Målet handlar om två inlägg på Alexandra Nilssons blogg och ett inlägg på hennes Instagram-konto, som publicerades våren 2016.
Som Di Digital tidigare har rapporterat är det första gången i svensk historia som en influencer ställs inför rätta för dold reklam i sociala medier.
Läs mer: Konsumentverket om rättegången mot Kissie: Världshistorisk
I inläggen gjorde Alexandra Nilsson reklam för tjänster hos företaget Pantaluren, tidigare Mobilåtervinning, där Konsumentombudsmannen (KO) menar att annonserna utgör otillbörlig marknadsföring.
Patent- och marknadsdomstolen skriver i domen att det första blogginlägget och Instagram-inlägget är otillbörlig marknadsföring. I dessa var reklammarkeringen placerad sist i inlägget.
Läs även: Kissies dom överraskar: "Konstigt att inte annonsörerna tar smällen”
Det andra blogginlägget däremot, vilket hade reklammarkeringen "sponsored post" i början av inlägget, är tillräckligt tydligt menar domstolen.
Alexandra Nilssons bolag Alexandra Media Sweden AB förbjuds vid vite om 100 000 kronor att göra reklam på det sätt som varit föremål för rättssaken, om inläggen inte tydligt kan identifieras som marknadsföring eller vem som svarar för den.
Men domstolen anser inte att Alexandra Nilsson på ett felaktigt sätt har utgett sig för att rekommendera eller recensera produkter som konsument.
KO:s talan mot Tourn Media lämnas utan bifall.
Bolaget, som har förmedlat reklamuppdraget, har förvisso bidragit till den otillbörliga marknadsföringen menar domstolen. Men de har inte att haft ett bestämmande inflytande över utformningen eller publiceringen av inläggen.
Pantaluren blev inte stämt i målet. Förbudet och åläggandet ska istället riktas mot influencern eftersom det är hon som slutligt har utformat och publicerat inläggen, menar domstolen.
Konsumentombudsmannen och Alexandra Media AB får stå för sina respektive rättegångskostnader, medan Konsumentombudsmannen förpliktigas att stå för Tourn Medias rättegångskostnader.
Under 2017 fattade Reklamombudsmannen och dess opinionsnämnd, RO och RON, 2 friande och 22 fällande beslut där influencers inte hade märkt ut sina reklamsamarbeten. Det är en markant ökning jämfört med tidigare år. 2015 fälldes endast två influencers, 2016 ökade antalet till nio och i år har det alltså rusat iväg till 22.