Hoppa till innehållet

Acceleratorn Hax sätter fart på startupbolagens affärer i Asiens techmecka

Shenzhen är Asiens motsvarighet till Silicon Valley, men med tillgängliga och billiga tillverkare. Det är också där man hittar ett av världens mest kända acceleratorprogram för hårdvarubolag – amerikanska Hax.

Duncan Turner driver den amerikanska acceleratorn Hax i kinesiska Shenzhen.
Duncan Turner driver den amerikanska acceleratorn Hax i kinesiska Shenzhen.Foto: Mimi Billing

(Di Digital/Shenzhen) Shenzhen är ett av Kinas ­första frihandelsområden som under de senaste decennierna har vuxit till en stad med runt 20 miljoner invånare. Skyskraporna tar upp en stor del av staden som fortsätter att växa både på höjden och bredden i  snabb takt. 

Shenzhen var från början ett industriområde men de senaste åren har fabrikerna fått ge vika för kontor för till exempel de kinesiska telekom- och teknikbolagen ZTE, Tencent, TCL och Huawei. 

Fabrikerna har lagts utanför frihandelsområdets gränser. Trots det är Shenzhen fortfarande Asiens hårdvarunav. I ett fyrtiotal höghus i den centrala delen Huaqiang samlas försäljare av allt ifrån de minsta beståndsdelarna i mobiltelefoner till hela datorer.

Ett dussintal kvarter i Huaqiang utgör vad som är Kinas största techmarknad.
Ett dussintal kvarter i Huaqiang utgör vad som är Kinas största techmarknad.Foto: Mimi Billing

I ett av husen ser däremot arbetet annorlunda ut. 

Det är den amerikanska startup­acceleratorn Hax som har sina kontor på våning sju och åtta. Tillsammans med Silicon Valleys PCH Highway 1 och Paris Usine IO har Hax ett av de högst profilerade acceleratorprogrammen för bolag som gör uppkopplade techprylar, Internet of Things, IoT.

”Vi har varit här så länge nu så att många tror att vi är ett kinesiskt acceleratorprogram, men det är vi ju inte”, säger Hax vd Duncan Turner när Di Digital träffar honom.

Läs även: Med 50 000 influencers öppnar han dörren till Asien för svenska bolag 

Malmöbolaget Minut, som gör smarta hemlarm, är ett av bolagen som blev antagna till programmet på Hax 2014 och numera använder acceleratorn som bas när de är på plats i Shenzhen.

”Vi var nog det första svenska företaget som blev antaget till programmet. Det gav framför allt en insikt om hur man använder Kina för sin tillväxt och även kontakterna vi behövde för att komma i gång. Det handlar otroligt mycket om personliga kontakter i Kina, mer än på andra ställen. När vi kom dit hade vi enbart en prototyp. Sex månader senare hade vi både en tillverkare och en produkt som vi kunde skala”, berättar Nils Mattisson, vd för och medgrundare av Minut. 

Förutom bolagen som deltar i programmet på Hax använder ett 30-tal alumnibolag lokalerna när de är på besök i Shenzhen.
Förutom bolagen som deltar i programmet på Hax använder ett 30-tal alumnibolag lokalerna när de är på besök i Shenzhen.Foto: pressbild

IoT-bolagen behöver, i jämförelse med mjukvarubolag som gör appar och webbtjänster, bra samarbeten med erfarna och prisvärda fabriker. Det är därför många bolag av den här typen dras till Shenzhen. 

Förutom att erbjuda de antagna startupbolagen en fysisk plats att arbeta på investerar Hax också 100 000 – 200 000  dollar, motsvarande 880 000 kronor–1,7 miljoner kronor, i varje bolag. Acceleratorn analyserar även fabrikerna i närområdet och hjälper startupbolagen att komma i gång med tillverkning.

Däremot tar acceleratorn aldrig ­rollen som mellanhand mellan startupbolagen och fabrikerna. 

”Vi lär dem att fiska och sedan skickar vi i väg dem för att göra det på egen hand. Det finns en anledning till att vi inte gör introduktioner. Risken är att samarbetet mellan fabrik och startup blir fel. Om vi då har fungerat som mellanhand kommer det att gå ut över våra andra startupbolag. Om bolagen däremot själva tar kontakt och något sedan går fel kommer det enbart att påverka det bolaget”, säger Duncan Turner. 

Han är en av medgrundarna till Cliq, som har tagit fram ett antal hårdvaruprodukter som sålts till företag. Redan vid starten av Hax 2011 tog han en roll som mentor, men 2014 blev han ansvarig för hela driften av acceleratorprogrammet.  

En av våningarna på Hax utgörs av en verkstad där startupbolagen har tillgång till maskiner för att produkttesta sina prototyper.
En av våningarna på Hax utgörs av en verkstad där startupbolagen har tillgång till maskiner för att produkttesta sina prototyper.Foto: pressbild

Förutom Minut finns även ett annat Malmöbolag bland bolagen som har deltagit i programmet – Flow Neuroscience. Bolaget gör en elektronisk huvudbonad mot depressioner och tog nyligen in det anrika risk­kapitalbolaget Khosla Ventures som delägare. Att det är kapital från Silicon Valley är inte så ovanligt när det gäller IoT-bolag.

I acceleratorns program ingår en vistelse i Silicon Valley för att träffa potentiella investerare och ta del av eko­systemet där. Enligt Duncan ­Turner är det speciellt viktigt för hårdvarubolag att tillbringa tid där, inte bara för att det finns mer pengar där än i Europa.

”Vi har träffat många bra bolag som har stött på problem när de har återvänt, speciellt till Europa. Väldigt få europeiska affärsänglar och riskkapitalinvesterare har drivit hårdvarubolag. De har helt enkelt inte tillräckligt med erfarenhet av IoT-bolag för att investera i dem”, säger han. 

Duncan Turner anser att det saknas erfarenhet av att investera och starta hårdvarubolag bland Europas techinvesterare.
Duncan Turner anser att det saknas erfarenhet av att investera och starta hårdvarubolag bland Europas techinvesterare.Foto: Mimi Billing

Sedan starten 2011 har acceleratorn, som finansieras av den amerikanska riskkapitalgruppen SOSV, haft ett stort antal bolag i sitt program. Men det är framför allt på senare år som hårdvarutrenden har ökat. 2014 hade Hax fem anställda – nu är de tre gånger så många.

”Vi har definitivt ridit på IoT-vågen. Fitbit öppnade upp för det. Vad Fitbit visade oss var hur man med hjälp av uppkoppling och enkel programmering av produkter som är billiga att producera kunde skapa lukrativa inkomster”, säger Duncan Turner.

San Francisco-bolaget Fitbit är känt världen över för sina smarta armband. Från lanseringen 2007 har bolaget vuxit till ett noterat bolag med ett börsvärde på 1,3 miljarder dollar. Men en utmaning för Fitbit precis som för andra IoT-bolag är att det krävs mycket kapital innan man har en ­produkt att visa upp. 

För det brittiska startupbolaget Carv, som har gått acceleratorprogrammet, tog det närmare fyra år att få fram sin första produktionslina. 

”VC-bolag kommer inte att investera i ditt bolag innan du har skeppat dina första produkter och du kan inte producera något innan du har kapital. Så man är rätt fast. Vi har behövt vara väldigt ekonomiska. Förutom kapitalet vi reste via Kickstarter fick vi in 100 000 dollar av Hax och lite kapital från affärsänglar. Det har vi klarat oss på i fyra år”, säger Jamie Salter på Carv.

Jamie Salter är ingenjör på det brittiska startupbolaget Carv.
Jamie Salter är ingenjör på det brittiska startupbolaget Carv.Foto: Mimi Billing

Bolaget har tagit fram en uppkopplad sula för slalompjäxor som tillsammans med din telefon ger dig tips i realtid om hur du ska förbättra din åkning. 

Som många bolag på Hax har även Carv haft en Kickstarterkampanj där techintresserade har investerat närmare 275 000 dollar i projektet Det var också så Carv fick tag i  en fabrik. 

”Det var faktiskt fabriken som hörde av sig till oss, vilket är lite ovanligt. De hade tidigare gjort värmesulor. Men de kunde inte hjälpa oss med allt och introducerade oss därefter till en annan fabrik som kunde göra det de inte kunde”, berättar Jamie Salter.

Däremot har kommunikationen med fabrikerna varit en utmaning. Att tala engelska är inte vanligt, och även med tolk är det mycket som går förlorat i översättningen, berättar Jamie Salter. 

Carv har sålt ungefär 2 500 par sulor under vinter­säsongen och priset ligger i dag på drygt 4 000 kronor. 

Precis som Carv och Minut vänder sig många av Hax-bolagen till konsumenter. Hax vill däremot hellre ha bolag som framöver kommer att kunna sälja B2B-produkter. 

”Det är oerhört svårt att klara sig på konsumentsidan. Det är antingen vinna eller försvinna. Men på B2B-sidan kan det finnas ett femtiotal liknande produkter som alla klarar sig rätt bra. För oss är det lättare att se att vi ska kunna göra en exit med den typen av bolag och därför fokuserar vi mycket mer på dem”, säger Duncan Turner.  

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera