Efter drygt fyra år i San Francisco flyttade Mai-Li Hammargren hem till Stockholm igen för några månader sedan. I Silicon Valley jobbade hon som marknadschef på svenska Lookback, som utvecklar en mjukvara för att förbättra användarupplevelser i appar.
Under hennes tid där gick startupbolaget från 7 500 registrerade användare till 120 000.
”Lookback blev lönsamt i augusti förra året och jag nådde mitt mål med bolaget. Samma vecka som jag sa upp min lägenhet i San Francisco hörde en vd för en stiftelse i Stockholm av sig”, säger Mai-Li Hammargren.
Läs också: Silicon Valley-svenskarna tar in 55 miljoner
Det var Henrik Friman, vd på IHM Business School som kontaktade henne. IHM grundades redan 1968 och är en privat skola med program för marknadsekonomer, yrkeshögskola och anpassade utbildningar för ledare och företag. Han fick nys om Mai-Li Hammargren genom gemensamma kontakter och erbjöd henne ett jobb som intraprenör.
Mai-Li Hammargrens roll på IHM handlar om att skapa en mer innovativ kultur.
”Under våren har jag till exempel gjort en förstudie med en företagskoncern gällande hur man kan få toppchefer att bli mer intraprenöriella”, säger hon.
Jag var 20 år och hade en idé. En månad senare startade jag bolaget.
Att arbeta med utbildningar är något annat än hennes 12 år i teknikbranschen. Samtidigt tror hon att hennes erfarenheter kan ge inspiration och hopp till framtida ledare.
Mai-Li Hammargrens egen entreprenörsresa började med den vibrerande klockan Mutewatch.
”Jag var 20 år och hade en idé. En månad senare startade jag bolaget”, säger hon.
Hon grundade Mutewatch 2008 tillsammans med sin bror Gustav Hammargren och Oscar Ritzén Praglowski. Mai-Li Hammargren kom på idén när hennes dåvarande pojkvän, som var filmfotograf och jobbade sena kvällar, varje morgon vaknade när hennes väckarklocka ringde.
2010 lanserades Mutewatch första produkt, en vibrerande armbandsklocka som uppmärksammades i internationell press och användes av kändisar som modeskaparen Karl Lagerfeld och Apple-medgrundaren Steve Wozniak.
”Vi hade inte så mycket pengar och på inrådan från byrån Prime PR, för att traditionell marknadsföring skulle bli för dyrt, körde vi efter några år på att göra mig till frontfigur”, säger Mai-Li Hammargren.
Vi nådde inte ens en regelrätt såddinvesteringsrunda.
Det blev en global hajp kring henne och hon var med på 6-7 tidningsomslag. Med 10 000 förhandsordrar började det brinna i knutarna kring produktionen. Hon ville också att Mutewatch skulle vara den första smarta klockan i den tappningen.
”Folk förstod inte först att de hade köpt en digitalt genererad bild av produkten”, säger Mai-Li Hammargren.
Hon jobbade med två olika fabriker, en i Kina och en i Taiwan, och betalade 3,3 miljoner kronor till två konsulter som hjälpte henne att få igång tillverkningen. Totalt skeppade hon 24 000 Mutewatch, utan några stora summor i finansiering.
”Vi nådde inte ens en regelrätt såddinvesteringsrunda, men några entreprenörer förbarmade sig över oss och stoppade in småsummor.”
Mai-Li Hammargren säger att hon inte vet om det var marknaden som inte var bevisad ännu, eller om det handlade om att hon själv inte vågade gå på stora riskkapitalister.
I andra intervjuer har hon sagt att hon upplevde att hon inte togs på allvar och att en 20-årig man inte hade haft samma problem att hitta kapital.
2014 likviderades Mutewatch och Mai-Li Hammargren gick vidare till att bli marknadschef på Lookback.
”Jag har försökt analysera Mutewatch-resan och inser att jag borde ha hoppat av när det gick som bäst. Samtidigt är jag extremt stolt över att vi grundare kämpade på in i det sista”, säger Mai-Li Hammargren.
När det gäller Lookback lämnade hon istället när det var lönsamt och hon är numera aktieägare i bolaget efter att ha löst in sina personaloptioner.
”Jag kommer att investera i andra kvinnor när jag kan”, säger Mai-Li Hammargren.
