylar, Internet of Things, IoT.
”Vi har varit här så länge nu så att många tror att vi är ett kinesiskt acceleratorprogram, men det är vi ju inte”, säger Hax vd Duncan Turner när Di Digital träffar honom.
Läs även: Med 50 000 influencers öppnar han dörren till Asien för svenska bolag
Malmöbolaget Minut, som gör smarta hemlarm, är ett av bolagen som blev antagna till programmet på Hax 2014 och numera använder acceleratorn som bas när de är på plats i Shenzhen.
”Vi var nog det första svenska företaget som blev antaget till programmet. Det gav framför allt en insikt om hur man använder Kina för sin tillväxt och även kontakterna vi behövde för att komma i gång. Det handlar otroligt mycket om personliga kontakter i Kina, mer än på andra ställen. När vi kom dit hade vi enbart en prototyp. Sex månader senare hade vi både en tillverkare och en produkt som vi kunde skala”, berättar Nils Mattisson, vd för och medgrundare av Minut.
IoT-bolagen behöver, i jämförelse med mjukvarubolag som gör appar och webbtjänster, bra samarbeten med erfarna och prisvärda fabriker. Det är därför många bolag av den här typen dras till Shenzhen.
Förutom att erbjuda de antagna startupbolagen en fysisk plats att arbeta på investerar Hax också 100 000 – 200 000 dollar, motsvarande 880 000 kronor–1,7 miljoner kronor, i varje bolag. Acceleratorn analyserar även fabrikerna i närområdet och hjälper startupbolagen att komma i gång med tillverkning.
Däremot tar acceleratorn aldrig rollen som mellanhand mellan startupbolagen och fabrikerna.
”Vi lär dem att fiska och sedan skickar vi i väg dem för att göra det på egen hand. Det finns en anledning till att vi inte gör introduktioner. Risken är att samarbetet mellan fabrik och startup blir fel. Om vi då har fungerat som mellanhand kommer det att gå ut över våra andra startupbolag. Om bolagen däremot själva tar kontakt och något sedan går fel kommer det enbart att påverka det bolaget”, säger Duncan Turner.
Han är en av medgrundarna till Cliq, som har tagit fram ett antal hårdvaruprodukter som sålts till företag. Redan vid starten av Hax 2011 tog han en roll som mentor, men 2014 blev han ansvarig för hela driften av acceleratorprogrammet.
Förutom Minut finns även ett annat Malmöbolag bland bolagen som har deltagit i programmet – Flow Neuroscience. Bolaget gör en elektronisk huvudbonad mot depressioner och tog nyligen in det anrika riskkapitalbolaget Khosla Ventures som delägare. Att det är kapital från Silicon Valley är inte så ovanligt när det gäller IoT-bolag.
I acceleratorns program ingår en vistelse i Silicon Valley för att träffa potentiella investerare och ta del av ekosystemet där. Enligt Duncan Turner är det speciellt viktigt för hårdvarubolag att tillbringa tid där, inte bara för att det finns mer pengar där än i Europa.
”Vi har träffat många bra bolag som har stött på problem när de har återvänt, speciellt till Europa. Väldigt få europeiska affärsänglar och riskkapitalinvesterare har drivit hårdvarubolag. De har helt enkelt inte tillräckligt med erfarenhet av IoT-bolag för att investera i dem”, säger han.
Sedan starten 2011 har acceleratorn, som finansieras av den amerikanska riskkapitalgruppen SOSV, haft ett stort antal bolag i sitt program. Men det är framför allt på senare år som hårdvarutrenden har ökat. 2014 hade Hax fem anställda – nu är de tre gånger så många.
”Vi har definitivt ridit på IoT-vågen. Fitbit öppnade upp för det. Vad Fitbit visade oss var hur man med hjälp av uppkoppling och enkel programmering av produkter som är billiga att producera kunde skapa lukrativa inkomster”, säger Duncan Turner.
San Francisco-bolaget Fitbit är känt världen över för sina smarta armband. Från lanseringen 2007 har bolaget vuxit till ett noterat bolag med ett börsvärde på 1,3 miljarder dollar. Men en utmaning för Fitbit precis som för andra IoT-bolag är att det krävs mycket kapital innan man har en produkt att visa upp.
För det brittiska startupbolaget Carv, som har gått acceleratorprogrammet, tog det närmare fyra år att få fram sin första produktionslina.
”VC-bolag kommer inte att investera i ditt bolag innan du har skeppat dina första produkter och du kan inte producera något innan du har kapital. Så man är rätt fast. Vi har behövt vara väldigt ekonomiska. Förutom kapitalet vi reste via Kickstarter fick vi in 100 000 dollar av Hax och lite kapital från affärsänglar. Det har vi klarat oss på i fyra år”, säger Jamie Salter på Carv.
Bolaget har tagit fram en uppkopplad sula för slalompjäxor som tillsammans med din telefon ger dig tips i realtid om hur du ska förbättra din åkning.
Som många bolag på Hax har även Carv haft en Kickstarterkampanj där techintresserade har investerat närmare 275 000 dollar i projektet Det var också så Carv fick tag i en fabrik.
”Det var faktiskt fabriken som hörde av sig till oss, vilket är lite ovanligt. De hade tidigare gjort värmesulor. Men de kunde inte hjälpa oss med allt och introducerade oss därefter till en annan fabrik som kunde göra det de inte kunde”, berättar Jamie Salter.
Däremot har kommunikationen med fabrikerna varit en utmaning. Att tala engelska är inte vanligt, och även med tolk är det mycket som går förlorat i översättningen, berättar Jamie Salter.
Carv har sålt ungefär 2 500 par sulor under vintersäsongen och priset ligger i dag på drygt 4 000 kronor.
Precis som Carv och Minut vänder sig många av Hax-bolagen till konsumenter. Hax vill däremot hellre ha bolag som framöver kommer att kunna sälja B2B-produkter.
”Det är oerhört svårt att klara sig på konsumentsidan. Det är antingen vinna eller försvinna. Men på B2B-sidan kan det finnas ett femtiotal liknande produkter som alla klarar sig rätt bra. För oss är det lättare att se att vi ska kunna göra en exit med den typen av bolag och därför fokuserar vi mycket mer på dem”, säger Duncan Turner.