Annons

Efter Uber-affären värd 29 miljarder: ”Jackpott när Olsson valde bort Sverige”

Svenske Magnus Olsson är en av tre grundare bakom taxiappbolaget Careem.
Svenske Magnus Olsson är en av tre grundare bakom taxiappbolaget Careem. Foto: TT/Press
Magnus Olsson är nästa utlandssvenska techmiljardär. Det visar att Sverige är en liten marknad som är bra på att fostra talanger men saknar möjligheter att förvalta dem, skriver Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Sverige hade under 2018 fostrat 41 techmiljardärer. Nu är Magnus Olsson med stor sannolikhet det senaste tillskottet till den exklusiva skaran.

Hans taxiappbolag Careem har på sju år växt till att bli marknadsledande i Mellanöstern, trots konkurrensen från Uber som dopats med svindlande 223 miljarder kronor i riskkapital.

Hemligheten ligger i den lokala förankringen. Magnus Olsson har bott i Dubai sedan 2006 och känner tillsammans med sina medgrundare till regionen på sina fem fingrar. Om man ska tro Magnus Olsson själv skapade bolaget en helt ny marknad. Ungefär 90 procent av deras kunder i Saudiarabien åkte inte taxi förrän Careem dök upp. 

Bolaget jobbade i tät samverkan med lokala myndigheter, till skillnad från Uber vars strategi snarare varit att springa in på nya marknader med förbundna ögon och strunta i gällande lagar. Efter ett par halvt misslyckade och kraftigt förlustdrivande försök att etablera sig i Mellanöstern – och i Kina, Ryssland och Sydostasien – insåg till slut Uber att det bästa alternativet var att köpa upp konkurrensen.

Magnus Olssons entreprenörsanda väcktes efter en livsomvälvande hjärnblödning 2011, som fick honom att ifrågasätta sitt karriärsval och lämna en inrutad konsultroll. Men han valde inte att flytta hem till lugna Sverige. 

Tur var det, eftersom en affärsidé som Careem aldrig hade lyft till samma höjder i Norden. När det kommer till apptjänster är volymen användare det riktiga guldet och då krävs en stor adresserbar marknad. Investerare föredrar helt enkelt skalbarhet framför kortsiktig profit.

Läs mer: Uber köper svenskens taxibolag för 28,7 miljarder 

Sverige fortsätter därmed att fostra vassa talanger, men saknar en marknad som kan tjäna dem. Denna gång är det Lunds universitet som har rätt att slå sig för bröstet.

Skype-grundaren Niklas Zennström var kanske den första framgångsrika utlandssvensken, bolaget byggdes upp i Estland med säte i Luxemburg. Sedan följde Jonas Nordlander och Filip Engelbert, som grundade den ryska Blocket-kopian Avito i Moskva.

Ett annat exempel är Niklas Östberg som tog sin affärsidé Onlinepizza ut i Europa. På kort tid byggde byggde han upp Delivery Hero till en jätte på Frankfurtbörsen. Att han vid noteringen 2017 själv bara ägde drygt 1 procent av bolaget, på grund av kraftiga utspädningar, är dock baksidan med att driva tillväxtbolag. 

Om samma öde drabbat Magnus Olsson, vars Careem tagit in nästan 7 miljarder kronor i riskkapital sedan starten, är svårt att svara på. Insynen i Dubais företagsregister får nämligen europeiska skatteparadis som Cypern och Malta att framstå som transparanta. Hur stor ägarandel Magnus Olsson egentligen har är höljt i dunkel.

I september 2018 ryktades det om att prislappen på Careem uppgick till 2,5 miljarder dollar. Att den på bara några månaders tid stigit till 3,1 miljarder dollar vittnar om Ubers vilja att färdigställa förvärvet före sin stundande börsnotering.

Affären är på många sätt logisk. Förhoppningen är att Uber ska kunna putsa sina marginaler och minska den förlust på 16,6 miljarder kronor som noterades i fjol. Med konkurrensen ute ur bilden försvinner kampen om förare och kunder, samtidigt som det öppnar för att långsiktigt höja resepriserna.

Enligt uppgifter har Careems ägare också varit måna om att få till en försäljning före det amerikanska bolagets notering, och att merparten av betalningen ska ske i aktier. Med tanke på att Uber siktar på att värderas till 1 100 miljarder kronor vid börsdebuten är det inte särskilt svårt att förstå varför.

Prislappen för Careem ser därmed ut att landa betydligt högre än 29 miljarder kronor.

Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Di Digitals reporter Johannes Karlsson. Foto: Amanda Lindgren
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies