Även om antalet asylsökande som söker sig till Sverige har minskat väntar fortfarande tiotusentals människor på att slussas ut i samhället, med allt vad det innebär.
Målet är att de — så snart som möjligt — ska bli självförsörjande, något både politiker och myndigheter har beskrivit som Sveriges största utmaning i modern tid.
Men var är det bäst att placera dessa människor för att deras chanser att lyckas ska vara så stora som möjligt?
Läs även: Integrationsappen Just Arrived fyller på kassan
Forskare vid Stanford University och dess Immigration Policy Lab har utarbetat en algoritm, det vill säga en systematisk process, som utifrån vissa kriterier räknar ut var det är bäst för flyktingarna att påbörja sina nya liv.
På så sätt, konstaterar forskarna i tidskriften Science, kan andelen flyktingar som blir självförsörjande öka dramatiskt, jämfört med om samhället arbetar på som vanligt.
”När man tittar på flyktingkrisen globalt blir det uppenbart att den inte kommer att försvinna den närmaste tiden och att vi behöver forskningsbaserade policyer för att ta oss igenom den”, säger Jeremy Weinstein, professor i politisk vetenskap vid Stanford University och medförfattare till studien, till tidskriften.
Forskarna utgick från socioekonomiska data från fler än 30 000 flyktingar i åldrarna 18 till 64 år som kom till USA mellan 2011 och 2016. Där fanns också uppgifter var flyktingarna hade bosatt sig och huruvida de hade ett arbete eller inte.
Utifrån dessa uppgifter utvecklade forskarna en självlärande algoritm och det visade sig — föga förvånande — att flyktingarnas chans att få ett jobb var beroende av en rad faktorer, som utbildningsnivå och språkkunskaper. Men var i landet de bosatte sig hade också betydelse. För vissa flyktingar var en plats bättre än en annan, och vice versa för andra med en annan bakgrund.
För att testa sin formel analyserade forskarna en grupp flyktingar som anlände i slutet av 2016 och jämförde med det troliga utfallet om algoritmen hade bestämt bostadsorten i stället. I så fall hade andelen i arbete varit 41 procent högre.
Och när forskarna utgick från de asylsökande som hade slagit sig ner i Schweiz mellan 1999 och 2013 förutsade algoritmen att andelen i arbete sannolikt hade varit 73 procent högre, jämfört med det faktiska utfallet.
Det fina i kråksången, säger forskarna, är att algoritmen är billig, helt gratis att använda, och att den kan ses som ett komplement till de handläggare som avgör var i landet flyktingen ska bosätta sig.
"Vår 'approach' bibehåller möjligheten för de som bestämmer att sätta sina egna parametrar och prioriteringar", skriver forskarna.
Läs även: SBAB i appsamarbete för att minska klyftan mellan nyanlända och företag
(TT / Di Digital)
