Svenskarnas pensioner är ett hett omdebatterat ämne. Kommer nivåerna att kunna upprätthållas om några decennier eller ska vi jobba tills vi är 75?
I skuggan av den uppmärksammade politiska debatten om pensionssystemets framtid snickras det på det nuvarande.
Den 1 juli väntas en lagändring träda i kraft som ger flexiblare placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonderna, de allmänna statliga pensionsfonderna som tillsammans förvaltar drygt 1 300 miljarder kronor av svenska löntagare och skattebetalares pengar.
Vi har självklart noterat uppgången för bolag som Spotify och Klarna
Bland annat höjs gränsen för hur mycket fonderna kan investera i illikvida tillgångar, till vilket bland annat onoterade bolag och fastigheter räknas.
AP-fonderna är redan investerare i svensk-kopplade riskkapitalbolag som Atomico, Northzone, Creandum och EQT Ventures.
Med ökade frihetsgrader frigörs många nya miljarder kronor som potentiellt skulle kunna gå till det som ibland benämns det svenska startup-undret, alltså snabbväxande digitala bolag som Klarna och Spotify.
Men även betydligt mindre och yngre bolag skulle kunna få en kapitalinjektion eftersom fondernas investeringar kommer att gå genom riskkapitalbolagens fonder, som i regel består av en mängd företag i olika storlekar.
Läs även: De ska hitta investeringar för den statliga miljardfonden
Ossian Ekdahl, som är chef för ägaransvar på Första AP-fonden, välkomnar lagförslaget.
”Om AP-fonderna har bättre möjligheter att skapa avkastning till en väl avvägd risk så innebär det att vi får ett tryggare och stabilare inkomstpensionssystem”, säger han till Di Digital.
Han menar att onoterade bolag har blivit mer intressanta på senare år och möjligheterna att investera i dem bättre.
”Vi har självklart noterat uppgången för bolag som Spotify och Klarna. Vi investerar redan i den sortens bolag, men vi har restriktioner och måste göra det via fonder. Möjligheterna att utöka vore bra. I dag utnyttjar vi vårt mandat i princip så mycket vi kan”, säger han.
Läs även: Svenskt riskkapital kopplar greppet om Europa
De nya reglerna ger möjligheter att ta en högre risk, även om det inte är självklart att AP-fonderna väljer den vägen, enligt Ossian Ekdahl.
”På lång sikt är ett högre risktagande troligen den bästa vägen mot hög avkastning men på kort sikt måste en avvägning göras om det är lämpligt att ändra risken. Investeringar med högre risk kan samtidigt balanseras av andra positioner med lägre risk”, säger han.
Staffan Helgesson som är general partner på riskkapitalbolaget Creandum är också positiv till ändringarna.
”För pensionärerna är det en jättebra nyhet och ett beslut som borde ha tagits för länge sedan”, säger Staffan Helgesson vars bolag i början av 2016 tog in 1,7 miljarder kronor till sin fjärde fond.
Nackdelen med riskkapitalfonder är att de tar väldigt bra betalt
”Om du tittar historiskt så har mycket av den avkastningen som skapats av svenska riskkapitalbolag och buyout-fonder inte kommit svenska pensionärer till godo. Det är väldigt mycket internationellt kapital som har varit i fonderna”, säger han.
Men någon större påverkan på bolagen i techsektorn tror Creandum-partnern inte att regeländringarna kommer att få.
”Egentligen tycker jag inte att det finns någon brist på kapital till svenska techbolag. Utmaningarna finns på andra håll, som boende och personaloptioner”, säger Staffan Helgesson.
En av regeländringarna som föreslås är att AP-fonderna inte ska kunna investera direkt i onoterade bolag. Istället ska det gå via riskkapitalfonder.
Staffan Helgesson är föga förvånande positivt inställd till den delen av förslaget.
”Jag tror att det är rätt att institutioner ska investera indirekt. Man kan tro att det är bättre att investera direkt, för då slipper man avgiftslagret, men riskkapitalbolagen har specialiserade förvaltare.”
I sitt remissvar motsatte sig Första AP-fonden den delen av regeländringarna och ville istället se en möjlighet till saminvesteringar med riskkapitalbolag.
”Nackdelen med riskkapitalfonder är att de tar väldigt bra betalt. Det är mycket dyrare att investera på det sättet än om vi kunde direktinvestera”, säger Ossian Ekdahl.
Han betonar att pengarna som frigörs av lagförslaget långt ifrån kommer att tillfalla enkom svenska onoterade bolag, utan även bland annat fastigheter, och utländska bolag.
”Men lagändringen lär inte vara negativa för svenska startupbolag. Man ska dock komma ihåg att vi är en global placerare. Vi kommer inte att bara gå in i svenska bolag. Vi investerar globalt. Det kan vara Europa, Asien, USA, eller Sverige.
Läs även: Svenska kyrkan investerar 50 miljoner i riskkapitalbolag
Fakta:
Lagförslaget
Enligt lagförslaget ändras exempelvis Första AP-fondens gräns på innehav i onoterade bolag från max 5 procent till 40 procent för så kallade illikvida tillgångar, som innefattar onoterade bolag men även bland annat fastigheter. I reda pengar innebär det att den teoretiska maxgränsen för fondens onoterade bolag ökar med 100 miljarder.
Dessutom ändras reglerna så att fonden inte längre kan investera direkt i onoterade bolag, utan endast genom riskkapitalfonder. I dag kan fonden investera i onoterade bolag som ska börsnoteras inom 12 månader. Ett skäl som anförs för ändringarna är att direkta investeringar skulle kunna belasta fondernas organisation.
Innehav
AP-fonderna har investerat i svensk-kopplade riskkapitalbolag som Atomico, Northzone, Creandum och EQT Ventures. Dessa har i sin tur investerat bland annat i svenska techbolag som Spotify, Klarna, Natural Cycles, Fyndiq, Fishbrain, Nakd, Bokio, Kry och Wrapp.
