Annons

Klarna-kunder i trubbel - Kronofogden: ”Det gäller att få in folk i kreditsvängen”

Skuldberget för kunder som handlar med Klarna fortsätter att växa.
Skuldberget för kunder som handlar med Klarna fortsätter att växa. Foto: TT
Betalbolaget Klarna skickar allt fler ärenden till Kronofogden, visar Di Digitals kartläggning.  ”Det gäller att få in folk i kreditsvängen”, säger Johan Krantz på Kronofogden.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Fintech- och betalbolaget Klarna växer så det knakar. Under 2018 ökade rörelseintäkterna till 5,4 miljarder kronor och resultatet landade på 105 miljoner kronor.

Samtidigt växer skuldberget för kunder som handlar med Klarna.

Under 2017 inkom 27 089 krav till Kronofogden som härstammade från Klarna till ett totalt värde om 159,5 Mkr. I den summan inkluderas också krav från indrivar- och kreditbolag som Klarna sålt sina skulder till. Av kraven drev Kronofogden in 98 Mkr från personer i Sverige som står i skuld till Klarna.

Affärsidén bygger på att man kommer in och blir kreditkund.

Trots att skulderna är stora ökar alltså berget. Mellan januari och augusti 2018, vilket är den samlade data för förra året som finns tillgänglig från Kronofogden, inkom 30 466 krav som härstammar från Klarna direkt och genom olika indrivar- och kreditbolag, däribland Klarnas egna inkassodel Segoria.

Totaltsumman för Klarnas ansökningar om indrivning från Kronofogden låg på 199,4 Mkr. En ökning med nästan 40 Mkr jämfört med helåret 2017.

Av de 199,4 miljonerna drev eller driver Kronofogden in 117,9 Mkr för Klarnas räkning, ungefär 20 Mkr mer än under 2017 och då har alltså inte hela 2018 räknats in.

”E-handeln växer kraftigt mellan åren och det är fler som utnyttjar krediter. Klarna är störst och med en exploderande marknad som utnyttjar så är det naturligt, tyvärr, att fler ärenden hamnar hos Kronofogden”, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.

Nyligen kritiserades Klarna av Konsumentverket för att agera vilseledande när man erbjuder krediter. Betalbolaget har presenterat krediter under alternativet ”konto”, vilket resulterat i flera anmälningar.

Läs mer: Myndighet sågar Klarna – ger kunderna oönskade krediter 

Vidare är Klarnas reklam, enligt Konsumentverket, varken återhållsam eller måttfull på det sätt som lagen om konsumentkrediter kräver. Bolaget ska efter tillrättavisningen ha ändrat betalalternativen.

”Det är ju där (kredit- och fakturaköp, , reds. anm) förtjänsterna finns, skulle alla betala direkt så är det ingen vidare förtjänst. Det gäller att få in folk i kreditsvängen så att man kan ta avgifter. Affärsidén bygger på att man kommer in och blir kreditkund”, säger Johan Krantz på Kronofogden.

Klarna noterade under 2018 kreditförluster på 785,5 Mkr, orsakade av uteblivna betalningar och räntor från allmänheten. Det var en ordentlig ökning från 2017 då förlusterna för krediter man inte fick in låg på 500 Mkr.

Klarnas presschef Magnus Törnblom hävdar att fordringarna som Di Digital fått fram genom Kronofogden kan vara flera år gamla, eftersom de är sålda av Klarna till olika indrivarbolag. Därmed är indrivningen något man inte längre styr över, menar Magnus Törnblom.

Bolagets egna siffror visar att man når cirka en tredjedel av antalet som Kronofogden registrerat, men de siffrorna gäller endast Klarnas krav via Kronofogden och inräknar inte de skulder som Klarna säljer till indrivarbolagen. 

Samtidigt erkänner Klarna att försäljningen av skulderna, som bolaget kräver av sina kunder, i allt högre utsträckning säljs vidare till olika indrivarbolag. Bolaget menar dock att försäljningen av skulder ökar i något lägre takt än utlåningen till kunder i stort.

”Har man inte lyckats driva in fordringarna är det vanligt att man, för att undvika att bli sittande med långa krav och fordringar, säljer dem till ett bolag som är specialiserade på just den typen av krav. Och då kan man i stället också fokusera på det som är kärnan i ens egen verksamhet, vilket i vårt fall är att skapa friktionsfria betalningar och tjänster som konsumenterna har nytta av”, skriver Magnus Törnblom i en kommentar.

I Klarnas årsredovisning under raden ”tillgångar” finns 19,9 miljarder kronor i utlåning till allmänheten, per den sista december i fjol. Under 2017 låg allmänhetens skuld till bolaget på 13,8 miljarder.

Klarna vill inte dela med sig av exakta siffror gällande kreditskulderna, men hävdar att andelen fakturatransaktioner som man inte får betalt för minskar. Enligt bolaget rör det sig nu om mellan 0,010 och 0,015 procent som går till Kronofogden.

”Det här är ett resultat av att vi konsekvent förbättrat och fortsätter förbättra våra kreditprocesser samt att vi på alla sätt försöker göra det enklare för våra kunder att inte glömma att betala sina räkningar i tid, exempelvis genom pushnotifikationer i Klarna-appen, som minskat andelen som missar att betala radikalt”, skriver Magnus Törnblom.

Känner du till mer om Klarnas kredithantering?

Tipsa reportern: fredrik.bjorkman@di.se eller 073 558 49 19 (för krypterade sms, använd appar som Signal). Dagens industri har också en krypterad tjänst för anonyma tips

Läs mer: Klarna går mot rekordår – klagomålen ökar med 105 procent 

Läs mer: Gråhandel i Klarna talar för högre värdering

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer